Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida attityden till undervisningsform skiljer sig åt bland gymnasieelever beroende på personlighetsdrag, könstillhörighet samt föräldrars utbildningsnivå. Studien omfattade 85 elever från fem olika gymnasieprogram. För att studera deltagarens personlighetsdrag användes påståenden gällande extraversion samt samvetsgrannhet hämtade ur NEO-PI-testet vilket bygger på femfaktormodellen. Eleverna fick även svara på egenformulerade påståenden gällande attityd till undervisningsform. I hypoteserna troddes det finnas ett samband mellan personlighetsdragen extraversion och samvetsgrannhet och attityden till undervisningsform. Det troddes även finnas ett samband mellan föräldrars utbildningsnivå samt könsskillnader i attityd till undervisningsform. Resultatet visade ett positivt signifikant samband mellan samvetsgrannhet och attityd till individuellt arbete. I diskussionsavsnittet förs resonemang kring resultatet i relation till tidigare forskning samt möjliga anledningar till varför resultatet ej överrensstämde med studiens hypoteser.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida attityden till undervisningsform skiljer sig åt bland gymnasieelever beroende på personlighetsdrag, könstillhörighet samt föräldrars utbildningsnivå. Studien omfattade 85 elever från fem olika gymnasieprogram. För att studera deltagarens personlighetsdrag användes påståenden gällande extraversion samt samvetsgrannhet hämtade ur NEO-PI-testet vilket bygger på femfaktormodellen. Eleverna fick även svara på egenformulerade påståenden gällande attityd till undervisningsform. I hypoteserna troddes det finnas ett samband mellan personlighetsdragen extraversion och samvetsgrannhet och attityden till undervisningsform. Det troddes även finnas ett samband mellan föräldrars utbildningsnivå samt könsskillnader i attityd till undervisningsform. Resultatet visade ett positivt signifikant samband mellan samvetsgrannhet och attityd till individuellt arbete. I diskussionsavsnittet förs resonemang kring resultatet i relation till tidigare forskning samt möjliga anledningar till varför resultatet ej överrensstämde med studiens hypoteser.

Precis som personligheten skiljer sig från person till person, skiljer sig upplevelsen av stress mellan olika personer. Hur mycket personligheten påverkar upplevelsen av stress varierar. Forskning visar på att det finns kopplingar mellan personligheten och höga stressnivåer. Syftet med denna studie var att undersöka femfaktormodellens grundläggande personlighetsdimensioner (neuroticism, extraversion, vänlighet, samvetsgrannhet och öppenhet) och dess relation till upplevd stress. Totalt deltog 105 universitetsstudenter i undersökningen genom att besvara en webbenkät som bestod av Big Five Inventory (BFI) samt Perceived Stress Scale-14 (PSS-14). Resultatet visade att personlighet har betydelse för upplevd stress. En korrelationsanalys visade att neuroticism korrelerade positivt med upplevd stress, ett resultat som tyder på att högt neurotiska personer upplever högre stress. Dimensionen extraversion korrelerade negativt med upplevd stress, ett resultat som tyder på att högt extroverta personer upplever mindre stress. Studien visade en könsskillnad gällande upplevelsen av stress. Kvinnor upplevde stress i högre utsträckning än män.

Studiens syfte är att beskriva vad som karaktäriserar revisorer i början på 2020- talet. Tidigare forskning har undersökt revisorers arbetssätt, stereotyper och hur individers personligheter skiljer sig åt utifrån olika motivationsfaktorer samt femfaktormodellen. Revisionsyrket genomgår ständigt förändringar vad gäller metodik och regelverk. Förutom detta innefattar revisorns roll ett stort ansvar i att göra uttalanden om att en organisations finansiella ställningar ger en rättvisande bild till allmänheten. Därför kan det tänkas att revisorer har vissa utmärkande personlighetsdrag. Tidigare forskning har visat att personlighetsdrag har en betydande inverkan på hur väl en individ passar i en viss yrkesroll. En individs personlighet är enligt femfaktormodellen sammansatt av fem olika personlighetsdrag där dessa tillsammans bildar en personlighet och skapar skillnader mellan individer. Samtidigt visar forskning att personliga attribut och beteenden kan skilja sig åt beroende på vilka faktorer en individ motiveras av, vilket även är en faktor som anses ha en betydande roll i anställdas prestation i arbetet. Studien baseras på en kvalitativ metod där datainsamling har skett genom tio intervjuer, fördelat på tre juniora revisionsassistenter, två seniora revisionsassistenter och fem auktoriserade revisorer. Studien avgränsas till de fyra största revisionsfirmorna, Deloitte, EY, KPMG och PwC, också kända som “The Big Four”. Studiens resultat visar att revisorer innehar samarbetsvilja och hög grad av social kompetens vilket är användbart eftersom yrket omfattas av mycket kundkontakt och teamarbete. Yrkets utvecklingspotential visar också att revisorer innehar en hög grad av målmedvetenhet. Förmågan att hantera stress anses också väsentlig för att kunna behärska arbetets tighta deadlines och den periodvis höga arbetsbelastningen. Studien visar även att individerna motiveras av liknande faktorer. Sammanfattningsvis dras en slutsats att vissa personlighetsdrag hos revisorer är mer framträdande än andra, där störst likheter har noterats avseende målmedvetenhet och extraversion. Dessutom är lön och arbetskollegor de två främsta motivationsfaktorerna.

