G protein-coupled receptors (GPCR) are integral membrane proteins with seven α-helices that translate a remarkable diversity of signals into cellular responses. The superfamily of GPCRs is among the largest and most diverse protein families in vertebrates. We have searched the human genome for GPCRs and show that the family includes approximately 800 proteins, which can divided into five main families; Glutamate, Rhodopsin, Adhesion, Frizzled/Taste2 and Secretin. This study represents one of the first overall road maps of the GPCR family in a mammalian genome. Moreover, we identified eight novel members of the human Adhesion family which are characterized by long N-termini with various domains. We also investigated the GPCR repertoire of the chicken genome, where we manually verified a total of 557 chicken GPCRs. We detected several specific expansions and deletions that may reflect some of the functional differences between human and chicken. Substantial effort has been made over the years to find compounds that can bind and activate the melanocortin 4 receptor (MC4R). This receptor is involved in food intake and is thus an important target for antiobesity drugs. We used site-directed mutagenesis to insert micromolar affinity binding sites for zinc between transmembrane (TM) regions 2 and 3. We generated a molecular model of the human MC4R which suggests that a rotation of TM3 is important for activation of the MC4R. Furthermore, we present seven new vertebrate prolactin releasing hormone receptors (PRLHRs) and show that they form two separate subtypes, PRLHR1 and PRLHR2. We performed a pharmacological characterization of the human PRLHR which showed that the receptor can bind neuropeptide Y (NPY) related ligands. We propose that an ancestral PRLH peptide has coevolved with a redundant NPY binding receptor, which then became PRLHR. This suggests how gene duplication events can lead to novel peptide ligand/receptor interactions and hence spur the evolution of new physiological functions.

Av de läkemedel som förskrivs i Sverige, konsumerar de äldre över 65 år ca 40 %. Anledningen är att denna grupp drabbas av många sjukdomar och behandlas med fler läkemedel. Äldre får generellt sett annorlunda och fler biverkningar än yngre. Syftet med uppsatsen var att beskriva hur sjuksköterskan kan säkerställa en god farmakologisk omvårdnad hos äldre och uppmärksamma de konsekvenser som uppstår till följd av polyfarmaci. Studien utfördes som en litteraturstudie där 22 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades varefter två teman framträdde. Dessa båda teman var förutsättningar för god farmakologisk omvårdnad och konsekvenser vid polyfarmaci. Läkemedelsrelaterade problem är en vanlig orsak till sjukhusinläggningar och fördröjer ofta utskrivningen. Läkemedelsbiverkningarna ökar med antalet konsumerade läkemedel. Den farmakologiska kunskapen upplevs som bristfällig bland sjuksköterskorna. Även kortare utbildningar ger ökad kunskap vilket leder till att fler läkemedelsrelaterade problem upptäcks och biverkningar rapporteras i högre grad.  Utbildning och användande av bedömningsmallar kan därför förbättra den farmakologiska omvårdnaden. / Elderly often have several diseases and treated with many drugs. They use about 40 percent of all prescribed medications in the country and get different and more adverse events than younger. The aim of the study was to describe how the nurse can ensure a good pharmacological nursing in the elderly and pay attention to the consequences that arise as a result of polypharmacy. The study was conducted as a litterature study there 22 scientific articles were reviewed and analyzed whereafter two themes were found. Those were conditions for pharmacological care and polypharmacy consequences. Drug related problems are a common cause of hospital admissions and delays often discharge. Adverse drug reactions increases with the number consumed medicines. The pharmacological knowledge is perceived as deficient among nurses. Shorter courses provide increased knowledge leading to more drug-related problems were discovered and side effects were reported more often. Education and use of assessment templates leads to improved pharmacological care.

