The purpose of this study is to trace how Sara Willis Parton achieved unprecedented literary celebrity status as Fanny Fern during the first three years of her professional career, 1851-1853. While most critics point to her famously lucrative contract with the most popular newspaper of the 1850s, the New York Ledger, in 1854 as the beginning of her fame, I argue that she had already fully achieved that fame and had done so by writing for small Boston newspapers and publishing a highly successful collection of her articles by 1853. Further, Fern was able to achieve such a high level of success because of a keen business sense, intuitive marketing savvy, an ability to promote herself, an original writing style, and a creative use of personas. My study provides an important addition to Fern scholarship by addressing the largely overlooked early years of her writing career. To date, scholars either make no mention of her first three years or do so only to demonstrate the point that Fern achieved notable success when she signed a contract for one hundred dollars a column with Robert Bonner, publisher and editor of the New York Ledger. Prior to that contract, Fern worked as a freelance writer for the Boston Olive Branch and the Boston True Flag, earning less than five dollars for each sketch she submitted. The critical assumption has been that her initial work prepared her for the fame she would achieve writing for Bonner, but in fact Bonner would not have hired her had she not already achieved significant fame, for Bonner hired only highly celebrated writers. My study explores how Fanny Fern became a famous writer. When she began writing, Fern wrote under a number of previously unknown pseudonyms for local newspapers, but within three years her distinctive style, rhetorical skill, and iconoclastic persona had made ―Fanny Fern a household name. Fern‘s unique ability to engage a popular audience, I would argue, is the principal difference between Fern and other famous contemporary women writers.

Den här uppsatsen är en kvalitativ studie med hjälp av jungiansk psykologi som fokuserar på Ingmar Bergmans film Fanny & Alexander. Syftet är att studera biskopens skugga. Filmen handlar om familjen Ekdahl som domineras av en rik och begåvad änka, Helena, samt hennes tre söner. Sonen Oscar dör och hans fru Emelie gifter sig med biskopen. Hennes barn Fanny och Alexander följer med henne in i äktenskapet med biskopen. Tillsammans flyttar de till biskopens spartanska och stränga hem. Alexander väcker biskopens vrede och skugga genom att vägra följa hans regler och ritualer. Biskopen dör eller kanske man kan säga transformeras när han genomgår den smärtsamma processen med att möta sin skugga.

Sammanfattning: Vid min granskning av mottagandet av de sex böcker jag har behandlat i denna uppsats kan man se vissa likheter och skillnader hos recensenter och bloggare. Att gestalta könsöverskridande hos flickor verkar överlag vara lättare än när det gäller pojkar och inte alls lika uppmärksammande.  Också könsneutralitet verkar kunna passera som något positivt inom vissa gränser Men det är tydligt att flickpojkarna får mest plats i recensionerna och bloggarna eftersom detta alltid är något som nämns.  Detta gäller dock inte Kivi och monsterhund, som ju introducerade ett nytt begrepp inom barnlitteraturen, hen. Kanske är det så att flickpojken och böcker som använder ordet hen ännu är ett så ovanlig perspektiv att man reagerar mest på det? Stina Nylén som skrev en recension om Kivi och monsterhund i Göteborgs-Posten slår nog huvudet på spiken när hon skriver att författarna aldrig kan göra rätt när de skapar könsöverskridande barnbokskaraktärer. Böckerna fick nämligen kritik från alla håll som jag har visat här ovanför, även om de också hyllades i många fall. Antingen var pojkflickan för flickig eller för pojkig. Och flickpojken tycktes problematisk på grund av han skildrades med både kvinnliga och manliga egenskaper. Ingenting kunde bli helt rätt, inte ens när en av författarna bestämde sig för att använda ett könsneutralt ord – hen. Då blev det lite för mycket, enligt vissa. Men ingen tydlig skillnad visade sig vara mellan åsikterna hos recensenterna och bloggarna. Man kan också se, speciellt i diskussionen om hen-begreppet, att till viss del behandlas barnlitteraturen inte som enbart barnlitteratur utan som ett inlägg i en mycket större genusdebatt som har tagits långt ut från boken Kivi och Monsterhund. Konstruktion av kön och även könsneutralitet var något som ständigt pågick i de allra flesta recensionerna och på de allra flesta bloggarna. Skribenterna var mycket medvetna om vilka egenskaper som tillskrivs flickor och vilka som tillskrivs pojkar. Många skribenter var också mycket medvetna om teorier om kön som konstruktion, men det hindrar inte det faktum att när de pratar om könsöverskridande i berättelserna blir det också en konstruktion i sig eftersom man samtidigt uppmärksammar skillnader mellan det typiskt manliga och det typiskt kvinnliga. När det kommer till könsneutralitet verkar dock varken de professionella läsarna eller amatörkritikerna vara särskilt medvetna om konstruktionen om könsneutralitet. Det är många som ifrågasätter och pratar om konstruktionen om manligt och kvinnligt men vad gäller könsneutralitet verkar skribenterna inte lika medvetna. Men könsneutralitet måste ju vara en konstruktion om man menar att manligt och kvinnligt är det. Eva Heggestad påpekar att i barnböcker som behandlar kön och sexualitet finns det ofta en normalitetsdiskurs som präglar dessa ”queera” barnböckerna. Det vill säga att annorlundaskapet framställs som oproblematiskt på alla sätt. Detta är också fallet vad gäller många av böckerna jag har behandlad i denna uppsats, men också recensionerna av böckerna, båda professionell- och amatörkritik, där de i vissa fall inte heller tar upp den problematiken om annorlundaskapet eller könsöverskridandet. Det råder alltså tystnad även i recensionerna, inte bara själva böckerna.

