När konsumenten får tillgång till ny teknologi möjliggörs nya sätt att se på tv och film, detta nya sätt att bestämma över reklamintag har ändrat sättet som konsumenten utsätts för reklam. När konsumtionsmarknaden ändras måste teknologin och marknadsföringstekniker följa efter. Produktplacering är ett sätt att integrera marknadsföring i kontext med kända aktörer och få konsumentens medvetenhet för produkter att öka. Produktplacering är inte ett nytt sätt att marknadsföra produkter men har blivit mer centralt då marknadens intolerans för reklam ökar. Undersökningen grundar sig på att beskriva hur filmindustrin använder sig av produktplacering inom svenskproducerade filmer. Genom att deskriptivt förklara vad produktplacering är och hur produkterna placeras genom produkttyp, tid, position i bild, aktörer och hur det genererar positiva och negativa effekter kan undersökningen skapa en bild över hur produktplaceringen i filmer används i Sverige. Produktplacering undersöks genom observation av två svenskproducerade filmer, Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann samt Skumtimmen. Filmerna fungerar som en generalisering av den svenska filmindustrin genom att beskriva hur den såg ut år 2013. Företag kan gynnas av kunskapen inom produktplacering och använda teknikerna rätt för att generera avkastning, användningen av felaktiga tekniker kan i stället leda till förluster. I den svenska filmindustrin används vanligtvis produktplaceringstekniker genom att placera produkter medvetet genom visuell synlighet, i mitten av bilden och genom att integrerera produkterna med handlingen. Produkter som gör sig synliga i svenska produktioner varierar från stora produktioner till små, stora produkter har oftast en större variation av produkter än små produktioner men delar samma stora användning av produktplacering av livsmedel och dagligvaror. Mycket av de olikheter som stora och små produktioner har grundar sig på den tillgänglighet som filmen kommer nå ut i men även vilken form av genre filmen har. Det måste finnas en balans mellan filmindustrin och företagen för att största möjliga vinst skall kunna uppnås. Med denna undersökning hoppas jag som skribent kunna möjliggöra ett enklare sätt att undersöka produktplacering för att se att det används på det mest effektiva sättet.

Studien undersökte hur förutsättningar för lärande utformas inom ramen för arbetsplatsbaserat lärande inom film-/tv-mediabranschen. Dessa lärandemiljöer som undersöks från utbildningsanordnares perspektiv representerar olika typer svenska yrkesutbildningar vilka gemensamt har som mål att utbilda filmarbetare. På dessa utbildningar inkluderas moment av arbetsplatsbaserat lärande parallellt med utbildningsmoment förlagda på skolan. Studien använde sig av en kvalitativ metodansats och dess material har samlats in genom 8 semistrukturerade intervjuer med utbildningsanordnare. Resultatet har analyserats med hjälp av Wengers (1998) teori om Communities of Practice, perspektiv på formellt och informellt lärande (Malloch, 2010; Schugurensky, 2000; Olofsson, 2017) samt Ellströms (1992) kvalifikations-begrepp. Studiens resultat visar att det finns goda förutsättningar för lärande på arbetsplatsen för branschen i fråga, om tid och resurser finns. Dessa pedagogiska byggstenar som är arbetsplatsbaserat lärande är något som branschen tycker är ovärderliga. Huruvida står branschen inför stora utmaningar att tillsammans med utbildningsväsendet utforma ett anpassat "skoliferat" lärande ute på filminspelningar. Detta när uppfattningar om vad formella och informella utbildningsmoment kan innehålla skiljer sig. Målen med utbildningarna uppnås av en god tidig planering, möjligheter till kontinuerlig kommunikation mellan student, utbildningsanordnare och handledare samt olika former av uppföljningar som en möjlighet till reflektion. Framkommer gör också att de som skall agera handledare för eleverna inte behöver vara några pedagoger och därför finns det en utmaning att hitta tid och engagemang för att tydliggöra handledarnas ansvar och roll i utbildningsleden. Studien tittar på en bransch som är föremål för vidare forskning när det kommer planeringen och innehållet av arbetsplatsbaserat lärande inom yrkesutbildningar. Samt att, det vidare måste kunna finnas en accelererande flexibilitet i att kunna anpassa utbildningsmomentet efter världens syn på lärande parallellt med branschens önskemål.

