Sammanfattning/AbstractSvensson, Kristofer (2018). Organisationens betydelse. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragÖkad förståelse och kunskap kring organisationsstrukturer och hur dessa kan bidraga till att öka elevers måluppfyllelse.Syfte och frågeställningarSyftet med arbetet är att öka kunskap och förståelse om skolans organisationsstrukturer och hur dessa kan bidra till att öka elevers måluppfyllelse.På vilket sätt utgår skolledare från den forskning som görs inom organisationsstrukturer, vid planerande av ny eller befintlig verksamhet? På vilket sätt kan organisationens struktur bidra till för att öka elevers måluppfyllelse.TeoriSystemteori, femte disciplinen, lärande organisation, Kasam.MetodKvalitativ ansats med inspiration av fenomenologi. Semistrukturerade intervjuer.ResultatResultatet visar på att tid och ekonomi är betydelsefulla faktorer för en verksamhets förändringsarbete. Vidare visar resultatet att skolledaren utgår från forskning som görs inom organisationsstrukturer, så länge de ekonomiska ramarna hålls och att de givna tidsramarna för förändringsarbetet inte äventyras.Specialpedagogiska implikationerUtifrån resultatet blir det tydligt för mig att både ekonomi och tid är en betydande faktor i ett förändringsarbete och de är två delar ur en helhet som enligt föreliggande studie har fått större legitimitet.NyckelordOrganisationsstrukturer, organisationskultur, offentlig sektor, systematiskt kvalitetsarbete, systemteori.

Markskador,så kallade allvarliga körskador,i samband med skogsåtgärdersomgallring, slutavverkning och markberedningär ett allmänt och känt problem.Allvarliga körskador kan innebära grav påverkan på miljön, exempelvis urlakning av giftiga ämnen som kvicksilver i vattendragdär de utgör stor risk för människors hälsa. Arbetet motkörskador är reglerat via lagstiftning (Sveriges Miljömål, u.å.; SVL1979:429; FSC, 2019& PEFC, 2019)och trotsatt arbetet går åt rätt håll har allvarliga körskador ökat i olika delar av landet. I Mälardalen exempelvishar andelen allvarliga körskador i anslutning till bäcköverfarter ökat från 4 till 18 procent under åren 1999-2007. Allvarliga körskador är en utmaning för skogsbruket i stort. Svenska kyrkansom en av landets största skogsägarearbetaraktivt med att minskamiljöpåverkan tillföljd avallvarliga körskador. Svenska kyrkans skogscertifiering(SKSC)förvaltar ca 400000 hektar produktiv skogsmark och har som mål att minska andelen trakter med allvarliga körskador med 75 procent. En intern undersökning om arbetet motallvarliga körskador visade på att det finns behov av förbättring i kommunikationen med entreprenörer. För atthitta förbättringsåtgärder för att minska andelen allvarliga körskadorutfördes två kvalitativa gruppintervjuermed fokus på arbetssätt i planering, gallring, slutavverkning och markberedning inom SKSC. Engruppintervju genomfördes med fem personerfrån SKSCsomplanläggerskogsbruksåtgärderoch en med tre av de entreprenörersom anlitas av SKSCför att utföra åtgärderna. Studien relaterar även till utmaningar som finns i det dagliga arbetet motallvarliga körskador och kommunikationen mellan planerarna från SKSCoch entreprenörerna i syfte att förebygga allvarliga körskador. Det teoretiska ramverket var lärande organisationprimärt ur systemtänkandeperspektiv enligt Peter M. Senge och sekundärt ur organisationsstruktur, det vill säga SKSC:s strukturi enlighet med Anders Örtenblad. Undersökningen demonstrerade på en stor medvetenhet hosbåde SKSC:splanerare och anlitade entreprenörer om hur deras egna insatser kommer att påverka senare steg i skogsåtgärdsprocessen. Planeringen som utförs dels av personal hos SKSC och dels av entreprenörer i fält ansågs som fundamentdär dialog, kontakt, självgranskning och feedback visade sig vara de viktigaste verktygen i skadeförebyggande syfte. Resultatet påvisade att SKSC:sstruktur försvårar för arbetet med att minska andelen trakter med allvarliga körskador. I syfte att förbättra arbetssätten föreslås ett tillvaratagandeav kompetensen hosalla delaktiga, utvecklingav dialog mellan SKSC, bolagen och entreprenörerna. Dialogen ska tjänatill att kartläggaSKSC:s, bolagens och entreprenörens mål, att ge stöd vid nya rutiner och lämnafeedback. För att skapa större delaktighet bland entreprenörer, förebygga att instruktioner misstolkas samt att de nårut i hela utförandekedjan föreslås en standardiseradinformationsplattform,åtgärdsanpassade instruktioner i traktdirektivet samt ett förtydligande om vad entreprenören skallansvara för. / Soil damage, so-called serious driving injuries in connection with forestry activities such as forest thinning, finishing and land preparation is a common and well-known problem. Serious driving injuries can have a serious impact on the environment, such as leaching of toxic substances,for examplemercury, into waterways wherethey pose a great risk to human health. Work on driving injuries is regulated by legislation (Sweden’s Environmental Goals, n.d.; SVL 1979:429; FSC & PEFC) but despite the processgoing into the right direction, serious driving injuries have increased in variousparts of the country. In the valley of Lake Mälaren, for example, the proportion of serious driving injuries