Women are being elevated into more leadership roles in society - roles that have long been primarly held by men. Women are also rising within male-dominated professions, and recent studies indicate that more women are being placed in key management positions. In order to gain credibility in leadership, women must find a management style that exudes authority, but also corresponds with the expectations of appropriate female behavior within masculine organizational contexts. In examining women in roles that are traditionally held by men, we conducted an interview-study to investigate and analyze the communication strategies of female managers in male-dominated companies. The study included analysis of communication strategies used by women as compared to their male colleagues. We note that research in this area has previously been done, but there has been a fairly limited focus examining only female communication strategies. Our study shows that the women use a variety of communication strategies, rather than a single strategy, and the main conclusion we can draw is that the women are proficient in changing communication strategies and methods depending on their audience. The study also shows an unexpected fact that goes against the published research on female communication in typically male dominated roles: Women in male-dominated professions choose to take on the communication style of men, using straight, simple and factual communication, rather than detailed, less direct communication styles generally associated with women.

Bakgrund: Män har genom historien dominerat på arbetsmarknadens chefspositioner och därmed utformat chefskapets innehåll. Chefskapet är sammankopplat med agentic attribut som anses "manliga". Hur kvinnor hanterar sitt chefskap har mest studerats vid mansdominerade arbetsplatser där kvinnan är avvikare. Det finns en kunskapslucka i forskningen när det gäller kvinnors sätt att hantera chefskapet vid en kvinnodominerad arbetsplats där kvinnan är normen. Syfte: Syftet var att studera hur kvinnliga chefer vid kvinnodominerade arbetsplatser uttalar sig om manliga och kvinnliga egenskaper i sitt chefskap. Metod: Studien har en kvalitativ ansats där sex semistrukturerade intervjuer gjorts med kvinnliga chefer inom den offentliga sektorn. Intervjuerna har spelats in och transkriberats och analyserats med tematisk analysmetod som tolkats med social role theoy, role congruity theory . De två teorierna används för att belysa skillnader som vi menar beror på sociala konstruktioner av kön och könsordning som också används i analysen. Resultat: Intervjupersonerna upplevde att de blev respekterade som chefer och uttryckte ingen konflikt i rollen, att vara kvinna och samtidigt chef. De utgjorde normen inom offentlig sektor där de flesta omkring dem var kvinnor. Flertalet av cheferna ansåg inte att de behövde använda några särskilda strategier för att bli tagna på allvar eller få sin röst hörd. Kvinnorna ansåg inte att de hade specifika förväntningar att uppfylla för att de var kvinnor. Samtliga chefer beskrev sitt chefskap utifrån både communal och agentic egenskaper. De beskrev fler communal egenskaper som viktiga i sitt chefskap, vilket är långt ifrån det stereotypa agentic dominerade chefskapet. Det framkom att de ser chefskapet som en balansgång mellan communal och agentic egenskaper men communal egenskaper betonades mest. Resultatet visade även på en del upplevda skillnader mellan manliga och kvinnliga chefers förutsättningar. Kvinnorna har ibland ansetts som sämre chefer vid tillsättning av tjänster och en av de chefer som har fler män kring sig har vid några tillfällen upplevt att männen vill ta steget framför och överta ledarskapet. Flera kvinnor beskrev att de upplevde att män hade det lättare när det gällde att bli accepterade i chefsrollen och lättare blev accepterade i sin auktoritet / Men has dominated the labour markets management positions through the history and formed the qualities of leadership. The leadership is linked to agentic attributes that are considered "male". How women deal with a manager role has mostly been studied in male- dominated environments where women are deviants. There is a knowledge gap in the research regarding women’s ways of handling managerial positions in a female- dominated environment where the women is the norm. The aim of this study was to see how women managers in female- dominated places of work comment on male and female qualities in the manager role. The study has a qualitative approach where six semi- structured interviews with female managers in the public sector. The interviews were recorded and transcribed. The material is processed and analyzed by thematic analysis method which has been interpreted by social role theory and role congruity theory. The two theories are used to illuminate the differences that we believe is due to the social constructions of gender and the gender order witch also is used in the analysis. The respondents felt that they were respected as managers and expressed no conflict in the role, to be a woman and at the same time manager. They constituted the