This is a scoping review about adult children of parents with alcohol abuse based on ten articles published by researchers. The aim of this study was to examine the impact of parental alcohol addiction on adult children's psychological well-being and health, and to identify what support and interventions society can offer to improve the situation of adult children in families where at least one parent has alcohol addiction. To identify and analyse patterns and themes, I conducted a thematic analysis. In the thematic analysis, I found themes that touched on attachment and role reversal, the role of communication and its effects on children, and help and social interventions. The result showed that alcohol abuse doesn’t only affect the individual with the illness but also the people around them; such as their kids. Relatives of people with alcohol abuse have the right to get help from society. Many adults who have had difficulties with attachment need motivation to break the pattern so as not to pass on their patterns and behaviours to the next generation. The adult children have experienced parents' denial of their addiction, dysfunctional communication and insecure attachment, which has led to negative and faulty self-perception and self-esteem. Other emotions such as worry, sadness and anger also appear in the results. The result of the scoping review showed that parents' support and openness about their addiction to the adult children is important. The support is needed to help the children develop resilience and to promote well-being, development and self-esteem. That interventions and support from society can help individuals develop strategies to focus on their own well-being and avoid passing on negative behaviour patterns to their children.

In this thesis, I explore how lesbian parents in Sweden relate to norms about gender expression and identity when parenting their children. Through semi-structured interviews with six lesbian parents on their gendered parenting practices I explore how norms regarding gender expression and gender identity are present in and affect the choices they make when raising their children. The reflexive, thematic analysis relies on feminist and queer theories such as Yvonne Hirdman’s gender system (genussystemet) and Judith Butler’s heterosexual matrix as well as performativity theory. The study shows that nearly all interviewees dissociate from normative femininity regardless of their children’s sex, although for various reasons. The study also shows that the interviewees renegotiate contemporary norms regarding gender expression and gender identity, by not letting their children be limited by the strict unwritten rules which these norms consist of.

<p>Families of children with disabilities often have many different contacts with professional representing different principals. This places high demands on their professional work together to meet the needs of families and use resources efficiently. The method used is a literature review which aims to describe what is needed to achieve good collaboration between different professions around families with children with disabilities, and that from an organizational perspective to examine why there are often gaps in collaboration and how this affects the parents' life situation.</p><p>The theories in this study originated from organizational and sociological theories. The most central concept in this study is collaboration from an organizational perspective. The results show that the interaction is problematic, due to that collaborative organizations often have rules which are incompatible and a lack of accountability on who is liable makes impairment in the interaction. Lack of cooperation affects parents' life situation in that they always have to fight for their rights and they often feel that they face a lack of knowledge from the professional. In order to achieve a successful interaction is required, inter alia, an open mind and that the collaborative professions feel they have an equal status.</p>

<p>Det här arbetet är ett didaktiskt examensarbete, i vilket det söks svar på frågorna <em>Hur framställs den muslimska familjen i kapitlet islam i läroböcker för religionskunskap A i gymnasiet? Uppfyller framställningarna de riktlinjer och mål som Lpf 94 och kursplanen ställer? </em>För detta har en komparativ metod använts med utgångspunkt i läroböcker, ställda mot Lpf, kursplaner, mina huvudfrågor och underliggande frågor.</p><p>De resultat som framkommer häri är att läroböckerna inte skriver om den muslimska familjen som en enhet, utan om man och kvinna och utelämnar barnen. Där fokus ligger på kvinnan. Den här delen, familjen, i de läroböcker som använts, uppfyller de riktlinjer och mål som Lpf 94 och kursplanen ställer.</p><p>Islam är en religion som är världsomspännande och utgör en stor del av det religiösa livet i Sverige. I svenska skolor går många muslimska barn, därför behövs en förståelse för den muslimska familjen både hos lärare och hos andra elever. För att detta skall kunna utvecklas bör lärare vara vakna och medvetna om vad lärobokstexterna har att säga om den muslimska familjen för att om det behövs utveckla denna information. Ett didaktiskt förhållningsätt är ett måste i samband med läroböcker och dess texter.</p><p>En önskan är att fler ägnar sig åt att analysera lärobokstexter, då inte endast inom området islam utan också inom de andra religionerna. Vad skrivs till exempel om kristendomen. Inte endast analysera texter i religionsläroböcker utan också inom andra ämnen, så att detta väcker ens eget medvetande och förhoppningsvis deras som läser det alster som produceras.<em></em></p>

