Promoting reading and literature is a part of the librarian’s duties in a public library. In this study, fanfiction and digital media were investigated as reading-promotion methods. Furthermore, the knowledge and attitudes to these were investigated among public librarians and consultant librarians. Semi-structured interviews were used as survey method. Four people were interviewed: two public librarians and two consultants. Data was analysed with thematic analysis. The respondents considered that the most important with reading promotion is the story rather than the format. However, most digital media are used to promote book reading. The respondents considered fanfiction to be a usable method but then they thought that more knowledge about the topic is needed, e.g. about copyright, among librarians to reach the full reading-promotion potential of fanfiction.

Fanfiction is a widely known phenomenon and has been researched in different disciplines other than library and information science. Such studies explain that fanfiction is popular among young people (Olin-Scheller & Wikström, 2010). However, there’s a lack of research within the field of library and information science that brings attention to fanfiction activities at libraries. This thesis aims to shed some light on the reasons behind fanfiction activities at libraries. Eight semistructured interviews with librarians who have held or planned a fanfiction activity for young people were conducted. The interview material was analyzed through a qualitative contentanalysis and coding based on The Four Space Model by Jochumsen, Hvenegaard and Skot-Hansen (2012) and brought to light by previous relevant research. The empirical results show that the librarians were familiar with fanfiction previous to arranging the activities. The results also show that the librarians conducted the activity either based on their own personal interests or because it was requested by young library users. The fanfiction activities were usually focused on the writing aspect of fanfiction or that they could attract young people to the library. The results explain that the activities simulate reading and creativity, but fanfiction activities can also encourage participation, making the library work as a meeting place that encourages both reading and writing for young people.

Den föreliggande studien undersöker vilken roll stödstrukturer kan ha för elevers skrivande av fanfiction i form av sagor, med fokus på språkliga och litterära aspekter. Studien genomfördes på en stor högstadieskola i södra Sverige och sammanlagt deltog 81 elever från fyra klasser i årskurs sju. Endast två av de fyra klasserna exponerades för stödstrukturen i fråga under skrivandets gång. Primärmaterialet utgörs av elevernas sagor, medan sekundärmaterialet utgörs av ett frågeformulär som undersöker elevernas uppfattningar av skrivandet, upplevelser av att ha tagit del av visuella stödstrukturer samt huruvida de upplever ha utvecklat kunskaper om språkriktighet, sensmoral och bildspråk. Det är en kvantitativ studie med kvalitativa inslag i syfte att erhålla kunskap om den pedagogiska praktiken för att bättre förstå den och i sin tur försöka bidra till det vetenskapliga samtalet kring praktiken. Resultatet visar att klasserna som exponerades för stödstrukturen brukade ett rikare bildspråk än klasserna som inte exponerades för stödstrukturen, främst vad gäller gestaltande beskrivningar och liknelser. När det gäller språkriktighet visar resultatet att det förekom färre särskrivningar samt felaktiga bruk av versaler och skiljetecken i en av klasserna som exponerades för stödstrukturen. Å andra sidan förekom det flest särskrivningar samt felaktiga bruk av versaler och skiljetecken i den andra klassen som exponerades för stödstrukturen. Sammanfattningsvis visar resultatet att stödstrukturer kan spela roll för bruket av gestaltande beskrivningar och liknelser vid skrivandet av fanfiction i form av sagor, men att stödstrukturer inte nödvändigtvis spelar roll vad gäller språkriktighet. I det avslutande kapitlet förs en diskussion om metod och material samt huruvida dataunderlaget är tillräckligt omfattande för att kunna säga om stödstrukturer spelar någon roll för elevers skrivande överhuvudtaget. Slutligen ges förslag till fortsatt forskning.