norm in social services where most around them were women. The majority of the managers did not feel that they needed to use some specific strategies to be taken seriously or get their voice heard. The women felt that they did not have specific expectations because they were women; they felt that their own expectations influenced them the most. All managers describe their leadership from both communal and agentic characteristics. They describe more communal characteristics as important in the manager role, which is far from the stereotypical agentic dominated manager role. It appears that they see management to be a balance between communal and agentic qualities but that communal characteristics emphasized most. The results reveal, however, some perceived differences between male and female managers conditions. The women have sometimes been regarded as inferior managers in recruitment and one of the managers who have more men around here, sometimes felt that men wanted to step in front and take over the leadership. One manager mentions strategies to get men to handle her straight communication. Several women described that they felt that men have it easier when it comes to being accepted into the managerial role and easier accepted in its authority. It also appears that some women find that they were expected to solve more problematic situations just because they were women

Trots att flera åtgärder genom jämställdhetsplaner på global nivå och lagstiftning harupprättats, samt regler och föreskrifter för organisationer att förhålla sig till finns, kvarstårdet faktum att det är ojämnt fördelat bland män och kvinnor på chefspositioner i dagensorganisationer. Samtidigt visar forskning och statistik, en ojämn fördelning vad gäller ansvaret för hem och barn, där det kan ses att kvinnan tar det största ansvaret. Eftersom det på senare tid redovisats om en övertidsnorm på dagens chefspositioner valdes syftet att belysa och skapa förståelse för problematiken kring den rådande övertidsnormen utifrån ett kvinnligt perspektiv, samt övertidsnormens inverkan på organisationers jämställdhetsarbete inom den privata sektorn i Sverige. För att uppfylla studiens syfte valdes kvalitativa djupintervjuer där respondenternas egna erfarenheter och syn på ämnet efterfrågades. Åtta respondenter deltog i studien och tolkning av empiri i förhållande till vetenskapliga studier visade att övertidsnormen är försvårande för kvinnor som vill inneha chefspositioner. Resultatet visar att respondenterna inte hade haft någon möjlighet att besitta en chefsposition om de inte hade haft en partner som kunde ta ett större ansvar för barnen och hemmet. Resultatet är dock inte generaliserbart eftersom endast åtta respondenter deltagit. Däremot finns en indikation på att övertidsnormen är ett problem som många kvinnor får tampas med. Det fanns även indikationer på att kvinnor drar sig från att söka chefspositioner på grund av oförenligheten med barn som övertidsnormen skapat. Baserat på resultatet drogs slutsatsen att dagens organisationer måste tänka om vad gäller kraven och förväntningarna kring övertid, samt se över arbetsbelastningen på chefspositionerna för att kunna genomföra ett mer hållbart jämställdhetsarbete i framtiden. / Despite that several measures like global gender equal plans and leglisation have been established, and the organizations have rules and regulations to follow, the fact that the managerial positions in organizations is unevenly distributed by men and women remains. At the same time, research and statistics show an uneven distrubution of responsibility for home and children, where women take more responsibility. Lately a norm of overtime has been reported at the managerial positions. Due to that the purpose was chosen to illuminate and create understanding for the problem of the norm of overtime from a womens perspective, and how the norm of overtime effect organizations gender equality work within the private sector in Sweden. Qualitative in-depth interviews with the intention to get the respondents to share their own experiences and thoughts about the subject was chosen to fulfill the purpose of this study. Eight respondents participated in this study and the results showed that women with children have difficulties to have a managerial position because of the norm of overtime. The results also show that women with children need to have a partner that take a greater responsibility for home and children if they should be able to have a managerial position. As this study only contained eight participans the result may not be generalized. Even so the results indicate that the norm om overtime is a problem for many women. The results also indicate that women may avoid a managerial position because of the difficulties to combine the job with children that the norm of overtime has created. Based on the results the conclusion became that if organizations want to have a sustainable gender equality work, they have to rethink. They must change the demands and expectations about overtime and create a reasonable workload for the managers within the organization.