Syftet med denna studie var att undersöka om det finns ettsamband mellan de fem personlighetsdimensionerna ifemfaktormodellen och straffattityd, samt om skattningar pådessa dimensioner kan predicera skattningar i straffattityd, utöverde sätt på vilka kön och ålder kan. 324 undersökningsdeltagarebesvarade en digital enkät som mätte dels personlighet enligt BigFive Inventory (BFI), dels variabeln straffattityd. Signifikantasamband erhölls mellan straffattityd och personlighetsvariablernaconscientiousness (r = .17) och openness (r = –.12). Resultatettyder på att höga poäng på conscientiousness liksom låga poängpå openness är associerat med tendensen att vilja ha strängarestraff. I en hierarkisk multipel regressionsanalys var bådekönstillhörighet (β = –.16) och ålder (β = .12) i första stegetsignifikanta prediktorer för straffattityd. Kvinnor och äldre varmer benägna att skatta högre på straffattityd. I andra steget avregressionsanalysen återfanns conscientiousness som den endasignifikanta prediktorn för straffattityd (β = .14). Resultatenöverensstämmer delvis med tidigare forskningsfynd. Vidareforskning på området behövs ur många avseenden, bland annatföreslås studier där eventuella bakomliggande variablerundersöks och konstanthålls för att säkerställa sambandet mellanpersonlighet och straffattityd.

Syftet med studien har varit att redogöra för och undersöka korrelationen mellan öppenhet för nya erfarenheter och självbiografiskt minne samt att narrativ identitet agerar som en förklaringsmodell. Hypotesen var att det totala värdet av självbiografiskt minne ska korrelera högre med öppenhet än med andra personlighetsvariabler samt att öppenhet ska korrelera högre med självbiografiskt minne än med andra minnesförmågor. Självbiografiskt minne består främst av episodiskt minne och berör mentala representationer (bilder, koncept, principer och idéer) av en individs livshändelser. Studien bestod av en enkät med ett cued-recall-test, ett självbiografiskt minnestest och ett personlighetstest (Mini-IPIP). Det självbiografiska minnestestet mäter den upplevda tydligheten hos självbiografiska minnen och varje deltagare bedömde sina egna minnen genom en självskattningsskala. Totalt var det 255 deltagare, varav 14 av dessa exkluderades från datamaterialet. Resultatet visade på följande: Öppenhet hade en svag icke-signifikant korrelation med det totala värdet av Självbiografiskt minne (r = .149, p = .068). Öppenhet korrelerade signifikant med äldre självbiografiska minnen (r = .204, p = .006) men inte med yngre självbiografiska minnen. Detta samband kvarstod efter allmän minnesförmåga (cued-recall), kön och andra personlighetsvariabler kontrollerades mot öppenhet. Både öppenhet och samvetsgrannhet är signifikanta prediktorer av äldre självbiografiska minnen, vilket beror på att de har unika och oberoende samband med dessa minnen. Samvetsgrannhet var en signifikant prediktor av det totala värdet av självbiografiskt minne. När andra personlighetsvariabler kontrollerats för kvarstod dock bara sambandet för samvetsgrannhet.

