I Sverige befinner sig i dagsläget ca 345 000 personer utan-för arbetsmarknaden och arbetsrehabiliteringsbehovet är stort. StegetVidare, ett samverkansprojekt mellan Umeå Kommun, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Västerbottens läns landsting, startades 2011. StegetVidare erbjuder ett samordnat stöd för personer med sammansatt problematik. Syftet med denna studie var att belysa upplevelser av att delta i en samordnad, mångdisciplinär rehabilitering. Fyra kvalitativa intervjuer genomfördes med personer som deltagit i StegetVidares rehabilitering. Intervjuerna analyserades med en kvantitativ innehållsanalys. Resultatet visade att delaktigheten i utformningen av den egna rehabiliteringen var stor och de individuella rehabiliteringsinsatserna upplevdes som effektiva. Rehabiliteringsinsatserna på StegetVidare påverkade även synen på möjligheter till arbetsåtergång och livssituationen i övrigt positivt. Rehabiliteringen och bemötandet upplevdes också vara av god kvalitet och rehabiliteringsinsatserna påverkade deltagarnas hälsa och livssituation positivt, även om den inte resulterat i arbete. Förslag inför fortsatt forskning är utvärdering av effektiviteten mot återgång i arbete samt att belysa personalens upplevelser av den nya samverkansformen.

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>Elitaktiva idrottskvinnor och män står inför ständiga beslut. Att få ängna sig åt sitt intresse på heltid är få förunnat och att få livet att dagligen gå ihop är stundtals en svår balans. Hur hinner elitaktiva med att kombinera sin elitsatsning framgångsrikt samtidigt som de kan umgås med sina vänner?</p><p> </p><p>Syftet var att undersöka hur elitaktiva upplever och hanterar relationen mellan en idrottssatsning och socialt umgänge.</p><p> </p><p><strong>Frågeställning:</strong></p><p>·         Hur kan relationsfrågor mellan elitidrottssatsningen och kompiskretsen beskrivas?</p><p>·         Hur hanterar de elitaktiva dessa relationsfrågor?</p><p> </p><p><strong>Metod</strong></p><p>Intervjuerna genomfördes på hösten 2008 med tre kvinnor och fyra män, samtliga landslags-aktiva. Deras ålder var 21 till 32 år, medel 24 år. Även två provintervjuer genomfördes. De aktiva kom från tre olika konditions och uthållighetsidrotter och har varit elitaktiva mellan tre till sju år. Samtliga aktiva valdes ut till intervju genom rekommendationer från andra aktiva. Författaren ställde 16 på förhand nedskrivna frågor, samt 10 till 30 följdfrågor beroende på den aktives svar. Intervjuerna var mellan 30 till 70 minuter långa och spelades in på en minidisk. Sammanlagt blev intervjuerna 48 sidor empiriskt nedskrivet material.</p><p> </p><p><strong>Resultat</strong></p><p>Ingen av de aktiva upplevde något problem med sin elitsatsnig och kompisarna. De beskrev olika typer av stress som kom upp i samband med deras idrott men det var mer relaterat till deras prestation och kapacitet än deras vänner. Samtliga aktiva beskriver hur planering och prioritering är avgörande för deras prestation.</p><p> </p><p><strong>Slutsats</strong></p><p>Slutsatsen blir att de sju intervjuade inte upplever något problem med sin elitidrottssatning kontra umgås med kompiskretsen. De aktiva framhåller planering som en nyckel till deras framgång. Detta får även stöd från forskning att prioritera och planera sin tid vilket kan göra att det inte behöver upplevas som ett problem. Intressen kan dock komma i konflikt, men genom planering hinner de aktiva även med att till exempel dricka en öl med sina vänner.</p>

