This paper means to examine a Chinese language blockbuster in comparison to an American counterpart. The point is to examine the cultural differences and similarities in two similar stories produced in two different production environments. Two films that display both remarkable similarities and differences due to their respective cultural context of production. Here David Bordwell’s narratological schematics is applied to investigate how a Chinese film using a similar approach to Hollywood storytelling differentiates itself. In conclusion, the storytelling and plot construction are slightly less sophisticated in the Chinese film, and the reliance on computer generated imagery plays a bigger part than the physical performances usually associated with Chinese language action-cinema. The result of this study also highlight the differences in the depiction of the detective character and the analysis also raises the question of how we could attribute the cultural differences that emerges in this analysis.

This study aims to investigate and understand the educational potential of using Nazi-propaganda films as teaching material in Swedish high schools. The study is rooted in the theory about what purpose different historical uses can have. The scientific method used was a literature study aimed to investigate, compile and develop arguments for the use of these films, using previous research. These were also integrated and compared with the curriculum provided by the The National Agency for Education. This resulted in different aspects worth noting. These aspects are film didactics, media literacy and the teaching of disturbing parts of history. Some teachers may consider it too controversial or upsetting for students to understand these films. But as studies suggest, history is not seldom upsetting. Some students also perceive themselves as untouched by propaganda material, because they already have acquired a sense of reading films and other historical documents. However, studies claim that students and teachers overestimate the students’ ability to analyze films used as a tool of propaganda. Some studies also theorize that more recent cases of crimes against humanity in different parts of the world is evident of this claim, meaning that the education about propaganda has in many ways failed. The conclusion is that Nazi-propaganda should not be disregarded as an obstacle, and the hope of this study is that history teachers will recognize its potential to create debates around historical uses and what repercussions these uses can have.

No description available.

Genom den här magisteruppsatsen så ville jag få till en diskussion om hur man inom bland annat socionomutbildningen skulle kunna använda sig av filmen som ett verktyg inom utbildningen. Jag ville visa läsaren hur man genom att använda sig av vissa valda delar av Roy Anderssons filmproduktion kan öka förståelsen av den svenska välfärdskrisen under 90-talet. Även om denna uppsats inte är en mall i hur detta skall göras så visade jag dock genom en kort genomgång att allt som behövs för att uppnå detta är att en heldag avsätts till förmån för filmvisning och efterföljande diskussion. Genom en sådan heldag kan flertalet elever på ett konkret sätt ta till sig kunskap om den svenska socialpolitiken.

I uppsatsen undersöks en återkommande karaktär inom film, nämligen den prostituerade. Hen sätts här i samband med sin sexköpare och det är runt deras iscensatta relation som genus och en eventuell genusordning diskuteras. Då tidigare studier kring samma ämne främst har fokuserat kring den kvinnliga prostitutionen, ämnar denna studie att jämföra den med den manliga heterosexuella prostitutionen för att kunna skönja vissa genusmönster. Uppsatsen utgår från en hypotes om att de kvinnliga karaktärerna är underordnade de manliga, oavsett roll som sexköpare eller prostituerad.Med hjälp av filmteori om representation, genusteori och andra feministiska perspektiv undersöks relationen mellan sexköparen och den prostituerade som filmkaraktärer i fyra europeiska dramafilmer, som mer eller mindre speglar det europeiska förhållningssättet till prostitution idag. Utifrån dessa fyra filmer har två scener valts ut, som genomgår en närläsning och en analys som diskuterar karaktärernas genus utifrån scenernas foto, mise-en-scéne, ljud och klippning. Detta för att undersöka om karaktärernas genus skildras på ett hierarkiskt sätt. Dels ger analysen en inblick i karaktärernas iscensatta performativitet för att skönja de eventuella könsmässiga skillnader mellan manliga och kvinnliga karaktärers beteende, gester och tal. Dels ger analysen kännedom om att de kvinnliga karaktärerna många gånger skildras som underordnade de manliga, som speglar – inte bara Europas – utan det internationella synsättet på våra könsroller och hur de ska rangordnas. Men analysen redogör också för de undantag i de utvalda scenerna, som visar på ett motsatt förhållande där mannen är underordnad kvinnan, vilket belyser att hypotesen i detta fall är en aning för generaliserande i sin utformning.