Bakgrund: Personer med demens har en försämrad förmåga att förstå och kommunicera med omgivningen och därför kan det vara svårt och krävande att vårda personer med demens. Agitation är ett vanligt beteendeproblem vid demenssjukdom och är påfrestande för såväl personen med demens, som för vårdgivaren. Personer med demens behandlas främst farmakologiskt trots de biverkningar som läkemedelsbehandlingen orsakar och därför behövs andra behandlingsstrategier och omvårdnadsåtgärder för att öka välbefinnandet och minska deras lidande. Syfte: Att beskriva musikens inverkan på människor med demenssjukdom och deras vårdgivare. Metod: En systematisk litteraturöversikt av fjorton kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som sedan analyserades och sammanställdes i ett resultat. Resultat: Musik visade sig ha en övervägande positiv inverkan på personer med demenssjukdom och deras vårdgivare. De demenssjuka personernas agitation minskade, deras möjlighet att kommunicera förbättrades och de fick en ökad livskvalitet. Vårdgivarnas samarbete med den demenssjuka personen förbättrades och de blev mer närvarande i omvårdnaden. Slutsats: Musiken inverkade på ett övervägande positivt sätt i omvårdnaden av demenssjuka personer och gav även en positiv inverkan på de demenssjuka personernas vårdgivare. Resultatet visar att musik kan vara användbart för att förbättra vården av personer med demens och kan förmodligen fungera som en icke-farmakologisk behandling i omvårdnaden. / Background: People with dementia have an impaired ability to understand and communicate with their environment and it can be difficult and demanding to care for people with dementia. Agitation is a common behavior problem in dementia and this is stressful for both the person with dementia, as for the caregiver. People with dementia are treated primarily pharmacological despite the many side effects that drug therapy induced and therefore requires other treatments strategies and nursing interventions to improve wellbeing and to reduce their suffering. Aim: To describe the impact of music on people with dementia and their caregivers. Method: A systematic literature review of fourteen qualitative and quantitative research articles that then were analyzed and summarized in the result. Results: Music was found to have a predominantly positive impact on people with dementia and their caregivers. The dementia person’s agitation decreased, their ability to communicate improved and they had an improved quality of life. The caregiver’s cooperation with the dementia persons was improved and they became more present in the care. Conclusion: The music had a mainly positive impact in the care of persons with dementia and also gave a positive impact on the caregivers. The results show that music probably can be useful for improving the care of people with dementia and can act as a non-pharmacological treatment in the care.

Background: Sleep-disturbances in persons with Alzheimer´s disease are prevalent. They are characterized as increased frequency and duration of awakenings, decreased slow-wave sleep, REM-sleep and increase of day-time napping. Depression and lower quality of life are associated with sleep-disturbances. Altogether a significant source of stress for caregivers and an important factor in institutionalization. Non-pharmacological treatment alternatives are rare. Method: Single-case A-B-C design, with non-concurrent multiple baselines, a pilotstudy. Aim: To explore if an educational program on sleep, sleep disturbances and behavioural change directed towards caregivers improved sleep, depression and quality of life in persons with Alzheimer´s disease living at home. A second aim was to test program and method. Result: Three patients/cases were included and in one case sleep was improved. Depression and quality of life outcome varied in all cases. The program and method has the potential of being useful after some adjustments. Conclusion: Non-pharmacological treatments are needed and this study shows that a behavioural program is a feasible way to improve sleep in patients with Alzheimer´s disease. More research is needed to develop method and increase overall knowledge within the area. Knowledge of sleep and non-pharmacological treatments for sleep problems are scarce in clinical environment and nurses have an important task.

Background: Most procedures in healthcare were described to cause the child pain. Anxiety was also strongly linked to pain and painful experience can generate future consequences for the child in contact with health services. Administering medication to children was considered difficult to adapt while non-pharmacological treatment is considered to be both time- and cost efficient. Purpose: To describe nurses' use of non-pharmacological treatment of procedural pain in children and to examine the included articles research group.Method: This descriptive literature studies results was based on 15 articles sought in the databases Cinahl, PsycINFO and PubMed. Eight of the included articles were qualitative studies, four were quantitative studies and three were studies with mixed approach. Main Results: Non-pharmacological treatment of procedural pain in children was considered effective when it was formed based on each unique child and occasion. The nurses described distraction as a useful method that can be performed in several ways, ranging from the child's needs. The importance of a good relationship, a working cooperation and that the nurse had the ability to get the child's confidence was described as key elements in non-pharmacology. The research group characteristics were examined and in all articles the participants profession consists in the majority of nurses. Conclusion: Non-pharmacological treatment of procedural pain should be adjusted based on the unique child and the situation. Distraction was considered by the majority of nurses to be a positive and useful non-pharmacological treatment of procedural pain in children and can be performed by both nurses and parents to reduce the child's pain and future fears. / Bakgrund: Ett flertal procedurer inom vården beskrevs kunna orsaka barnet smärta. Oro var vidare starkt kopplat till smärta och en tidigare smärtsam upplevelse kan komma att generera framtida konsekvenser för barnet i kontakt med sjukvården. Administreringen utav läkemedel till barn ansågs vara svårt att anpassa samtidigt som icke-farmakologisk behandling anses vara både tids- och kostnadseffektiv. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors användning av icke-farmakologisk behandling vid procedursmärta hos barn, samt att granska de inkluderade artiklarnas undersökningsgrupp. Metod: Denna beskrivande litteraturstudies resultat grundades på 15 artiklar eftersökta i databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed. Åtta av studiens inkluderade artiklar hade kvalitativ ansats, fyra hade kvantitativ ansats och tre var studier med mixad ansats. Huvudresultat: Icke-farmakologisk behandling vid procedursmärta hos barn ansågs effektivt när den formades utifrån varje unikt barn och tillfälle. Sjuksköterskorna beskrev distraktion som en användbar metod som kan utföras på flertalet sätt, allt utifrån barnets behov. Vikten av en fungerande relation, ett fungerande samarbete och att sjuksköterskan hade förmåga att få barnets förtroende beskrevs vidare som centrala delar inom icke-farmakologin. Artiklarnas beskrivning av undersökningsgrupp granskades och deltagarnas yrkeskategori utgjordes i majoritet av sjuksköterskor i samtliga fall. Slutsats: Icke-farmakologisk behandling vid procedursmärta bör anpassas utifrån det unika barnet och situationen. Distraktion ansågs av majoriteten sjuksköterskor vara en positiv och användbar icke-farmakologisk behandling vid procedursmärta hos barn och kan utföras av både sjuksköterskor och föräldrar för att minska barnets smärta och framtida rädslor.

