Uppsatsen är en kvalitativ studie med utgångspunkt i intervjuer med fem socialarbetare som på olika sätt i sitt arbete kommer i kontakt med flickor/kvinnor utsatta för hedersrelaterat våld. Syftet med denna studie var att beskriva hur man på socialkontor i Stockholm arbetar med flickor/kvinnor från patriarkala familjer utsatta för hedersrelaterat våld. De forskningsfrågor som har legat till grund för studien var: Hur definierar socialarbetarna hedersrelaterat våld som är riktat mot flickor/kvinnor från patriarkala familjer? Hur arbetar socialsekreterare med flickor/kvinnor utsatta för hedersrelaterat våld som vänder sig till socialtjänsten? Vad upplever socialarbetarna som hinder och vad som behöver förändras i arbetet med flickorna/kvinnorna? Har arbetssätten på socialtjänsten i arbetet med flickor från patriarkala familjer förändrats sedan 2003? Resultaten analyserades utifrån den tidigare presenterade forskningen samt teorier som ekologiska systemteorin, empowerment och några tankar om organisationens betydelse. Resultaten visade att arbetet med flickor/kvinnor utsatta för hedersrelaterat våld har förändrats till flickans/kvinnas bästa sedan 2003. Alla respondenterna är nog överens om att det fortfarande behövs fler och olika slags insatser för att ge flickorna det stöd och hjälp som de behöver.

I vår kvalitativa studie undersöker vi hur familjer påverkas av att ha ett funktionshindrat barn samt vilket stöd de behöver från samhället för att klara av sin vardag. Genom halvstrukturerade intervjuer med tre familjer med barn med olika grad av autism och utvecklingsstörning, ifrån en kommun i Mellansverige, fick vi en inblick i hur deras vardag ser ut. Intervjuerna visade på vissa likheter och skillnader i familjernas upplevelser kring att ha ett barn med autism samt behovet av och tillgången till stöd. Till vår teoridel har vi funnit forskning och undersökningar, via litteratur och olika databaser, som vi sedan använt oss av för att analysera det som framkommit i intervjuerna. Tidigare forskning visade att beskedet om diagnosen skakar en familj djupt medan vår studie pekar på att det på grund av olika faktorer inte alltid stämmer. Tidigare forskning visar även att föräldrar behöver stöd för att kunna bearbeta sin sorg över beskedet. Vår studie visar att alla inte får det stöd de behöver. I studien diskuterar vi avslutningsvis hur stödsituationen för familjer med barn med funktionshinder skulle kunna förbättras.

No description available.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2007.

SCORE-15 är ett självskattningsformulär som avser att mäta familjens samspel utifrån tre teman; styrkor, problem och kommunikation. Det har tagits fram i England, där det används i forskning och kliniskt familjeterapeutiskt arbete. Denna studie validerar mätinstrumentet SCORE-15:s användbarhet i Sverige, genom att undersöka 70 icke kliniska familjer. Vi har jämfört de icke kliniska familjernas SCORE-15 resultat med resultat från 159 kliniska familjer i Sverige. En jämförelse har även gjorts med tidigare forskningsresultat från England och Irland. För att få en spridning av testet till icke kliniska familjer har familjer i Stockholms, Östergötlands och Kronobergs län ombetts fylla i SCORE 15. Tjugotvå personer fyllde i ett retest efter 1–2 veckor. Studien visar att det går att skilja icke kliniska familjer från kliniska familjer. / SCORE-15 is a self-report questionnaire, purposed at measuring the family's interaction based on three themes: strengths, problems and communication. It was developed in England, where it is currently used in family therapy research and clinical work. Our study validates the SCORE-15 instrument’s applicability in Sweden by investigating 70 non-clinical families. We compared SCORE-15 results from non-clinical families with results from 159 clinical families in Sweden. A comparison was also made with previous research from England and Ireland. In order to get a statistical spread, non-clinical families in Stockholm, Östergötland and Kronobergs län were asked to fill in the SCORE 15 test. Twenty-two persons filled in a retest after 1-2 weeks. The study shows that it is possible to distinguish non-clinical families from clinical families.