MPM / Oliver Tambo Institute of Governance and Policy Studies

MEDEM / Department of Curriculum Studies and Educational Management

See the attached abstract below

The‌ ‌purpose‌ ‌of‌ ‌this‌ ‌study‌ ‌was‌ ‌to‌ ‌investigate‌ ‌the‌ ‌experience‌ ‌of‌ ‌impostor‌ ‌phenomenon‌ ‌in‌ ‌ female‌ ‌managers‌ ‌in‌ ‌their‌ ‌professional‌ ‌role.‌ ‌The‌ ‌study‌ ‌was‌ ‌based‌ ‌on‌ ‌a‌ ‌qualitative‌ ‌method‌ ‌ where‌ ‌seven‌ ‌semi-structured‌ ‌interviews‌ ‌were‌ ‌conducted.‌ ‌The‌ ‌result‌ ‌was‌ ‌analyzed‌ ‌on‌ ‌the‌ ‌basis‌ ‌ of‌ ‌an‌ ‌inductive‌ ‌thematic‌ ‌analysis,‌ ‌which‌ ‌generated‌ ‌four‌ ‌main‌ ‌themes‌ ‌describing‌ ‌the‌ ‌ respondents'‌ ‌experience‌ ‌of‌ ‌the‌ ‌phenomenon‌:‌‌ ‌work‌ ‌experience‌ ‌and‌ ‌education,‌ ‌requirements‌ ‌ and‌ ‌expectations,‌ ‌anxiety‌ ‌and‌ ‌consequences‌ ‌‌and‌ ‌‌the‌ ‌importance‌ ‌of‌ ‌the‌ ‌support.‌‌ ‌The‌ ‌result‌ ‌ showed‌ ‌that‌ ‌all‌ ‌respondents‌ ‌experienced‌ ‌the‌ ‌impostor‌ ‌phenomenon‌ ‌in‌ ‌their‌ ‌professional‌ ‌role.‌ ‌ The‌ ‌extent‌ ‌of‌ ‌the‌ ‌respondents‌ ‌from‌ ‌the‌ ‌experience‌ ‌of‌ ‌the‌ ‌impostor‌ ‌phenomenon‌ ‌could‌ ‌be‌ ‌ influenced‌ ‌by‌ ‌a‌ ‌number‌ ‌of‌ ‌factors‌ ‌such‌ ‌as‌ ‌the‌ ‌requirement‌ ‌of‌ ‌superior‌ ‌managers,‌ ‌the‌ ‌support‌ ‌ of‌ ‌managers‌ ‌and‌ ‌colleagues‌ ‌as‌ ‌well‌ ‌as‌ ‌education‌ ‌and‌ ‌work‌ ‌experience.‌ ‌The‌ ‌results‌ ‌further‌ ‌ showed‌ ‌that‌ ‌frequent‌ ‌experiences‌ ‌of‌ ‌the‌ ‌phenomenon‌ ‌could‌ ‌generate‌ ‌negative‌ ‌consequences,‌ ‌ but‌ ‌in‌ ‌cases‌ ‌where‌ ‌the‌ ‌experiences‌ ‌were‌ ‌to‌ ‌a‌ ‌lesser‌ ‌extent‌ ‌it‌ ‌contributed‌ ‌to‌ ‌a‌ ‌positive‌ ‌ individual‌ ‌development.‌ ‌ / Syftet‌ ‌med‌ ‌denna‌ ‌studie‌ ‌var‌ ‌att‌ ‌undersöka‌ ‌upplevelsen‌ ‌av‌ ‌impostor‌ ‌phenomenon‌ ‌hos‌ ‌ kvinnliga‌ ‌chefer‌ ‌i‌ ‌deras‌ ‌yrkesroll. ‌‌Studien‌ ‌utgick‌ ‌från‌ ‌en‌ ‌kvalitativ‌ ‌metod‌ ‌i‌ ‌vilken‌ ‌sju‌ ‌ semistrukturerade‌ ‌intervjuer‌ ‌genomfördes. ‌‌Resultatet‌ ‌analyserades‌ ‌utifrån‌ ‌en‌ ‌induktiv‌ ‌ tematisk‌ ‌analys‌ ‌vilket‌ ‌genererade‌ ‌fyra‌ ‌huvudteman‌ ‌som‌ ‌beskrev‌ ‌respondenternas‌ ‌upplevelse‌ ‌ av‌ ‌fenomenet.‌ ‌Dessa‌ ‌var:‌ ‌‌arbetslivserfarenhet‌ ‌och‌ ‌utbildning,‌ ‌krav‌ ‌och‌ ‌förväntningar,‌ ‌ oroskänslor‌ ‌och‌ ‌konsekvenser‌ ‌‌samt‌ ‌‌stödets‌ ‌betydelse.‌‌ ‌Resultatet‌ ‌visade‌ ‌att‌ ‌samtliga‌ ‌ respondenter‌ ‌upplevde‌ ‌impostor‌ ‌phenomenon‌ ‌i‌ ‌sin‌ ‌yrkesroll.‌ ‌Respondenternas‌ ‌omfattning‌ ‌ utav‌ ‌upplevelsen‌ ‌av‌ ‌impostor‌ ‌phenomenon‌‌ ‌‌kunde‌ ‌påverkas‌ ‌av‌ ‌ett‌ ‌flertal‌ ‌faktorer‌ ‌som‌ ‌kravet‌ ‌ från‌ ‌överordnade‌ ‌chefer,‌ ‌stödet‌ ‌från‌ ‌chefer‌ ‌och‌ ‌kollegor‌ ‌samt‌ ‌utbildning‌ ‌och‌ ‌ arbetslivserfarenheter.‌‌ ‌‌Resultatet‌ ‌visade‌ ‌vidare‌ ‌att‌ ‌frekventa‌ ‌upplevelser‌ ‌av‌ ‌fenomenet‌ ‌kunde‌ ‌ generera‌ ‌negativa‌ ‌konsekvenser‌ ‌men‌ ‌i‌ ‌de‌ ‌fall‌ ‌då‌ ‌upplevelserna‌ ‌var‌ ‌i‌ ‌lägre‌ ‌omfattning‌ ‌bidrog‌ ‌ det‌ ‌till‌ ‌en‌ ‌positiv‌ ‌individuell‌ ‌utveckling.‌ ‌ ‌