<p>Japanese horror film has since the late 1990: ies been extremely successful. The success could probably, at least partly, be due to the Japanese narrative style (which in my own opinion is quite suitable and effective in horror films). In what way does the Japanese narrative tradition work in matter of expression? My results point towards a narrative discrepancy between J-horror and American horror film, possibly due to the Japanese narrative tradition – a narrative tradition under the influence of various forms of ancient Japanese theatre and general Japanese culture.</p>

No description available.

<p>The subject of my thesis is what I have chosen to call the “action babe cinema” of the 21st century, essentially action-movies featuring a female heroine in the lead role. Inspired by the theories of Vladímir Propp, author of Morphology of the Folktale, I have tried to reveal the underlying structure of these films. I have chosen eleven films which form my material, and from these extracted a number of functions (which means the actions of a character), that reoccur frequently. The heroines’ transformation can be seen as a central theme of the action babe cinema, and I have divided the films into two groups depending on the course of the transformation, either from soft to hard or the other way around. One of my findings is how there seems to be a constant need to explain the hard and tough characteristics of the female action-heroine, implying that it isn’t a natural trait for a woman. The functions have been further visualised and exemplified throughout the text, and I have found that the functions tend to be repeated in a similar pattern depending on which group they belong to. I also use the functions in an extended analysis of Kill Bill vol. 1 and Kill Bill vol. 2. The application of Propp is discussed and I present my point of view on the subject. Finally I discuss the results of my study, and what binds these films together and set them apart.</p>

<p>Syftet med min uppsats är att undersöka förhållandet mellan fyra av den kanadensiske regissören David Cronenbergs filmer och den gotiska traditionen. De filmer jag valt att behandla är Shivers (1974), Rabid (1976), The Brood (1979) och Dead Ringers (1988). Den gotiska traditionen utmärks bland annat av en fokusering på kroppsligt baserad skräck. Skräck med utgångspunkt i kroppen återfinns även i Cronenbergs filmer. Vid en närmare studie av dessa filmer har jag dock funnit att de även innehåller element av det som feministiskt inriktade forskare kallat familjegotik – gotiska representationer av familjen.</p>

<p>Den fransk-algeriska filmaren Yamina Benguiguis dokumentärfilmstriptyk Mémoires d’immigrés. L’héritage maghrébin var när den hade premiär 1997 en av de första filmerna som på allvar gav röst åt de nordafrikanska arbetskraftsinvandrarna och lyfte fram deras minnen av immigrationen till Frankrike. Uppsatsens syfte är att studera den filmiska gestaltningen av minnen i de tre filmerna utifrån hypotesen att de skapar ett kollektivt minnesrum som utmanar den officiella historieskrivningen och det nationella minnet i Frankrike. Analysen av filmerna tar avstamp i en teoretisk bakgrund i två delar: Diaspora- och exilfilm, där jag kortfattat redogör för vissa drag inom området diaspora- och exil inom filmteorin, samt Rörliga bilder och minne, där jag tar upp teman som filmen som minnesteknologi och kollektivt minne, spår och minnestecken, samt gestaltning av minnesprocesser på film. I analysens tre huvuddelar uppmärksammas följande aspekter av minnesgestaltningen: Att bryta tystnaden: Språk, röst och det akustiska, Bildminnen och visuell arkeologi, och Resor i tid och rum: Filmens minnesplatser. De muntliga vittnesmålen utmanar den kollektiva och nationella amnesin kring immigrationen samtidigt som de vittnar om den förda politikens konsekvenser i enskilda människors liv. Urvalet av arkivbilder, klippning och musik bidrar till en form av poetisk gestaltning av spår och minnesplatser. Sammantaget rör sig filmerna i skärningspunkten mellan privata, kollektiva minnen och offentlig historia där den inre, levda upplevelsen av historien står i centrum.</p>