Thesis (Ph. D.)--Ohio State University, 2005. / Title from first page of PDF file. Document formatted into pages; contains x, 223 p.; also includes graphics. Includes bibliographical references (p. 207-223). Available online via OhioLINK's ETD Center

Dissertação apresentada ao Programa de Pós-Graduação em Educação da Universidade do Extremo Sul Catarinense - UNESC, como requisito parcial para a obtenção do título de Mestre em Educação. / Meu trabalho de pesquisa buscou investigar nos livros Que raio de professora sou eu? (1990), de Fanny Abramovich, e Uma professora muito maluquinha (1995), de Ziraldo, como estão representadas as identidades docentes das personagens protagonistas das obras, respectivamente, Laura e Maluquinha. Utilizando uma abordagem que se inscreve dentro da perspectiva dos Estudos Culturais, minha investigação partiu do pressuposto de que as identidades são (re)construídas social e culturalmente de modo dialógico, constituindo-se como um espaço de constante negociação entre sujeito, sociedade e o outro. Considerando que a linguagem desempenha um papel fundamental para que façamos sentido de nossas identidades, entendo que a representação, como marca material, visível, figura como elemento chave para a significação e atuação das identidades. Dentro desse quadro teórico, o estudo que desenvolvi tomou a análise dos discursos literários de Ziraldo e Abramovich como objetos a fim de investigar as representações das identidades docentes. Para responder a essa pergunta, meu estudo procurou analisar as conexões entre as práticas pedagógicas e o currículo escolar na construção das identidades docentes dessas personagens; averiguar de que modo a linguagem, por meio dos discursos com os quais elas têm contato, atuam na construção das suas identidades, e, por fim, verificar como se dão as relações entre as identidades profissional e pessoal dessas professoras. Como resultado da leitura e análise das obras, pude verificar que ambas as personagens manifestam seu desconforto e discordância quanto ao currículo oficial, compreendendo que ele prega um conhecimento estático, que não combina com a visão educacional que possuem. No entanto, ao contrário de Maluquinha, que segue com suas práticas desviantes com relação ao esperado até ser despedida, Laura vê maiores dificuldades em pôr em ação um modelo de ensino diferente daquele pregado pelo discurso curricular. O papel da linguagem e da representação também demonstrou ser fundamental na construção das identidades docentes das duas personagens, sendo os discursos com os quais lidam fundamentais na construção de suas subjetividades, constituindo assim suas identidades pessoais e agindo sobre suas práticas em sala de aula. Além disso, pude constatar a presença da identidade de gênero, que as compõem como professoras e mulheres e que vêm à tona quando elas lidam com as relações de amizade com as alunas e com os desejos que provocam nos alunos e nas demais personagens, reconhecendo que possuem um corpo marcado também pela sexualidade. A análise fez ver ainda que ambas as personagens lidam com questões políticas, seja de forma textualmente explícita ou por meio de suas ações, demonstrando que todo o ato pedagógico é também um ato político. A conclusão de meu estudo indica a importância dos discursos quanto ao poder de representação que possuem, sendo, também por meio deles, que significamos nossa profissão docente. Dessa forma, as identidades docentes representadas nessas duas narrativas são, assim como os resultados de minha análise, possibilidades de significar e de ressignificar a profissão docente, sendo necessário sempre manter atual a pergunta presente no título da obra de Abramovich: Que raio de professora sou eu?