Families of children with disabilities often have many different contacts with professional representing different principals. This places high demands on their professional work together to meet the needs of families and use resources efficiently. The method used is a literature review which aims to describe what is needed to achieve good collaboration between different professions around families with children with disabilities, and that from an organizational perspective to examine why there are often gaps in collaboration and how this affects the parents' life situation. The theories in this study originated from organizational and sociological theories. The most central concept in this study is collaboration from an organizational perspective. The results show that the interaction is problematic, due to that collaborative organizations often have rules which are incompatible and a lack of accountability on who is liable makes impairment in the interaction. Lack of cooperation affects parents' life situation in that they always have to fight for their rights and they often feel that they face a lack of knowledge from the professional. In order to achieve a successful interaction is required, inter alia, an open mind and that the collaborative professions feel they have an equal status.

Det här arbetet är ett didaktiskt examensarbete, i vilket det söks svar på frågorna Hur framställs den muslimska familjen i kapitlet islam i läroböcker för religionskunskap A i gymnasiet? Uppfyller framställningarna de riktlinjer och mål som Lpf 94 och kursplanen ställer? För detta har en komparativ metod använts med utgångspunkt i läroböcker, ställda mot Lpf, kursplaner, mina huvudfrågor och underliggande frågor. De resultat som framkommer häri är att läroböckerna inte skriver om den muslimska familjen som en enhet, utan om man och kvinna och utelämnar barnen. Där fokus ligger på kvinnan. Den här delen, familjen, i de läroböcker som använts, uppfyller de riktlinjer och mål som Lpf 94 och kursplanen ställer. Islam är en religion som är världsomspännande och utgör en stor del av det religiösa livet i Sverige. I svenska skolor går många muslimska barn, därför behövs en förståelse för den muslimska familjen både hos lärare och hos andra elever. För att detta skall kunna utvecklas bör lärare vara vakna och medvetna om vad lärobokstexterna har att säga om den muslimska familjen för att om det behövs utveckla denna information. Ett didaktiskt förhållningsätt är ett måste i samband med läroböcker och dess texter. En önskan är att fler ägnar sig åt att analysera lärobokstexter, då inte endast inom området islam utan också inom de andra religionerna. Vad skrivs till exempel om kristendomen. Inte endast analysera texter i religionsläroböcker utan också inom andra ämnen, så att detta väcker ens eget medvetande och förhoppningsvis deras som läser det alster som produceras.

Syftet med denna studie var att undersöka några konstruktioner utav förskolechefers beskrivningar av erfarenheter och strategier i mottagandet av nyanlända familjer i förskolan. Till detta syfte formulerades fyra frågeställningar: Vad för konstruktioner framträder i förskolechefernas beskrivningar kring mottagandet av nyanlända familjer? Vad för möjligheter/svårigheter visar sig i dessa konstruktioner? Vilka förutsättningar ger förskolecheferna förskollärarna i arbetet med mottagandet av nyanlända familjer? Hur garanterar förskolecheferna att förskollärarna har den kompetens som behövs för att kunna genomföra mottagandet på ett professionellt sätt? För att få svar på dessa frågeställningar genomfördes tre kvalitativa intervjuer med tre förskolechefer med hjälp av en blandning av semistrukturerade och ostrukturerade frågor. Den teori som legat till grund för denna studie är det socialkonstruktionistiska perspektivet för att få en bild på förskolechefernas egna beskrivningar av erfarenheterna. Intervjuerna spelades in, transkriberades och sorterades så att fyra teman blev synliga. Resultatet visade på att förskolecheferna upplevde att mottagandet av nyanlända familjer bjöd in till en större mångfald i förskolorna där pedagoger och barn utmanas i deras egna tankar och värderingar. Däremot visade resultatet även att organiseringen av mottagandet är bristfällig och att pedagogerna ute i verksamheterna saknar kompetens. Trots många år av invandring till Sverige finns det fortfarande en hel del utvecklingsområden.