Sammanfattning Elitaktiva idrottskvinnor och män står inför ständiga beslut. Att få ängna sig åt sitt intresse på heltid är få förunnat och att få livet att dagligen gå ihop är stundtals en svår balans. Hur hinner elitaktiva med att kombinera sin elitsatsning framgångsrikt samtidigt som de kan umgås med sina vänner?   Syftet var att undersöka hur elitaktiva upplever och hanterar relationen mellan en idrottssatsning och socialt umgänge.   Frågeställning: ·         Hur kan relationsfrågor mellan elitidrottssatsningen och kompiskretsen beskrivas? ·         Hur hanterar de elitaktiva dessa relationsfrågor?   Metod Intervjuerna genomfördes på hösten 2008 med tre kvinnor och fyra män, samtliga landslags-aktiva. Deras ålder var 21 till 32 år, medel 24 år. Även två provintervjuer genomfördes. De aktiva kom från tre olika konditions och uthållighetsidrotter och har varit elitaktiva mellan tre till sju år. Samtliga aktiva valdes ut till intervju genom rekommendationer från andra aktiva. Författaren ställde 16 på förhand nedskrivna frågor, samt 10 till 30 följdfrågor beroende på den aktives svar. Intervjuerna var mellan 30 till 70 minuter långa och spelades in på en minidisk. Sammanlagt blev intervjuerna 48 sidor empiriskt nedskrivet material.   Resultat Ingen av de aktiva upplevde något problem med sin elitsatsnig och kompisarna. De beskrev olika typer av stress som kom upp i samband med deras idrott men det var mer relaterat till deras prestation och kapacitet än deras vänner. Samtliga aktiva beskriver hur planering och prioritering är avgörande för deras prestation.   Slutsats Slutsatsen blir att de sju intervjuade inte upplever något problem med sin elitidrottssatning kontra umgås med kompiskretsen. De aktiva framhåller planering som en nyckel till deras framgång. Detta får även stöd från forskning att prioritera och planera sin tid vilket kan göra att det inte behöver upplevas som ett problem. Intressen kan dock komma i konflikt, men genom planering hinner de aktiva även med att till exempel dricka en öl med sina vänner.

No description available.

Syfte: Beskriva studenters aktivitetsmönster, aktivitetsbalans samt livsbalans i relation till psykisk hälsa och ohälsa. Metod: Systematisk litteraturöversikt, med kartläggning och sammanställning av redan befintlig kvalitativ och kvantitativ vetenskaplig data. Urvalskriterier för artiklarna var innehåll om psykisk hälsa, aktivitetsbalans, livsbalans och aktiviteters inverkan på hälsan hos studenter. Urvalet av artiklar var globalt. Resultat: För upprätthållandet av aktivitetsbalans samt livsbalans och därigenom den psykiska hälsan, behöver det finnas en balans mellan fritidsaktiviteter, rekreationsaktiviteter, sömn och förvärvsaktiviteter. Det behöver finnas en balans mellan sociala aktiviteter, träning, studier/arbete, kost samt sömn. Faktorer som påverkar studenters psykiska hälsa kommer från tentamensresultat, seminarier, press från skolan, samt aktiviteter utifrån som tillkommer vid start av studier såsom ekonomi, internetanvändning samt förändringen att ta steget in i vuxenlivet. Slutsats: Utifrån resultatet framgick att vissa aktiviteter har mer påverkan på hälsan än andra, både negativt och positivt. Det framkom att inledningsvis under universitetstiden sker en förändring av studentens tidigare rutiner, då det tillkommer nya miljöer och ansvar för studenten. Vidare framkom det att ett väldisponerat aktivitetsmönster, aktivitetsbalans och livsbalans utifrån varje students egen upplevelse kan bidra till god psykisk hälsa.