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur representationen av transpersoner uppfattas i nyhetsmedia genom en jämförelse mellan transpersoners egna upplevelser av att vara trans med representationen av trans i nyhetsartiklar och därmed urskilja om normativa och stereotypa föreställningar om trans existerar i framställandet. Empirin utgörs av intervjuer med fem stycken transpersoner. Dessa intervjuer har därefter analyserats med hjälp av ”The constant comparative method” och satts i relation till följande teoretiska ramverk: “annangörande”, performativtetsteori, queerteori, transstudier och genus i media. Empirin har även kopplats till tidigare forskning som berör binära könsnormen och mönster i journalisters källanvändning. I resultatet går det att urskilja att respondenternas egna upplevelser av att vara trans, inte överensstämmer med hur trans framställs i artiklarna. Det första huvudtemat i analysen - den binära könsnormen - visar att respondenterna har ett godtyckligt förhållningssätt till användandet av pronomen. Trots detta är samtliga respondenter eniga i sin kritik av hur transpersoner framställs i nyhetsartiklarna utifrån diskussionen kring kroppen och könsuttryck. I den andra huvudtemat - problematiken med tolkningsföreträde - påpekar respondenterna att representationen i artiklarna kan vara ett resultat av både journalistens och intervjuobjektets okunskap. Detta medför att intervjuobjektet ges tolkningsföreträde att tala för alla transpersoner i generella termer. Detta medför att artiklarna generaliserar transbefolkningen och att transcommunityt reduceras till vissa könsidentiteter där andra identiteter osynliggörs. Respondenterna påpekar även att intervjuobjekten och journalisterna anammar CIS-normativa föreställningar om kön och att detta kan vara en förklaring till varför respondenterna och intervjuobjekten har olika uppfattningar om vad det innebär att vara trans. Resultatet av studien visar att när transpersoner framställs inom den binära könsnormen för att få en ”plats” i förhållande till CIS – personer (alla personer som inte är trans), utesluts vissa köns- och transidentiteter. Transbefolkningens könsidentiteter underkänns därmed i ett försök att vara inkluderande och synliggörandet resulterar därmed i ett osynliggörande.

Das Liedschaffen Felix Mendelssohn Bartholdys war zu Beginn des 21. Jahrhunderts nur zu knapp zwei Dritteln der tatsächlichen Produktion bekannt. Erst im Jahre 2007 erschienene, bis dahin ungedruckte oder an entlegener Stelle veröffentlichte Lieder werden in vorliegender Studie zusammen mit den übrigen, nicht mit einer Opuszahl versehenen Liedern und Duetten zu thematischen Untergruppen geordnet und knapp in textlich-musikalischer Hinsicht charakterisiert. Diese Lieder und Duette, die nach dem Wunsch des Komponisten in den allermeisten Fällen nicht in die Öffentlichkeit gelangen sollten, stellen das gewohnte Bild Mendelssohns, das des Heiter-Sorgfältigen, in ein neues Licht.