Bakgrund: Hjärtsvikt är vanligt förekommande i den svenska befolkningen och är den vanligaste orsaken till sjukhusinläggning. Bristande följsamhet till den farmakologiska hjärtsviktbehandlingen är idag ett stort problem inom sjukvården. Detta bidrar till ökade sjukhusinläggningar samt ökad dödlighet hos hjärtsviktspatienterna. Icke-farmakologisk behandling har dock kunnat ses som ett komplement till den farmakologiska behandlingen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters följsamhet till, samt beskrivningar och upplevelser av, att följa icke-farmakologiska riktlinjer i samband med hjärtsvikt. En granskning av kvaliteten beträffande de inkluderade studiernas undersökningsgrupp utfördes även. Metod: En beskrivande litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar inkluderades.  Artiklarna söktes vid databaserna Pubmed och Cinahl. Delar från studiernas resultat plockades ut och analyserades. Dessa delades sedan upp under kategorier och underkategorier passande för att svara till litteraturstudiens frågeställningar. Resultat: Generellt var följsamheten till de icke-farmakologiska behandlingsriktlinjerna bristande. Flest antal hinder identifierades beträffande riktlinjer gällande saltrestriktioner. Törst, glömska, samt fysiska symtom var även de stora hinder till en följsam icke-farmakologisk behandling. De största fördelarna som identifierades till en följsam behandling var ökat välmående samt minskade sjukhusinläggningar. Slutsats: En generellt bristande följsamhet till de icke-farmakologiska behandlingsriktlinjerna gällande salt- och vätskerestriktioner, regelbunden vägning samt träning förekommer bland hjärtsviktspatienter. Många hinder till en följsam behandling identifierades, men även fördelar till att vara följsam till icke-farmakologiska behandlingsriktlinjer beskrevs i studierna. / Background: Heart failure is a common disease among the Swedish population today and it is also the number one cause of hospitalisation. A lack of compliance with the pharmacological treatment for heart failure is a big issue within the medical services today. This significantly contributes to increased hospitalisation as well as higher mortality rates among Heart failure patients. However, non-pharmacological treatments have been found to be a rather good complement to the pharmacological treatment.  Aim: The purpose of this literature study was to describe patients’ compliance with, as well as their experiences and accounts of, following non-pharmacological guidelines in connection to heart failure. An examination of the included studies’ focus groups and their quality was done as well. Method: A descriptive literature study where twelve scientific articles were included. The articles were found on the databases Pubmed and Cinahl. Parts of the study’s results were selected and analysed. These were then divided into categories and subcategories that suited the literature study’s research questions. Result: The compliance with the non-pharmacological treatment guidelines was generally inadequate. The most obstacles were found concerning the guidelines the patients got regarding the restrictions on salt. Thirst, forgetfulness, and physical symptoms were also big obstacles for complying with a non-pharmacological treatment. The biggest advantages of complying with the treatment that were identified were an increased sense of well-being and decreased hospitalisation. Conclusion: A general lack of compliance with the non-pharmacological treatment guidelines concerning the restrictions on salt and fluid, regular weigh-ins, and exercise occur among heart failure patients. Many obstacles to complying with treatment were identified, but the advantages of complying with non-pharmacological treatment guidelines were also described in the study.