Förändrade medievanor bidrar med nya litteraturdidaktiska förutsättningar, såväl utmaningar som möjligheter i litteraturundervisningen. Syftet med denna studie är att undersöka vad som händer med en äldre litterär text när den gestaltas på Tiktok och vilken eventuell litteraturdidaktisk potential sådana Tiktok-videos besitter. Detta genom att analysera vad från det klassiska verket Iliaden som gestaltas på Tiktok. Vidare syftar uppsatsen även till att diskutera om Tiktok-videos kan användas för att underlätta mötet mellan mottagaren (eleverna) och det klassiska verket Iliaden. Då Tiktok är ett nytt studieobjekt inom den didaktiska forskningen kommer avslutningsvis även en mer övergripande didaktisk diskussion föras. Materialet i studien utgöras av Tiktok-videos om Iliaden som har analyseras utefter teman inspirerat av metoden innehållsanalys. Studiens teoretiska utgångspunkt är utifrån McCormicks repertoarbegrepp samt Torells litterära kompetens. Vad analysen visar är att många av de teman som gestaltades på Tiktok liknande annan typ av fanfiction. Utifrån tidigare forskning går det att se att fanfiction kan användas i undervisningen för att vidga elever litterära och allmänna repertoarer. Vad analysen också visar var att det går att urskilja litteraturdidaktisk potential i materialet i Tiktok-videorna, framförallt när det kommer till literary transferkompetensen. Att skapa intresse och aktivera eleverna genom att låta de använda sina egna erfarenheter för att leva sig in i Iliaden och på så vis skapa intresse för att läsa originalverket. Analysen visade alltså att Tiktok-videorna kan användas för att underlätta mötet mellan eleverna och Iliaden i traditionell form främst genom att Tiktok-videorna fungerar som en inspirationskälla till att läsa det traditionella verket. Det viktigaste som uppsatsen belyser är att intresset för Iliaden på Tiktok är ett kvitto på den enorma kraft som skönlitteraturen har i att hela tiden förnya sig och utvecklas. Vad uppsatsen visar är att Tiktok inte alls behöver beskrivas som ungdomars akilleshäl utan har potentialen att inspirera läsningen av en äldre litterär text.

No description available.

The aim of this paper is to understand how trans people who write and read fanfiction about gender euphoria create meaningful writing processes, contextualize community, and orientate themselves in the world by telling stories about gender euphoria and related emotional experiences. I have conducted interactive chat interviews with four study participants and have, as a way of using an autoethnographic research method, included my own narratives as part of the material. Thus, the material used in this study consists of transcripts of collective sensemaking and discussions about differences and similarities in the experiences that the study participants and I tell each other about. I have analyzed the material using queer phenomenology and affect theory. I have found that the study participants have both varied and similar experiences of finding representation, of translating their emotions into actions, and of (re)shaping what it is that they, as trans people, can do and what narratives they can tell and experience.

Danmei fandom is a subcultural community of young women in China. In the context of strict online censorship in China, they engage in the practices of writing, sharing, and reading Danmei fanfic, which is fan secondary works that focuses on the romantic relationship between male characters in media content and popular culture productions. This thesis proposes three research questions: 1) What kind of gendered exploration do female fans do through their participation in the reading and writing of Danmei fanfic? 2) How do fans engage in communication in the Danmei fandom online community? and 3) How do fans’ understanding of censorship guide their practices of circumventing censorship? This thesis uses textual poachers, subculture theory, and heterotopia theory to construct a theoretical framework to explore the subcultural practices of female Danmei fans and the tensions between Danmei subculture and mainstream ideology. To better understand Danmei fandom in a specific context, this project adopted the qualitative research methods of in-depth interviews and netnography to collect empirical data. This research discovers that Danmei fanfic can be a tool for female empowerment, providing a space for women to freely explore their sexuality and challenge traditional gender roles and stereotypes. This creative space offers an alternative perspective that diverges from mainstream values and norms, allowing for resistance against dominant ideologies. However, Danmei fandom is connected to mainstream society in a broader ideological sense and reproduces hegemonic discourses and systems to some extent. Additionally, Danmei fandom not only makes diverse gender explorations, but also shows resistance to authoritarian censorship. By imagining the procedures and standards of censorship, they develop collective media use strategies and symbolic meaning systems to circumvent censorship. This thesis focuses on Chinese women’s daily leisure activities to understand female youth subcultures in Chinese contexts and broaden the understanding of slash fanfic in non-Western as well as non-English contexts.

Although many feminist fairy-tale scholars have theorized how the tales shape the lives of their readers, few have explicitly examined what readers themselves have to say about how fairy tales impacted their choices and expectation. This article turns to fanfiction written by fans of ABC's Once Upon a Time television series to discover how these fans challenge or reify fairy-tale expectations, particularly in terms of gender. After outlining the brief history of fairy-tale reception studies concerned with gender, the article then turns to a close reading of three OUAT fanfiction retellings of Beauty and the Beast that show the couple in contemporary settings dealing with ordinary and magic-less problems, such as a loveless marriage, sexual violence, and the stillbirth of a child. The close reading of these stories reveal that even as they challenge the passive princess ideal seen in many early Disney retellings, they also challenge the ideal of the handsome prince who can ensure a happily ever after. Instead of saving the heroine from impending trauma, the hero must support her as she copes after trauma has already struck. In each of these stories, the couples must empathetically relate to each other's pain, support rather than force the recovery process, and redefine happily ever after as dynamic, peaceful moments rather than an absolute, static ending. The analysis of fanfiction writer and reader interactions reveals that these stories are also used as models for the readers' and writers' own experiences in supporting friends who have gone through trauma, emphasizing that fairy tales are still relevant to their readers' lives.

No description available.

No description available.