Syftet med studien var att undersöka om och hur bildterapi kan kombineras med familjeterapi samt vad, i så fall, bildterapi kan tillföra. Intervjuer genomfördes med sju psykoterapeuter som kombinerar dessa två terapiformer i arbete med par och familjer. Vid sidan om intervjustudien genomfördes en litteraturstudie för att inventera, för studien, relevant litteratur och forskningsläge. Resultatet av studien visar att bildterapi och familjeterapi kombineras och att bildterapi kan vara ett bra komplement till familjeterapi. Det finns likheter mellan vissa familjeterapeutiska och bildterapeutiska interventioner som gör terapiformerna kompatibla. Övningar som innebär externalisering, gestaltning och omstrukturering är exempel på detta. Bildterapin kan fungera utjämnande mellan vuxna och barn, på så sätt att barn, oftare än vuxna, är vana vid att uttrycka sig i bild och att det verbala övertag de vuxna ofta besitter, vägs upp av barnens rikare tillgång till bildspråk. Bildterapi kan generellt sett hjälpa barn att få sin röst hörd i terapirummet. Bildterapin är till hjälp för synliggörandet av relationella mönster i familjen eller i parrelationen. Såväl psykoterapeut som klienter blir hjälpta av detta. Synliggörandet sker både i bildskapandet och i samtalet om bilden. / The aim of this study was to examine whether and how art therapy is combined with family therapy, as well as what art therapy in such cases can bring. Seven psychotherapists combining these two therapies in their work with couples and families, was interviewed. In addition to the interview study, a literature review was carried out for inventory of relevant literature and research. Results of the study shows that art therapy and family therapy are combined, and that art therapy can be a good complement to family therapy. There are similarities between some family therapy and art therapy interventions that make the therapy forms compatible. Interventions that involve externalization, sculpting and restructuring are examples of this. Art therapy can work balancing between adults and children, as children, more often than adults are accustomed to express themselves in artmaking, and that the verbal advantage of the adults can be balanced by children´s richer access to imagery. Art therapy can generally help children to get their voice heard in the therapy room. Art therapy is helpful for visualization of relational patterns in the family or couple relation. Both psychotherapist and clients are helped by this. The visualization occurs both in image making and in the talk about the picture.

In this study, we have examined if and how parents who receive financial support from the social services experience that their children are being affected by financial stress, as well as whether the parents experience that they are given satisfactory support from the social services. Empowerment and Sense of coherence were used as a theoretical framework to analyze the results. Interviews with three informants who all were receiving financial support at the time, and have at least one child below the age of 18 in their custody were performed. The parents were devising strategies attempting to give the children the experienced of a better financial situation, in order to protect them from being adversely affected. The conclusion is that all informants experienced a lack of support from the social services. Further results show that the parents experienced that their children were adversely affected by financial stress, especially when comparing themselves with other children. Further the results show that the parents develop their own strategies in order to protect the children from being affected by financial stress. These strategies are for example to draw the children’s attention away from the family’s economic issues and to ignore their own basic needs to be able to give the children more varied opportunities. / I denna studie har vi undersökt hur föräldrar som uppbär försörjningsstöd upplever att barnen påverkas av den ekonomiska utsattheten. Vidare undersöktes på vilket sätt föräldrarna upplever att de får stöd från socialtjänsten till att förändra den ekonomiska situationen. Empowerment och KASAM har använts som teoretisk referensram för att analysera resultatet. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med 3 informanter som alla uppbär försörjningsstöd och har barn under 18 år i hemmet. Resultatet visar att föräldrarna upplever att barnen påverkas negativt av den ekonomiska situationen, främst i relation till andra barn då barn jämför sig mycket med varandra. Resultatet visar även att föräldrarna skapar egna strategier för att skydda barnen från att påverkas negativt, dessa är bland annat att avleda uppmärksamhet från den ekonomiska situationen samt att föräldrarna bortser från egna basala behov för att istället erbjuda barnen fler möjligheter.

No description available.