in connection with stream crossings has increased from 4 to 18 percent during the years 1999-2007. Serious driving injuries are a challenge toforestry in general. The Swedish Church as one of the country’s largest forest owners is actively working to reduce the environmental impact due to serious driving injuries. The Swedish Church’s Forest Certification (Swedish abbreviation SKSC) managesabout 400,000 hectares of productive forest land and aims to reduce the proportion of areas with serious driving damages by 75 percent. An internal study of the work against serious driving injuries showed that there is a need for improvement in communication with contractors. In order to find improvement measures to reduce the proportion of serious driving injuries, two qualitative group interviews were conducted, focusing on working methods in planning, thinning, final harvesting and soil preparation within SKSC. A group interview was conducted with five persons from SKSC planning forestry measures and another interview with three of the contractors hired by SKSC to carry out the measures. The study also relates to challenges that exist in the daily work against serious driving injuries and the communication between the planners from SKSC and the contractors, aiming to prevent serious driving injuries.The theoretical framework was the learning organization primarily from a systems thinking perspective according toPeter M. Senge and secondarily from organizational structure, i. e. SKSC’s structure according toAnders Örtenblad. The survey demonstrated a great awareness among both SKSC’s planners and contractors on how their own efforts will affect later steps in the forestrymeasure process.The planning carried out partly by SKSC staff and partly by contractors in the field was considered the basis for dialogue, contact, self-examination and feedback which proved to be the most important tools for injury prevention. The result showed that SKSC’s structure makes it difficult for the work to reduce the proportion of areas with serious driving injuries. In order to improve working methods, it is proposed to utilize the competence of all persons involved, developing a dialogue between SKSC, the companies and the contractors. This dialogue will serve to identify the goals of SKSC, the companies and the contractors, support new routines and provide feedback. In order to create more efficient participation among contractors, preventinstructions from being misinterpreted and reach them throughout the performing chain, a standardized information platform is proposed, action-adapted instructions in the treaty directive and a clarification of the responsibilities of the contractor.

Dagens arbetsmarknad präglas av flexibilitet och ständiga förändringar som ställer höga krav på organisationers förmåga till omställning och utveckling. Syftet med studien är att undersöka hur chefers ledarskap kan främja organisatoriskt lärande mot visionen lärande organisation inom en statlig myndighet. Studien genomfördes i en organisation där det finns ett krav på ständigt lärande för att klara av sitt uppdrag. Genom en kvalitativ metod med djupintervjuer och fenomenologisk analysmetod klargjordes åtta respondenters upplevelser av ledarskapets främjande av medarbetarens lärande och utveckling. Resultatet visade att chefers ledarskap kan främja medarbetarens lärande och utveckling genom att ge individuellt stöd, vara lyhörd samt främja dialogen både på grupp- och organisationsnivå. Slutsats: De tre essenserna: ge individuellt stöd, vara lyhörd samt främja dialogen går att ställa mot huruvida de kan tillämpas på individuell- eller organisationsnivå. Individuellt stöd och lyhördhet berör främst ledarens agerande på individnivå. Dialogen däremot behöver främjas av ledarskapet både på individuell- och organisationsnivå för att bidra till en högre nivå av lärande i organisationen. / The labor market of today is characterized by flexibility and constant changes that place high demands on organizations' ability to change and develop. The purpose of the study is to investigate how the leadership by managers can promote organizational learning towards the vision learning organization within a state authority. The study was conducted in an organization where there is a requirement for continuous learning to fulfill its mission. Through a qualitative approach with deep interviews and phenomenological analysis method, eight respondents' experiences of leadership's promotion of employee learning and development were clarified. The results showed that the leadership by managers' can promote employee learning and development by  providing individual support, being responsive and promoting dialogue at both group and organizational levels. Conclusion: The three essences:  providing individual support, being responsive and promoting dialogue can be asked whether they can be applied at individual or organizational level. Individual support and responsiveness primarily concern the conduct of the leader at the individual level. Conversely, the dialogue needs to be promoted by leadership at both individual and organizational levels to achieve a higher level of learning in the organization.