Svenska Filminstitutet (SFI) tilldelades mellan 2010 och 2015 sammanlagt 7,6 miljoner kronor från kulturdepartementet som ett led i uppdraget att stärka unga kvinnors filmskapande. Den här uppsatsen behandlar fyra regionala satsningar som genomförts av Film i Dalarna (FiD), i samarbete med tre andra regionala filmresurscentrum, som en del av detta uppdrag. Syftet är att belysa hur projekten utförts med utgångspunkt i en förstudie som gjorts på uppdrag av SFI som en ingång till arbetet med regeringens uppdrag. Detta genom en frågeställning som fokuserar på utformningen av satsningarna, deltagarna och deras upplevelse samt om det går att se några resultat av satsningarna. Uppsatsen är av tidsmässiga skäl avgränsad till FiD:s del i projekten. Uppsatsen bygger på tidigare forskning och rapporter inom området jämställdhet i svensk filmindustri. Med utgångspunkt i förstudien användes den teoretiska modellen Det läckande röret i utformningen av undersökningarna och som analysverktyg. Även de teoretiska begreppen binära oppositioner och empowerment används. Metoden som använts för att besvara frågeställningen är en enkätundersökning med fritextsvar som skickades till deltagarna och en analys projektutvärderingarna som finns av respektive satsning för att kunna beskriva projektens upplägg. Resultatet visar att projektens utformning stämmer överens med flera av de områden som lyfts fram som viktiga i förstudien men att ett resonemang om genusmedvetenhet saknas. Baserat på både projektutvärderingarna och enkätundersökningen var majoriteten av deltagarna nöjda och upplever att det är viktigt att den här sortens satsningar finns, men att till exempel planeringen kan bli bättre. Resultat som går att se är att deltagarna upplever en hög grad av empowerment i rollen som kvinnliga filmare samt att gruppen och nätverkandet har varit viktigt för dem. Även FiD som resurscentrum har utvecklats kunskapsmässigt och fått kontakt med fler filmare då satsningarna även fungerat som marknadsföring. Något som framkom genom uppsatsarbetet är att det behövs större samverkan mellan SFI och de regionala resurscentrumen gällande främst utvärderingar av den här sortens projekt då utvärderingarna skiljde stort i innehåll och omfång vilket gjorde det svårt att jämföra projekten .

Den svenska filmindustrin är liten och konkurrensen om att få skapa film är stor. Den här uppsatsen undersöker vilka faktorer som påverkar finansen av svensk långfilm. Vad är det som påverkar beslutsfattarna inom svensk filmfinansiering att välja vissa filmer framför andra. Metoden som använts är semistrukturerade kvalitativa intervjuer som analyserats genom den fenomenografiska metoden och kommit fram till att filmskapare och beslutsfattare i filmindustrin påverkas av både inre och yttre faktorer så som det politiska, ekonomiska och mänskliga aspekter. Uppsatsen tar även upp filmindustrins syn på skatteincitament inom den svenska filmindustrin.

I den här uppsatsen studerade vi varför den svenska filmbranschen är ojämställd i nyckelrollerna mellan män och kvinnor. Den svenska filmpolitiken har i flera decennier strävat efter att skapa jämställdhet inom branschen men siffrorna visar att de flesta högbudgetfilmer fortfarande är ojämställda när det kommer till nyckelrollerna manus, fotograf och regissör. För att undersöka detta genomförde vi en intervjustudie med medarbetare i den svenska filmbranschen som i olika roller har kommit i kontakt med frågor som berör ämnet om könsbalansen inom fältet. Resultatet av undersökningen visade att aktörerna i branschen är medvetna om ojämställdheten. Orsaken till problemet är, enligt aktörerna, att rekrytering sker inom vänskapskretsar och att det ekonomiska samt arbetsförhållandena är svåra att reglera.

Bibliografi, index.

<p>I december 2003 gick filmen <i>Kill Bill</i> upp på biograferna med ett våldsamt och blodigt innehåll. Reaktionerna blev starka, vilket kan bero på att <i>Kill Bill</i> är en actionfilm där kvinnorna har en annan roll än den lättklädda medhjälparen. Då kvinnorna står i fokus var filmen som gjord för en analysav hur just kvinnan gestaltas i filmens värld. Syftet med uppsatsen är att undersöka om de patriarkala strukturerna förändras när typiskt manliga roller intas av kvinnor. Analysen inriktar sig främst på filmen <i>Kill Bill</i>, men diskuterar också det sammanhang i vilket filmen skapats och lanserats det vill säga filmindustrin i Hollywood som knappast gjort sig känd för några jämställdhetssträvanden. In December 2003 the movie <i>Kill Bil</i>l premiered.</p> / <p>The reactions to its violent and bloody plot were strong, perhaps because <i>Kill Bill </i>is a film where women play different roles than the usual "sexy assistant", thus also making it suitable for an analysis of how women are represented on screen. The purpose of this thesis is to examine whether the patriarchal structures do change when the typical male part is given to by women characters. The analysis is mainly concentrated on the film <i>Kill Bill</i>, but will also discuss the context in which it was made - the Film Industry in Hollywood which has hardly been known for any ambition to achieve gender equality.</p>

I december 2003 gick filmen Kill Bill upp på biograferna med ett våldsamt och blodigt innehåll. Reaktionerna blev starka, vilket kan bero på att Kill Bill är en actionfilm där kvinnorna har en annan roll än den lättklädda medhjälparen. Då kvinnorna står i fokus var filmen som gjord för en analysav hur just kvinnan gestaltas i filmens värld. Syftet med uppsatsen är att undersöka om de patriarkala strukturerna förändras när typiskt manliga roller intas av kvinnor. Analysen inriktar sig främst på filmen Kill Bill, men diskuterar också det sammanhang i vilket filmen skapats och lanserats det vill säga filmindustrin i Hollywood som knappast gjort sig känd för några jämställdhetssträvanden. In December 2003 the movie Kill Bill premiered. / The reactions to its violent and bloody plot were strong, perhaps because Kill Bill is a film where women play different roles than the usual "sexy assistant", thus also making it suitable for an analysis of how women are represented on screen. The purpose of this thesis is to examine whether the patriarchal structures do change when the typical male part is given to by women characters. The analysis is mainly concentrated on the film Kill Bill, but will also discuss the context in which it was made - the Film Industry in Hollywood which has hardly been known for any ambition to achieve gender equality.