IT-branschen har under de senaste åren kommit att bli allt viktigare för Sveriges ekonomi eftersom branschen omsätter och exporterar IT-tjänster för höga belopp. Därtill har branschen stor inverkan på Sveriges sysselsättning, således har IT-branschen ett stort inflytande på det svenska samhället. I och med hög tillväxttakt och digitaliseringstrend råder det emellertid kompetensbrist inom IT där det behövs ny personal inom flera yrkeskategorier. Att åtgärda kompetensbristen som råder inom IT-branschen är väsentlig, annars riskerar tillväxttakten avta vilket skulle vara ett hårt slag för Sveriges ekonomi. Trots brist på arbetskraft och hög efterfrågan är kvinnor underrepresenterade i IT-branschen. Tidigare forskning visar att arbetsmiljön inom IT-branschen på olika sätt utgör barriärer för kvinnliga anställda som innebär att de byter yrke, lämnar branschen och har svårt att avancera. Få studier har emellertid undersökt kvinnliga ledares upplevelser inom IT-branschen. Detta är ett väsentligt forskningsområde eftersom fler kvinnliga ledare kan resultera i att fler kvinnor söker sig till IT-branschen vilket är essentiellt för att möta rådande kompetensbrist och ur ett jämställdhetsperspektiv.  För att få en djupare förståelse över kvinnliga ledares situation och hur de motiveras i sitt ledarskap utgår denna uppsats från konceptet Motivation Att Leda (MTL), det introduceras som ett koncept för att undersöka hur individuella skillnader kan förklara skillnader i motivation inför ledarrollen. Få studier har undersökt sambandet mellan arbetsmiljö och motivation att leda, därav ämnar denna uppsats besvara följande frågeställning:  Hur påverkar arbetsmiljön kvinnliga chefers motivation att leda inom den svenska IT-branschen? För att besvara på studiens frågeställning har vi med semi-strukturerade intervjuer undersökt nio kvinnliga chefer inom svenska IT-branschen om hur arbetsmiljön påverkar deras motivation att leda. Resultaten visar att kvinnliga chefernas MTL stärkts genom att erhålla och tillhandahålla psykosocialt stöd på arbetet samt att få empowerment i sin yrkesroll. Därtill visar sig en traditionell organisationsstruktur försvagar MTL.  Resultaten i vår studie bidrar med teoretiska insikter där studien erbjuder ny kunskap om MTL som koncept och sambandet mellan arbetsmiljö och MTL. Vidare ges det praktiska rekommendationer för relevanta intressenter såsom arbetsgivare, handledare och kvinnliga chefer som kan använda sig av studiens resultat för att bibehålla och utöka utbudet av kvinnlig arbetskraft inom IT.