abstract Background: Dementia affected patients have increasing problems with memory , impaired language ability, which affects communication and behaviour is considerable. These difficulties may provide an outlet for aggression, agitation and anxiety, and are common in dementia, which is exhausting for patients and their relatives and carers. Behavioural changes are common condition in patients with dementia and affects quality of life and cause unnecessary suffering . Pharmacological treatment that is inserted to relieve these symptoms have many side effects. Printed out more knowledge about non- pharmacological nursing interventions that can facilitate care for patients , relatives and carers are great. Aim: To describe non- pharmacological nursing interventions in dementia care . Method: A general literature review of thirteen scientific papers compiled and described in a result. Results: Compilation resulted in two themes,  Music in dementia care and Stimulation in dementia care and four subthemes, Singing in the care, Listening to music, Activities and Consolation and fillip that showed a dominant positive effect on dementia affected patients and carers and there by create opportunities for caring in dementia care . Conclusion: The different nursing interventions may be useful in dementia care when they show a dominant positive effect on various behavioural changes, it seems memory stimulant and promotes communication between patients and carers which favours caring . Keywords: Agitated behaviour, dementia, non- pharmacological, literature review, nursing. / Sammanfattning Bakgrund: Demensdrabbade patienter har tilltagande besvär med minnet, försämrad språkförmåga, vilket påverkar kommunikationen och beteende avsevärd. Dessa svårigheter kan ge utlopp till aggressivitet, oro och ångest och är vanliga vid demenssjukdomar vilket är ansträngande för både patienter, anhöriga och vårdare. Beteendeförändringar är vanligt förekommande tillstånd hos patienter med demens och påverkar livskvalitet och medför onödigt lidande. Farmakologisk behandling som sätts in för att lindra dessa symtom har många biverkningar. Behov utav ökad kunskap kring icke- farmakologiska omvårdnadsåtgärder som kan underlätta omvårdnaden för både patienter, anhöriga och vårdarna är stor. Syfte: Att beskriva icke- farmakologiska omvårdnadsåtgärder i demensvård. Metod: En allmän litteraturöversikt av tretton vetenskapliga artiklar som sammanställdes och beskrivs i ett resultat. Resultat: Sammanställningen resulterade i 2 teman, Musik i demensvård och Stimulans i demensvård och 4 subteman, Sång i omvårdnaden, Att lyssna på musik, Aktivitet och Tröst och stumulans som påvisade en dominerande positiv effekt på demensdrabbade patienter samt vårdarna och därigenom gynnande för vårdandet i demensvård. Slutsats: De olika omvårdnadsåtgärder kan vara användbara inom demensvården då dem visar på en dominerande positiv påverkan på olika beteendeförändringar, verkar minnesstimulerande samt främjar kommunikation mellan patienter och vårdare vilket gynnar vårdandet. Nyckelord: Agiterat beteende, demens, icke- farmakologisk, litteraturöversikt, omvårdnad

Bakgrund: Det vanligast förekommande symtomet hos patienter diagnosticerade med cancer är smärta, detta resulterar i fysiskt och psykiskt lidande hos den drabbade. Smärta är en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan skada. Cancersmärta finns i flera olika former och därför finns ingen standardiserad behandling utan behandlingen sker med hjälp av olika metoder samt olika metoder i kombination. Smärtan kan behandlas med hjälp av farmakologiska och icke farmakologiska behandlingsmetoder.   Syfte: Syftet med studien var att beskriva cancerpatienters upplevelser av icke farmakologisk smärtlindring. Metod: Studien genomfördes som en deskriptiv litteraturstudie.  Huvudresultat: Resultatet visar att en majoritet av de patienter som behandlats med akupunktur och taktilmassage har positiva upplevelser. En stor del av patienterna beskriver både en smärtlindrande upplevelse och andra positiva upplevelser som återkommer i resultatet är bland annat lindring av andra fysiska symtom. Flertalet patienter upplevde också en ny form av energi efter behandlingen och ett ökat välbefinnande. Dock upplevde en liten del av patienterna motsatt effekt av behandlingen där de fysiska symtomen tilltog i styrka samt upplevelsen av effekt uteblev efter behandling.  Slutsats: Smärta är en central känsla och upplevelse för denna patientgrupp, det är vanligt att smärtan drabbar patienten både fysiskt och psykiskt. Det framkom i föreliggande litteraturstudie att patienterna hade både positiva och negativa upplevelser av akupunktur och taktilmassage, majoriteten av patienterna hade dock positiva upplevelser. Upplevelserna behandlade både smärtlindrande effekt men även god effekt på andra symtom som denna patientgrupp är drabbad av i olika utsträckning. Detta bekräftar att icke farmakologisk smärtlindring kan vara en viktig del i behandlingen av patienter diagnosticerade med cancer.