Bakgrund: En av vår tids största omställningar är digitaliseringen. Den digitala innovationen har varit avgörande och öppnat möjligheter för kommunikation och samarbete hos företag runt om i världen. Virtuella team har kommit att blivit en stor del av dagens arbetssituation. Digitaliseringen har skapat större utmaningar för ledare att engagera och motivera medarbetare. För att främja varje individs begåvning, kreativa idéer, drivkraft samt prestationer finns det ett ramverk, kallat performance management som främjar denna typ av arbetskraft. En viktig aspekt av performance management anses även vara “lärande”. Så långt det är praktiskt möjligt bör lärande och arbete integreras. Syfte: Studiens syfte är att undersöka digitaliseringens påverkan på digitalt teamledarskap, arbete med performance management samt organisatoriskt lärande. Metod: Studien använder både kvalitativ och kvantitativ data men har främst ett kvalitativt fokus där en multipel fallstudie hos fyra företag gjorde det möjligt att uppnå syftet. I uppsatsen benämns dem som Företag A, B, C och D. Det genomfördes en triangulering som bestod av intervjuer med personer i ledande positioner, en enkätundersökning med medarbetare på samtliga företag samt insamling av dokumentation från företagen och deras hemsidor. Slutsats: I undersökningen har Företag A, B, C och D blivit exempel på hur digitaliseringens påverkan sett ut för olika företag och branscher vad gäller digitalt teamledarskap, arbete med performance management samt organisatoriskt lärande. Studien visar att digitaliseringen i stor utsträckning har påverkat det digitala teamledarskapet. Däremot var digitaliseringens påverkan vad gäller arbetet med performance management inte särskilt påtaglig då samtliga företag arbetar med digitala verktyg och system sedan innan. Vad gäller organisatoriskt lärande visar studien slutligen att digitaliseringen haft en inverkan på processen att bli en lärande organisation. / Background: One of the biggest changes of our time is digitalization. Digital innovation has been crucial and opened opportunities for communication and collaboration with companies around the world. Virtual teams have become a big part of today's work situation. Digitalization has created greater challenges for leaders to engage and motivate employees. To promote each individual's talent, creative ideas, driving force and performance, there is a framework, called performance management, that promotes this type of labor. An important aspect of performance management is also considered to be “learning”. As far as is practically possible, learning and work should be integrated. Purpose: The purpose of the study is to investigate the impact of digitalization on digital team leadership, performance management and organizational learning. Method: The study uses both qualitative and quantitative data but mainly has a qualitative focus where a multiple case study at four companies made it possible to achieve the purpose. In the thesis, they are referred to as Company A, B, C and D. There, a triangulation was carried out which consisted of interviews with people in leading positions, an employee survey at all companies was implemented and collection of documentation from the companies and their websites. Conclusion: In the survey, Company A, B, C and D have become examples of how the impact of digitalization looked for different companies and industries in terms of digital team leadership, work with performance management and organizational learning. The study showed that digitalization has greatly affected digital team leadership. On the other hand, the impact of digitalization in terms of work with performance management was not very significant as all companies have been working with digital tools and systems before. In terms of organizational learning, the study finally shows that digitalization has had an impact on the process of becoming a learning organization.