No description available.

Bakgrund: Schizofreni som långvarig svår psykisk sjukdom med psykiska funktionshinder påverkade inte enbart den drabbade individen utan även familjens välmående. Familjen och dess attityder ansåg vara en viktig tillgång till den sjukes vård och omsorg. Syfte: Syftet var att belysa familjens upplevelser av att ha en familjemedlem med schizofreni. Metod: Litteraturöversikten bestod av 16 vetenskapliga originalartiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Kvalitativ ansats analyserades enligt Graneheim och Lundmans innehållsanalys medan kvantitativ ansats utfördes enligt Fribergs beskrivning av integrativ analys. Resultat: Familjerna synliggjorde känslor som chock, rädsla och oro. Situationen upplevdes även utmanande och påfrestande både psykiskt och fysiskt. De upplevde dessutom stigma och diskriminering från vårdpersonalen och omgivningen. Majoriteten av familjerna uttryckte behov av stöd. Trots stor påverkan på familjen upplevde de meningsfullhet och hopp samt strävande efter att ge ett så bra omhändertagande av sin sjuke familjemedlem som möjligt. Diskussion: Relaterad till stigma fanns det behov av att stödja familjerna till att hantera den men även att öka vårdpersonalens medvetenhet om deras bidragande till stigma i sitt bemötande med familjerna och inom klinisk praxis. Det ansågs finnas mer behov av vårdpersonalens acceptans av familjefokuserad omvårdnad och att oftare involvera familjen i den sjukes vård för att familjen ska kunna bistå med lämplig närståendeomsorg. Slutsats: Familjernas uttryckta upplevelser kring situationen hade stor betydelse för att hälso- och sjukvården skall kunna arbeta preventivt, holistiskt och familjefokuserat samt kunna erbjuda adekvat stöd. För mer adekvat stöd förespråkar vidare förståelser och forskning kring familjernas upplevelser av mötet med vårdpersonal. / <p>Examinationsdatum: 2020-03-24</p>

Bakgrund: Studier har visat att familjer har en viktig betydelse när det gäller måendet hos personer med psykisk ohälsa. Det finns vetenskapligt stöd för att familjefokuserad omvårdnad kan främja funktion och välbefinnande hos både den sjuke och dess omgivande familj. Sjuksköterskors inställning till familjers medverkan i omvårdnaden påverkar i vilken omfattning den sjukes familj involveras i vård och behandling. Motiv: Sjuksköterskors inställning till familjers medverkan i omvårdnaden har undersökts i somatisk vård, men det finns få studier gjorda i psykiatrisk kontext och framförallt inom psykiatrisk öppenvård. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka sjuksköterskors inställning till familjers betydelse i psykiatrisk öppenvård och inställningens samband mellan vidareutbildning, antal verksamma år som sjuksköterska och kön. Metod: En webbaserad enkätstudie genomfördes med hjälp av instrumentet FINC-NA. Totalt 66 sjuksköterskor verksamma inom regional psykiatrisk öppenvård besvarade enkäten under januari och februari 2020. Resultat: De sjuksköterskor som arbetat längst skattade familjers medverkan i omvårdnad högst. Det förelåg ingen signifikant skillnad mellan grundutbildade och vidareutbildade sjuksköterskor och gällande kön fanns signifikanta skillnader enbart i skattning av familjen som egen resurs. Slutsats: Det finns en positiv syn bland sjuksköterskor på familjers medverkan i omvårdnad. Implementering av ett familjefokuserat arbetssätt samt utbildning av sjuksköterskor i familjers betydelse för patienters hälsa kan bidra till att betrakta familjen som en resurs i omvårdnaden.