Syfte: Det nya arbetslivet har inneburit en rad förändringar för den lönearbetande populationen i Sverige, gällande allt ifrån tid, rum och tillgänglighet i de alltmer flexibla arbetsvillkoren. Syftet med denna studie är därför att undersöka ett antal faktorer i det nya arbetslivet som kan ha inverkan på den lönearbetande populationens livsbalans. Studien undersöker också om det finns skillnader mellan chefers och övriga anställdas livsbalans samt även om chefens nivå i hierarkin påverkar livsbalansen. Metod: Datamaterialet som används i denna kvantitativa studie är hämtat från European Social Survey 2010. Studien bygger på en svensk population bestående av 832 lönearbetande respondenter. Den beroende variabeln är ett index som mäter livsbalans. Kontroll- och oberoendevariablerna mäter bakgrund, familjesituation samt arbetsförhållanden. Analyserna består av medelvärdesjämförelser, korrelationer samt multipel regressionsanalys. Resultat/slutsats: Den huvudsakliga slutsatsen av denna studie är att den faktor som inverkar mest negativt på livsbalansen hos den lönearbetande populationen är om den anställda har personalansvar eller inte. Resultatet av studien visar även en negativ inverkan på livsbalansen för anställda som har barn. En positiv inverkan på livsbalansen är om den anställda har möjlighet att påverka arbetets tempo. Genom denna studie kan även slutsatsen dras att chefsnivå inte har någon inverkan på livsbalansen. / Purpose: Todays changed work-life has caused a number of changes to the wage-earning population in Sweden, regarding everything from time, space and availability in increasingly flexible working conditions. The purpose of this study is to examine a number of factors in the changed work-life that may have caused an impact on the life balance of the wage-earning population. The study also examines whether there are differences between managers and other employees' work-life balance, and also if the manager's level in the hierarchy affects life balance. Methodology: The data used in this quantitative study is taken from the European Social Survey of 2010. Study is based on a Swedish population consisting of 832 wage-earning respondents. The dependent variable is an index measuring life balance. The control and independent variables measures the background, family situation and working conditions. The analyzes consist of mean comparisons, correlations and multiple regression analysis. Results: The main conclusion of this study is that the factor that has the largest impact negatively on work-life balance of the wage-earning population is whether the employee is responsible for supervising other employees or not. Results of the study also shows a negative impact on work-life balance for employees who have children. A positive impact on work-life balance is if the employees are allowed to choose/change pace of work. influence the work. Through this study can also be concluded that the managerial level has no impact on work-life balance.

Personer med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kan ha olika svårigheter som påverkar de dagliga aktiviteterna i vardagen. Aktivitetsbalans är ett begrepp som ofta används inom arbetsterapi och beskriver en individs uppfattning av att ha en tillfredsställande mängd av aktiviteter och rätt variation mellan olika aktiviteter. Det förekommer inga studier om aktivitetsbalans kopplat till personer med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning vad författarna har noterat. Syftet med examensarbetet var att beskriva den självskattade aktivitetsbalansen hos vuxna personer med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Den metod som användes var en kvantitativ icke – experimentell tvärsnittsstudie. Totalt deltog 55 personer i åldrarna 18-65 år. Rekryteringen skedde via bekvämlighetsurval. Data insamlades med hjälp av en enkät som innehöll instrumentet Occupational Balance Questionnarie (OBQ) samt några bakgrundsvariabler. För sammanställning av insamlad data har deskriptiv och använts. Resultatet visade att respondenterna skattade sin aktivitetsbalans lågt. Det förekom ingen signifikant skillnad i aktivitetsbalansen i förhållande till bakgrundsvariablerna kön, ålder, boendesituation, hemmaboende barn eller lönearbete. Resultatet visar att det finns ett ökat behov av arbetsterapi för att hjälpa personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar att strukturera sin vardag. Då resultaten inte kan generaliseras till en större population, rekommenderar författarna ytterligare forskning kring aktivitetsbalans hos vuxna personer med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. / Persons with neuropsychiatric disabilities can experience difficulties that can have significant impact on the activities of daily life. Occupational balance is a frequently used concept in occupational therapy, describing an individual’s perception of having the satisfactory amount of occupation and the right variation between occupations. There are currently no studies addressing the occupational balance rates in adults with neuropsychiatric disabilities. The aim of this study was to describe the self-reported occupational balance in adults with neuropsychiatric disabilities. This quantitative non- experimental cross-sectional study comprised a convenience sampling of 55 participants (age range 18-65 years). Data were collected from a self-rating questionnaire that contained the instrument Occupational Balance Questionnaire (OBQ) and some background variables. Descriptive statistics were used to compile the results. The results show that the participants rated their activity balance as low. Moreover no significant difference was found in the occupational balance when normalized to: gender, age, housing, child dependency and employment. These results imply that an increased utilization of occupational therapy might be beneficial for people with neuropsychiatric disabilities. The authors conclude that further research is required to more fully evaluate the rate of occupational balance in adults with a neuropsychiatric disability.