Bakgrund: Sedan 2002 har inte bara rubrikerna om sömnstörningar och sömnsvårigheter ökat i de stora medierna. Antalet unga med sömnstörningar ökar varje år, där unga kvinnor är den grupp som ökat mest. Enligt folkhälsomyndighetens rapport 2019 upplever mer än var tredje svensk, 39 %, sömnbesvär i någon grad. Distriktssköterskan arbetar redan med att främja god kost, motion, sunda alkoholvanor, minskad rökning, stress och våld; faktorer som påverkar hälsan i allra högsta grad. Syfte: Att undersöka vilken effekt KBT har på symptomen av sömnproblem, och om metoden applicerbar att utföras av distriktssköterskor. Metod: Systematisk litteraturöversikt där 14 studier valdes ur databaserna Cinahl, Psycinfo och Pubmed. Artiklarna bearbetades gemensamt och de kategorier som framkom återfinns nedan, under respektive rubrik. Resultat: KBT-I både i grupp och i digital form visade på signifikanta förbättringar av sömnen och dess effekt på det dagliga livet. / Background: Since 2002 not only have the headliners about sleep difficulties and sleep disturbances multiplied in the big media. The number of young people with insomnia increases each year, and young women are the group that increases the most. Last year more than every third swede, 39 percent suffered from various grades of insomnia. District nurses already play a big part in preventing disease and promoting health by giving support and knowledge to patients about healthy foods, exercising, drinking habits, smoking, violence at home and stress; all of those very much the key to individual’s health. Aim: of the study to explore how CBT-I might affect the symptoms of insomnia and if this treatment can be performed by nurses. Method: Systematic review by synthesizing 14 studies from the databases Chinal, Psycinfo and Pubmed. The studies were processed individually and thereby mutually to find emerging themes which are to be presented under each heading. Result: CBT-I both in group and in digital form showed significant improvements in sleep and its effect on daily life. / <p>Godkännandedatum: 2020-11-04</p>

Bakgrund  Långvarig smärta är ett folkhälsoproblem som skapar lidande för den drabbade. Farmakologisk behandling ger inte alltid optimal effekt vilket kan leda till att personer med långvarig smärta söker sig till andra behandlingsmetoder. Därför behövs vidare forskning i de icke-farmakologiska behandlingsmetoderna för att få kunskap och information om den drabbades upplevelser av icke-farmakologisk behandling.  Syfte  Syftet var att belysa personers upplevelser av icke-farmakologisk behandling vid långvarig smärta.  Metod  En litteraturöversikt gjordes baserad på 15 vetenskapliga artiklar. Sökningen av litteratur genomfördes i två databaser CINAHL och PubMed. En kvalitetsgranskning av artiklarna utfördes med hjälp av Sophiahemmets bedömningsunderlag. Därefter gjordes en integrerad dataanalys där resultat från artiklarna analyserades och sammanställdes.  Resultat  Två huvudkategorier, Upplevd smärta och välbefinnande, samt sju subkategorier sammanställdes i resultatet. Resultat visade att icke-farmakologiska behandlingar ger en förbättring på smärtintensitet och ett ökat välmående inom både psykiska och fysiska funktioner.  Slutsats  Icke-farmakologiska behandlingsmetoder visades ha måttlig till god effekt på smärtintensitet. Smärtan försvann inte helt men en minskning i smärtintensitet gav plats för annat i personens liv, vilket ledde till en ökning i personens välmående som kan appliceras i sjuksköterskans arbete i omvårdnad av personer med långvarig smärta. / Background Persistent pain is a public health problem that creates suffering for the affected. Pharmacological treatment does not always give an optimal effect, which can lead to people with persistent pain seeking other treatment methods. Therefore, further research into the non-pharmacological treatment methods is needed in order to obtain knowledge and information about the experiences of those affected. Aim The aim was to shed light on people's experiences of non-pharmacological treatment in persistent pain. Method A literature review was made based on 15 scientific articles. The search for literature was conducted in two databases CINAHL and PubMed. A quality review of the articles was made with the help of Sophiahemmet's assessment basis. An integrated data analysis was then performed where results from the articles were analyzed and compiled. Results Two main categories, experienced pain and well-being, and seven sub-categories were compiled in the result. Results showed that non-pharmacological treatments provide an improvement in pain intensity and increased well-being in both mental and physical functions. Conclusions Non-pharmacological treatment methods have been shown to have a moderate to good effect on pain intensity. The pain did not disappear completely, but a decrease in pain intensity gave way to other things in the person's life, which led to an increase in the person's well-being that can apply in the nurse's work in caring for people with persistent pain.