Tidigare forskning kring personlighet och utbildningsval har bedrivits i flertalet länder, men inte i Sverige så vitt vi vet. Vårt syfte med den föreliggande studien var att åtgärda denna kunskapslucka inom svensk akademi. Ytterligare ett syfte var att undersöka om det fanns ett samband mellan studenternas personlighet och hur svår de upplever sin utbildning. Följande frågeställningar formulerades: 1) Skiljer sig personlighet mellan olika akademiska utbildningsgrupper? 2) Finns det samband mellan personlighet och hur svår studenten upplever utbildningen? Deltagarna var studenter och före detta studenter vid svenska högskolor och universitet. Det totala antalet svarande i studien var 114 personer (56% kvinnor). Enkäten som användes bestod av två personlighetstest: IPIP-120 (International Personality Item Pool) (chronbachs alpha α mellan .87 till .90) som mäter personlighet enligt femfaktormodellen samt PID-5 (The Personality Inventory for DSM-5) (chronbachs alpha α mellan .76 till .89). Insamlade data analyserade i SPSS med hjälp av de statistiska verktygen envägs-anova, oberoende t-test, Pearsons korrelation (r) samt regressionsanalys. Resultaten visade att 1) det personlighetsdrag som urskilde sig mest var openness. Den största skillnaden noterades mellan studenter inom personal och beteendevetenskap samt data och IT där beteendevetare hade högre medelvärde av openness fasetter intellect och emotionality. 2) Resultatet visade att personlighetsdraget neuroticism bäst predicerade studentens upplevda svårighet och att sambandet var positivt. Det resultat föreliggande studie visat menar vi skulle kunna vara till nytta vid förbättring och utveckling av framtida akademiska utbildningar. / Research on the relationship between personality and academic majors has been conducted in some countries, but not in Sweden to the extent of our knowledge. Our aim with this study is therefore to cover this knowledge gap in Swedish academy. Another purpose was to explore if there was a relationship between a students' personality traits and how difficult they found their education. The following questions were formulated: 1) Does personality differ between groups in various academic majors? 2) Is there a connection between a student's personality and the perceived difficulty? The participants were students and former students at Swedish universities. The total number of participants was 114 (56% women). The survey used consisted of two personality-tests: IPIP-120 (International Personality Item Pool) (chronbachs alpha α ranged from .87 to .90) that measures personality according the Big-five theory, and PID-5 (The Personality Inventory for DSM-5) (chronbachs alpha α ranged from .76 to .89). The collected data was analyzed with SPSS and the statistical tools: One-way ANOVA, independent t-test, Pearsons correlation (r) and regression analysis. Our results showed that, 1) the personality dimension that differentiated the most were openness, this between behavioral science students and computer science students, where the behavioral science students had the highest openness scores. 2) The result also demonstrated that the trait neuroticism was the best predictor of how difficult the students experienced their education. The results of this study could be very useful in the development and improvement of future universities and educations.

Personlighetsfaktorerna har betydelse för hur mycket risker individer tar. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan personlighetsfaktorerna enligt femfaktormodellen och graden av generell riskbenägenhet. Mycket av tidigare forskning har kopplat personlighet till domänspecifikt risktagande som hälsa, ekonomi och arbete, medan denna studie undersöker kopplingen till generell riskbenägenhet i vardagen vilket kan vara att välja ett okänt resmål eller att söka till en ny universitetsutbildning. 189 undersökningsdeltagare i olika åldrar och från olika yrkesgrupper besvarade en enkät bestående av två olika tester, den svenska versionen av the Big Five Inventory (BFI) och en svensk översättning av the Risk Propensity Scale (RPS). Resultatet visar på ett signifikant samband mellan fyra av de fem personlighetsfaktorerna enligt femfaktormodellen och en ökad riskbenägenhet, nämligen Öppenhet, Samvetsgrannhet, Utåtriktning och Vänlighet. Däremot fanns ingen signifikant korrelation mellan personlighetsfaktorn Neuroticism och riskbenägenhet.