Tidigare forskning visar på att en konflikt mellan arbete och familj är något som kan drabba alla, har olika bakomliggande faktorer och påverkar bland annat det subjektiva välbefinnandet. Det som har störst påverkan på konflikten är arbetsrelaterade faktorer. Syftet med studien var att undersöka kvinnliga chefers upplevelse av konflikten samt olika aspekter som de upplever kan påverka konflikten, både positivt och negativt. Deltagarna i den studien var 8 kvinnliga chefer som har eller har haft barn i åldern 2–10 år under perioden som chef. Resultatet visar på att konflikten varierar i grad utefter arbetsbelastning och kan påverkas med hjälp av en öppen och förstående arbetsplats som möjliggör planering och skapandet av sociala relationer. Förhoppningar finns om att studien ska bidra till att minska konflikten hos de individer som upplever den och öka det subjektiva välbefinnandet.

Background: Previous research focuses predominantly on the negative aspects that exist in women's careers and organizations have forgotten about the opportunities that exist and that can benefit women in working life. Since the 1960s, the proportion of women in the labor market has increased and today it is largely the same number of women as men who work. For today's women, there are no or few formal obstacles left and women can hold the same education and professions as men in the Swedish labor market. Thus, the essay will be focusing on female managers and the aspects they experience may have influenced the path to managerial positions. Purpose: The purpose of the essay is to describe, interpret and understand various circumstances that have affected women's career development. The authors 'contribution with the essay is to try to give a clearer picture of what female managers' career development can look like. Theoretical reference frame: The theoretical frame of reference highlights aspects that are believed to have influenced female managers' career development. Aspects selected are individual-related and situation-related and under these aspects there are associated categories. The concept of career is also defined in the theoretical frame of reference and a theoretical analysis model is presented. Method: To answer the purpose of the thesis, a qualitative method was chosen with semi-structured interviews that were conducted on five female managers at different hierarchical levels in a laboratory company. Conclusion: The aspects that emerge from all respondents follow the same pattern and the majority of the aspects are seen as opportunities, but challenges have also emerged. There are aspects that are considered to be prerequisites for women to have succeeded, but which have nevertheless been affected by the facilitating aspects. The respondents' personalities and the organization's commitment are two of the aspects that are prerequisites for women to reach a managerial position. Two of the facilitating aspects that have been identified and indirectly influenced and facilitated women's path towards managerial position are early socialization and education. In summary, the women's path to today's managerial position can be described through a collaboration between the various aspects that have influenced each other to varying degrees. / Bakgrund: Tidigare forskning fokuserar övervägande på de negativa aspekter som finns i kvinnors karriärer och organisationer har glömt av de möjligheter som finns och som kan gynna kvinnor i arbetslivet. Sedan 1960-talet har andelen kvinnor ökat på arbetsmarknaden och idag är det i stor sett samma mängd kvinnor som män som arbetar. För dagens kvinnor finns det inga eller få formella hinder kvar och kvinnor kan inneha samma utbildning och yrken som män på den svenska arbetsmarknaden. Därmed kommer uppsatsen riktas in mot kvinnliga chefer och de aspekter som de upplever kan ha påverkat vägen till chefspositioner. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva, tolka och förstå olika omständigheter som har påverkat kvinnors karriärutveckling. Författarnas bidrag med uppsatsen är att försöka ge en klarare bild av hur kvinnliga chefers karriärutveckling kan se ut. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen belyser aspekter som tros kan ha påverkat kvinnliga chefers karriärutveckling. Aspekter som valts ut är individrelaterade och situationsrelaterade och under de här aspekterna finns tillhörande kategorier. Begreppet karriär definieras också i den teoretiska referensramen samt att en teoretisk analysmodell presenteras. Metod: För att besvara uppsatsen syfte valdes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som genomfördes på fem kvinnliga chefer på olika hierarkiska nivåer i ett laboratorieföretag. Slutsats: Aspekterna som framkommer från samtliga respondenter följer samma mönster och majoriteten av aspekterna ses som möjligheter men det har även framkommit utmaningar. Det finns aspekter som ansetts vara förutsättningar för att kvinnorna ska ha lyckats men som ändå har påverkats av de underlättande aspekterna. Respondenternas personlighet och organisationens engagemang är två av de aspekter som är förutsättningar för kvinnorna att nå en chefsposition. Två av de underlättande aspekterna som har identifierats och indirekt påverkat och underlättat kvinnornas väg mot chefspositionen är den tidiga socialisationen och utbildning. Sammanfattningsvis kan kvinnornas väg till dagens chefsposition beskrivas genom en samverkan mellan de olika aspekterna som i olika utsträckning påverkat varandra. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