Bakgrund: Barn som far illa, delades in i fyra olika kategorier. Fysiska-, psykiska- och sexuella övergrepp samt försummelse. Föräldrarna var ansvariga för att säkerställa barnets utveckling och trygghet, om detta inte gjordes skulle staten tillhandahålla skydd. Det var viktigt att vårdpersonal lärde känna tidiga tecken. Ju yngre ett barn var, desto mindre var chansen att barnet har skadat sig själv. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva distriktssköterskors erfarenhet av att möta familjer inom primärvård, där det finns misstanke om att barn far illa. Metod: En litteraturstudie utfördes. För att finna rätt sökord för syftet, användes en ancestry approach. Resultat: Tre stycken kategorier framkom. Misstankar som leder till anmälan, som handlade om de distriktssköterskor som i slutändan gjorde anmälan till socialtjänsten. Misstankar som inte leder till anmälan byggde på de distriktssköterskor som ansåg att det var deras ansvar att göra en anmälan men att de av olika anledningar ändå inte gjorde detta. Behovet av stöd var den sista kategorin som handlade om distriktssköterskornas upplevda svårigheter i mötet med familjerna och vad de behövde för att bli bättre inom området. Slutsats: Misshandel av barn skedde i familjer oberoende av utbildning, etnicitet samt socioekonomisk status. Genom att veta hur distriktssköterskor upplevde mötet med dessa familjer samt anledningarna till tankebanor och deras slutliga agerande, fanns en enastående möjlighet att förändra framtiden för barn som levde under otrygga familjeförhållanden. / Background: Children whom are suffering from abuse and maltreatment can be categorized into four different categories. Physical-, psychological- and sexual abuse and neglect. The parents were responsible for securing the children’s development and safety, if they can’t do that the state would provide protection. Health professionals should learn to recognize early signs. The younger the child, the less is the chance that the child had hurt itself. Aim: The purpose with this literature review was to describe how district nurses experience meeting families where there is a suspicion that the child is being abused. Method: A literature review was performed. To find the right keywords for the aim, an ancestry approach was used. Results: Three categories were emerged. Meeting families where they suspect a child is being abused and the suspicion leads to report, is about the district nurses who report to the Social service. District nurses experience of suspicion that a child is being abused but no report is being filed, is based on the district nurses who feel that it is their responsibility to report to social service but in the end, for different reasons, do not. What do district nurses believe could help them in the meeting when they suspect a child is being abused, is the final category which is about the district nurses experience with the meeting with families and what they need further more to evolve in the area. Conclusion: Abuse of children was occurring in all types of families with no regard of education, ethnicity or socioeconomic status. Knowing how the district nurse was experiencing the meeting with these families, could be a unique possibility to change the future for children who lived in unhealthy family relationships. / <p>Godkännandedatum: 2019-11-18</p>

I den här studien undersöks vilken social och praktisk funktion en ideell verksamhet fyller för personer i social utsatthet. Syftet med studien är att ge en holistisk bild av vad verksamheten betyder för besökarna, och hur den platsen formas av de som är där. Studien ger dessutom en förståelse för vilken roll delar av det civila samhället fyller för både individer, och för samhället i stort. Empirin som ligger till grund för studien baseras på observationer och samtal som gjorts under ett två månader långt fältarbete på en ideell verksamhet i Stockholm. Empirin analyseras med teorier om socialt kapital, sociala nätverk, fiktiv familj, tid, plats och agens. Studien visar att det är sociala behov som motiverar människor i social utsatthet att besöka verksamheten, och verksamheten som undersöks beskrivs som en social plats med specifika normer och regler som besökarna tillsammans upprätthåller. Dessutom ges flera exempel på hur verksamheten kan öka besökarnas sociala nätverk och sociala kapital. Den ideella verksamheten jämförs med en fiktiv familj, eftersom relationerna som formas där liknar biologiska familjerelationer i fler avseenden. Därtill visar studien att personalen på verksamheten går utanför sina officiella arbetsuppgifter och ger en dold hjälp, vilket innebär social och praktisk hjälp som inte är synlig för resten av samhället.