Background: Previous research focuses predominantly on the negative aspects that exist in women's careers and organizations have forgotten about the opportunities that exist and that can benefit women in working life. Since the 1960s, the proportion of women in the labor market has increased and today it is largely the same number of women as men who work. For today's women, there are no or few formal obstacles left and women can hold the same education and professions as men in the Swedish labor market. Thus, the essay will be focusing on female managers and the aspects they experience may have influenced the path to managerial positions. Purpose: The purpose of the essay is to describe, interpret and understand various circumstances that have affected women's career development. The authors 'contribution with the essay is to try to give a clearer picture of what female managers' career development can look like. Theoretical reference frame: The theoretical frame of reference highlights aspects that are believed to have influenced female managers' career development. Aspects selected are individual-related and situation-related and under these aspects there are associated categories. The concept of career is also defined in the theoretical frame of reference and a theoretical analysis model is presented. Method: To answer the purpose of the thesis, a qualitative method was chosen with semi-structured interviews that were conducted on five female managers at different hierarchical levels in a laboratory company. Conclusion: The aspects that emerge from all respondents follow the same pattern and the majority of the aspects are seen as opportunities, but challenges have also emerged. There are aspects that are considered to be prerequisites for women to have succeeded, but which have nevertheless been affected by the facilitating aspects. The respondents' personalities and the organization's commitment are two of the aspects that are prerequisites for women to reach a managerial position. Two of the facilitating aspects that have been identified and indirectly influenced and facilitated women's path towards managerial position are early socialization and education. In summary, the women's path to today's managerial position can be described through a collaboration between the various aspects that have influenced each other to varying degrees. / Bakgrund: Tidigare forskning fokuserar övervägande på de negativa aspekter som finns i kvinnors karriärer och organisationer har glömt av de möjligheter som finns och som kan gynna kvinnor i arbetslivet. Sedan 1960-talet har andelen kvinnor ökat på arbetsmarknaden och idag är det i stor sett samma mängd kvinnor som män som arbetar. För dagens kvinnor finns det inga eller få formella hinder kvar och kvinnor kan inneha samma utbildning och yrken som män på den svenska arbetsmarknaden. Därmed kommer uppsatsen riktas in mot kvinnliga chefer och de aspekter som de upplever kan ha påverkat vägen till chefspositioner. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva, tolka och förstå olika omständigheter som har påverkat kvinnors karriärutveckling. Författarnas bidrag med uppsatsen är att försöka ge en klarare bild av hur kvinnliga chefers karriärutveckling kan se ut. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen belyser aspekter som tros kan ha påverkat kvinnliga chefers karriärutveckling. Aspekter som valts ut är individrelaterade och situationsrelaterade och under de här aspekterna finns tillhörande kategorier. Begreppet karriär definieras också i den teoretiska referensramen samt att en teoretisk analysmodell presenteras. Metod: För att besvara uppsatsen syfte valdes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som genomfördes på fem kvinnliga chefer på olika hierarkiska nivåer i ett laboratorieföretag. Slutsats: Aspekterna som framkommer från samtliga respondenter följer samma mönster och majoriteten av aspekterna ses som möjligheter men det har även framkommit utmaningar. Det finns aspekter som ansetts vara förutsättningar för att kvinnorna ska ha lyckats men som ändå har påverkats av de underlättande aspekterna. Respondenternas personlighet och organisationens engagemang är två av de aspekter som är förutsättningar för kvinnorna att nå en chefsposition. Två av de underlättande aspekterna som har identifierats och indirekt påverkat och underlättat kvinnornas väg mot chefspositionen är den tidiga socialisationen och utbildning. Sammanfattningsvis kan kvinnornas väg till dagens chefsposition beskrivas genom en samverkan mellan de olika aspekterna som i olika utsträckning påverkat varandra. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hinder och möjligheter kvinnliga chefer i mansdominerade branscher upplever i sin karriär. För att analysera de olika hindren och möjligheterna användes Kanters (1977) teori om kön som minoritet samt Ackers (1990) teori om den könade organisationen. Datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med nio kvinnliga chefer i mansdominerade branscher vilka valdes utifrån SCBs statistik från 2022. Resultatet visar att kvinnliga chefer huvudsakligen ställs inför informella hinder trots att formella möjligheter finns för kvinnor att bli chefer. De hinder kvinnorna beskriver är att anpassa sig till den rådande kulturen, att möta motstånd från manliga kollegor samt att möta höga krav på prestation. Intervjuerna analyserades med hjälp av transkribering, kodning och tematisk analys. / The purpose of this study was to investigate the obstacles and opportunities that women encounter throughout their professional pursuits in male-dominated fields. To scrutinize the various obstacles and opportunities, we used Kanter’s (1977) minority gender theory and Acker’s (1990) theory about gendered organizations. The data collection was carried out through semi-structured interviews with nine female managers in different male-dominated industries, chosen based on statistics from the Swedish Statistic Bureau which concluded the most male-dominated fields. To analyze the data we used transcription, coding and thematic analysis. The results show that females making careers primarily encounter informal obstacles although have formal possibilities to become managers. The different types of challenges identified by the interviewed women included adapting to the culture, resistance from male colleagues, and high expectations. The interviews were analyzed using transcription, coding and thematic analysis.