I denna studie undersöks hur personer med ledarskapsroller inom kunskapsintensivt arbete (LIKA) upplever att möjligheterna och utmaningarna med digitala arbetssätt på distans påverkar deras arbete och deras välmående. Studien baseras på semi-strukturerade intervjuer med 13 deltagare med sådan yrkesbefattning, och resulterar i en bred mängd möjligheter från digitala arbetssätt – som exempelvis att arbetet blir mer effektivt och kan utföras oberoende av tid eller geografisk plats. Eftersom dessa digitala arbetssätt däremot är så pass nya förekommer även en del utmaningar, då hanteringen av denna teknik fortfarande är under en inlärningsperiod. Några av utmaningarna som deltagarna i denna studie uttryckt är att förväntningarna på hastigheten som arbete utförs i ökar med digitala hjälpmedel, samt att det är svårare att särkoppla arbete och privatliv eftersom båda dessa är så lättillgängliga med hjälp av informations- och kommunikationsteknik (IKT). Under det distansarbete som deltagarna utövat upplevde de även en ökad svårighet att separera arbete från privatliv eftersom dessa delade samma fysiska yta: hemmet. Effektiviteten och tillgängligheten bidrar till en ökad upplevelse av flexibilitet och att själv kunna styra över sin tid. Detta upplevdes som positivt av deltagarna, och enligt föreliggande forskning är dessa faktorer centrala för att uppfylla delar av livsbalansens dimensioner, som enligt studier är väsentligt för välmående. Genom digitala arbetssätt får således deltagarna en förbättrad livsbalans eftersom de själva har möjlighet att styra över sin tid samtidigt som deras produktivitet ökar. Med uteslutande digitala arbetssätt blir däremot gemenskapen på arbetsplatsen bristande. Deltagarna önskade därför att efter rådande pandemi orsakad av COVID-19 kunna kombinera digitala arbetssätt med traditionella arbetssätt på sin arbetsplats, och på så vis kunna träffa sina kollegor fysiskt och känna en starkare tillhörighet till sin arbetsgrupp. Genom exklusivt arbete kunde deltagarna utföra sitt arbete, men saknade ändå traditionella arbetssätt på grund av de sociala faktorerna. Digitalt arbete kan därför ses ha praktiska fördelar, men emotionella utmaningar, och en kombination av båda – traditionellt arbete på arbetsplatsen och digitalt arbete på distans – torde därför kunna bidra till ökad produktivitet, en förstärkt frihetskänsla och en bevarad social gemenskap, och således gynna individens livsbalans och välmående. / This study examines how people with managerial positions within knowledge intensive work experience that the opportunities and challenges of remote digital work affects their work and their well-being. In the study, 13 semi-structured interviews were conducted with individuals of such positions, and resulted in a broad variety of possibilities derived from digital work – e.g. being able to work more efficiently and regardless of time or place. Nonetheless, due to digital work still being relatively new, challenges also arise as a consequence of being in a learning process of how digital work may be handled. Some of the challenges mentioned by the participants of the study include the speed of which work is expected to be performed at when utilizing digital tools, or that the separation between work and private life has been aggravated due to the increased accessibility. Additionally, as a consequence of the current pandemic, the participants were working remote from their homes, which was explained as a factor contributing to a heightened difficulty of separating their work life from their private life. The reason for this being work life and private life sharing the same physical space: their homes. However, the participants described the gained efficiency and availability from digital work as contributing to an increased experience of flexibility and being in control of their time and productivity. This was described as a positive effect of digital work, and according to theory essential to improve life balance. Hence, the participants have a possibility of improved life balance through digital work as it allows them to control their time whilst also improving their productivity. Nevertheless, the participants still aspired for a combination of digital work and traditional work post pandemic, due to the solidarity within the workplace being experienced as insufficient via solely digital mediums. Therefore, a combination of digital work and traditional work was desired to allow for effective work without social diminution. The employees could perform their work through exclusively digital mediums, yet still expressed missing traditional ways of working due to the social factors. Digital ways of working may therefore be seen as with practical benefits, and emotional challenges. A combination of digital and traditional work could therefore maximize productivity and increase flexibility whilst still maintaining social connections, thus favoring life balance and well-being.