La representación de las mujeres políticas en los medios de comunicación influye en la percepción de la sociedad sobre el rol y las capacidades de estas para ejercer funciones públicas. La presente investigación tiene como objetivo contribuir al análisis de esta representación en un medio de comunicación periodístico peruano. Para ello, se ha seleccionado a dos mujeres que asumieron un rol protagónico en dos periodos distintos de la historia del Perú: María Elena Moyano Delgado (1991 - 1992) y Verónika Mendoza Frisch (2016). Bajo las teorías del discurso (Foucault, 1970); análisis crítico del discurso (Van Dijk, 1999); representación (Hall, 1997); liderazgo (Morales y Cuadrado, 2011); estereotipos de género (Sau, 1993); y desarrollo de la planificación de género (Moser, 1995), se ha pretendido indagar cómo es que la coyuntura política, el género y la ideología política influyen en la representación que se hace en el medio de comunicación “La República” sobre dos mujeres con roles políticos protagónicos. Este análisis se realiza de forma comparativa entre ambos sujetos de estudio. Se ha implementado una metodología mixta secuencial que permite identificar los elementos principales en torno a la representación (cuantitativo) para seguidamente profundizar en torno a estos (cualitativo). En conclusión, los resultados evidencian que los perfiles de liderazgo de ambas mujeres se construyen asumiendo roles más masculinos hasta cierto punto, frente a la necesidad de destacar entre los demás para hacerse escuchar. Al mismo tiempo, estos perfiles se ven influenciados por puntos de partida distintos: una desde un espacio barrial de la mano de organizaciones de mujeres y la otra como representante de una coalición política que aspira a llegar al sillón presidencial. / The representation of women politicians in the media influences the perception of society about their role and capacities to exercise public functions. The present research aims to contribute to the analysis of this representation in a journalistic communication medium. Two women have been selected who assumed a leading role in two different periods of Peruvian history: María Elena Moyano Delgado (1991 - 1992) and Verónika Mendoza Frisch (2016). Under the theories of discourse (Foucault, 1970); critical discourse analysis (Van Dijk, 1999); representation (Hall, 1997); leadership (Morales and Cuadrado, 2011); gender stereotypes (Sau, 1993); and development of gender planning (Moser, 1995), it has been tried to investigate how the political context, gender and political ideology influence the representation that is made in the media "La República" about two women with political leading roles. This analysis is carried out in a comparative way between both study subjects. A mixed sequential methodology has been implemented that makes it possible to identify the main elements around representation (quantitative) and then delve into these (qualitative). In conclusion, The results show that the leadership profiles of both women are built assuming more masculine roles to a certain extent, faced with the need to stand out from others to make themselves heard. At the same time, these profiles are influenced by different starting points: one from a neighborhood space in the hands of women's organizations and the other as a representative of a political coalition that aspires to reach the presidential seat.

Ce mémoire étudie la prostitution dans le roman Memoirs of a Woman of Pleasure de John Cleland comme moyen réussi d'indépendance financière et de mobilité sociale dans une société patriarcale du XVIIIe siècle. Respectivement, il met en évidence la résistance de l'héroïne à ces structures. Dans le premier chapitre, j'analyse le personnage de Fanny Hill et l'importance des choix qu'elle fait pour transformer son statut financier. Ainsi, je discuterai des maquerelles, les femmes qui supervisent l’affaire du bordel, en tant que figures centrales dans la formation de la personnalité de Fanny en plus de sa relation amoureuse avec Charles, le jeune homme qu'elle rencontre dans le bordel et s'échappe avec lui. Dans le chapitre 2, j'aborde, à travers la figure de Fanny, la notion d'un corps féminin en contrôle, et les manières dont Cleland dépeint l'agence de Fanny à travers son corps ; Fanny présente son agence à travers son corps de plusieurs façons. L'une des principales façons dont elle le fait est de faire des choix concernant ses expériences et ses relations sexuelles. Tout au long du roman, elle a un certain nombre de rencontres sexuelles avec différents hommes, et elle est souvent décrite comme contrôlant ces rencontres.. Dans ce chapitre, je discuterai le pouvoir des femmes à travers le thème de la virginité feinte telle qu'elle est représentée dans le roman et le mariage comme un concept transgressif qui remet en question les normes patriarcales. / Through a reading of John Cleland’s Memoirs of a Woman of Pleasure (1748), this thesis explores prostitution as a means of financial independence and social mobility within the patriarchal structures of eighteenth-century Britain. It considers the resistance of the novel’s heroine, Fanny Hill, to these structures. In Chapter 1, I analyze Fanny Hill’s character and the importance of the choices she makes in her attempts to transform her financial status. Thus, I discuss Cleland’s portrayal of the ‘bawds’— the women who oversee the brothel business in which Fanny becomes involved — as central figures in shaping Fanny’s personality, while also considering her developing amorous relationship with Charles, the young man she meets in the brothel and escapes with. In Chapter 2, I address, through the figure of Fanny, the notion of a female body in control, and the ways in which Cleland portrays Fanny as finding agency through her body. She does so by making choices about her sexual experiences and relationships. I demonstrate that, throughout the novel, Fanny has a number of sexual encounters with various men, and that she is often depicted as being in control of theses encounters. In this chapter, I discuss female empowerment through the phenomenon of feigned virginity and through a particular version of marriage that challenges patriarchy.

No description available.