Studien syftade till att undersöka om det finns samband mellan conscientiousness, Locus of Control och arbetsmotivation samt om ålder och anställningslängd predicerar en del av ar-betsmotivation. Studien omfattade 63 anställda (28 kvinnor och 35 män) på ett telekommuni-kationsföretag i Sverige. För att studera conscientiousness användes ett egenformulerat test med god intern homogenitet, Cronbachs alfa = 0,85. För att mäta Locus of Control och ar-betsmotivation användes redan konstruerade test med god validitet och reliabilitet, skapade av Rotter (1966) och Cammann, Fichman, Jenkins och Klesh (i Bowling & Hammond 2008). I den statistiska prövningen användes både bivariat korrelation i form av Spearmans rho och MRA-standard och hierarkisk. Spearmans rho visade ett signifikant samband mellan consci-entiousness och arbetspsykologisk motivation. Standard MRA visar att endast conscientious-ness förklarar en del av arbetspsykologisk motivation. Varken ålder eller anställningslängd predicerade delar av arbetspsykologisk motivation, vilket inte stämmer överens med tidigare forskning. I diskussionen förs resonemang om resultatet i relation till tidigare forskning. / The study aimed to investigate whether there are correlations between conscientiousness, Lo-cus of Control and job motivation, and if age and length of service predict job motivation. The study comprised 63 staff (28 women and 35 men) at a telecommunications company in Swe-den. To study conscientiousness, we used a self-constructed test with good internal homo-geneity, Cronbach's alpha = .85. To study Locus of Control and job motivation we used al-ready developed tests, with high validity and reliability, created by Rotter (1966) and Cam-mann, Fichman, Jenkins and Klesh ( in Bowling & Hammond 2008). Statistical tests, using both bivariate correlations such as Spearman's rho and standard and hierarchical MRA showed significant relationship between conscientiousness and job motivation. Using stan-dard MRA shows that only conscientiousness predicts aspects of motivation. Neither age nor length of service predicted aspects of motivation, which is not consistent with previous re-search. The discussion is carried on effect on the outcome in relation to previous research.

The aim of this study is to increase our knowledge about the correlation between personality andself-esteem. A survey containing two instruments was spread through Facebook. The first instrument was a translation of Rosenberg's self-esteem scale (RSES; Rosenberg, 1965) that measured the degree of self-rated self-esteem. The second instrument was a self-formulated personality test that measured the degree of extraversion and every facet of this personality trait.The questions answered in this study are (1) if there is a correlation between self-esteem and extraversion, (2) how strong the correlations are between self-esteem and the individual facets of extraversion, (3) which facets that have a significant impact on self-esteem and lastly (4) how high the internal consistency of the instruments used in this study is. All data was processed in SPSS and to answer the questions correlation- and regression analyzes as well as Cronbach's alpha were used.The study reports two results - one that includes all questions in the survey and one that only includes questions that were considered to have high internal consistency according to Cronbach's alpha. Both results show a correlation between extraversion and self-esteem. The first result showsa correlation between self-esteem and the facets activity level, warmth, assertiveness and positivefeelings, but to different degrees. The second result shows a correlation between self-esteem and every facet. Both results show that the facets positive feelings and assertiveness significantly correlateswith self-esteem, but the second result shows that the activity level also significantly correlates withself-esteem. Both instruments showed high internal consistency measured with Cronbach's alpha. / Syftet med denna studie är att öka kunskapen kring sambandet mellan personlighet och självkänsla.En enkät innehållande två instrument spreds via plattformen Facebook. Det första instrumentet var en översättning av Rosenbergs self-esteem scale (RSES; Rosenberg, 1965) som mätte graden av självskattad självkänsla. Andra instrumentet var ett egenformulerat personlighetstest som mätte graden av extraversion samt varje fasett inom denna personlighetsegenskap. De frågeställningar som besvaras i denna undersökning är (1) ifall det finns ett samband mellan självkänsla och extraversion,(2) hur starka sambanden är mellan självkänsla och de enskilda fasetterna inom extraversion, (3) vilka fasetter som har en betydelse för självkänsla samt (4) hur hög den interna konsistensen är hos de instrument som använts. All data behandlades i SPSS och för att besvara frågeställningarna användeskorrelations- och regressionsanalyser samt Cronbachs alfa. Studien redovisar två resultat - ett som inkluderar alla frågor i enkäten och ett som endast inkluderar de frågor som ansetts ha hög internkonsistens enligt Cronbachs alfa. Båda resultaten visar ett samband mellan extraversion och självkänsla. Första resultatet visar samband mellan självkänsla och fasetterna aktivitetsnivå, värme,bestämdhet och positiva känslor, men i olika hög grad. Andra resultatet visar samband mellan självkänsla och samtliga fasetter. Båda resultaten visar att fasetterna positiva känslor och bestämdhet har ett signifikant samband med självkänsla men andra resultatet visar även att aktivitetsnivån har ettsignifikant samband. Båda instrumenten visade hög intern konsistens mätt med Cronbachs alfa.