The thesis has as purpose to describe and analyse a decision made be the Swedish tax committee in which it was decided that a cooperative economical associations selling price, which was less than the comparable public bonds market price, would be the focus of a withdrawal tax. There are exceptions from a withdrawal tax, that is if the transaction has a business motivation. However the concept, business motivation, is narrowly interpreted both in the preparatory works and in case law, which makes it irrelevant to the situation at hand. A cooperative economical association is a form of association nearest akin to the limited companies. These types of associations have as purpose to increase their owners wealth with the benefit of freedom from personal responsibility. The work concludes that the purpose and meaning of a withdrawal tax is necessary to secure a consistent legality and neutrality between persons conduction business and persons who do not. However, there is one part of the subject matter that seems to be unreasonable. This thesis will show that the market price taken from the public bond market, is not a legal, neutral or comparable price to estimate the full width of a withdrawal tax.

<p>Vissa utländska forskare som kom till Sverige kunde från och med 1984 erbjudas skattelättnader genom en speciell lag om beskattning av utländska forskare. Syftet med lagstiftningen var att locka kompetent personal med spetskunskaper till anställningar i Sverige. Under slutet av 1990-talet uppkom frågan om det behövdes en reformering av lagstiftningen eftersom detta skett i andra nordiska länder. De reformerade expertbeskattningsreglerna infördes 2001. Lagstiftningen erbjuder sedan dess förutom forskare även experter, specialister, personer med företagsledande uppgifter och andra nyckelpersoner en möjlighet att få del av skattelättnader. De som uppfyller lagens krav kan undanta 25 procent av lön, arvode eller liknande ersättning från beskattning. Vidare beskattas ej ersättningar för utgifter som den utländske personen har haft för flyttning till eller från Sverige, två resor per år per familjemedlem mellan hemlandet och Sverige samt avgifter för barns skolgång i grundskola och gymnasieskola eller liknande. I förarbetena ges ingen utförlig beskrivning för exakt vilka personalkategorier eller yrken som ska ha möjligheten att ta del av skattelättnaderna i egenskap av expert. En individuell bedömning får göras i varje enskilt fall, men kompetensnivån hos den sökande ska vara hög och det ska vara svårt att rekrytera någon med liknande kunskaper inom Sverige för att skattelättnaderna ska kunna komma ifråga. Det anges i propositionen att de tilltänkta personerna ska vara verksamma inom tekniskt avancerade och kunskapsintensiva verksamheter där Sverige har ett intresse av att kunna konkurrera om internationellarbetskraft.I praxis har det funnits en tendens att fokus vid bedömningen av vem som kan ses som expert hamnar på just det tekniska området även om andra branscher inte utesluts av ordalydelsen i förarbetena och inte heller i lagtextens utformning. Det är inom det tekniska området som de flesta beviljade expertbeskattningsansökningar har förekommit. Bedömningen av vem som kan omfattas av expertbegreppet har således varit sträng. Det finns dock undantag. Kammarrätten beviljade under 2008 en chefsdirigent skattelättnader eftersom denne kunde anses vara expert i en kunskapsintensiv bransch. Det går således inte att fastslå generellt vem som omfattas av expertbegreppet i lagens mening och inte heller generellt bestämma inom vilka yrken eller personalkategorier experter kan förekomma. Det verkar som att expertbegreppet genom den senaste tidens utveckling i praxis i framtiden kan få en ny vidare innebörd där andra yrkeskategorier än de mer klassiska inom industrin och högteknologiska branscher kan komma att omfattas av expertbegreppet.</p>

The subject matter of the thesis is new as the phenomenon of the Box Corporation has not been the subject of a specialized investigation from the fiscal perspective before. A foreign subsidiary indirectly owned in a third country jurisdiction is in the thesis classified as a Box Corporation. The subject of the thesis is primarily to analyze and establish the following connections: the intended corporate objectives and ends and the modus operandi and the means that often require the Box Corporation as a necessary vehicle to attain those ends. The close connections between corporate law and tax law as intended legal results interdependent on one another. The application of the Box Corporation as an important vehicle for international tax planning by Swedish corporate groups on ever increasing competitive international markets and the special tax problems connected to the Box Corporation as it presents serious challenges to the pursuits for a consistent, neutral and undistorted Swedish corporate tax system. The thesis also investigates legislative and regulatory public reactions to the Box Corporation in the ways of CFC tax provisions, of denying tax treaty privileges by Limitation of Benefits clauses and of increasing domestic requirements on reportable transactions and international exchange of information and co-operation.

This thesis examines whether the fundamental freedoms of the EC Treaty prescribe most-favoured-nation (MFN) treatment. The right to MFN treatment concerns the issue whether taxpayers resident in one Member State can “cherry-pick” the most beneficial tax treaty available to other taxpayers. Two issues of fundamental impor-tance are examined in this thesis. First, whether a resident of a Member State (A) who receives income in another Member State (B), can claim from that state, the most beneficial tax treaty available to a resident of a third Member State (C). Second, whether a resident can claim from his state of residence (A), the same tax treatment as provided in a tax treaty concluded by his state of residence and another Member State (C), when this tax treaty provides better treatment in terms of avoiding double taxa-tion in the state of residence than the tax treaty applicable to the source of income (B). The ECJ has held that discrimination arises only through the application of different rules to comparable situations or the application of the same rule to different situa-tions. The current state of EC law prohibits unequal treatment of residents and non-residents as well as residents who have exercised their rights to free movement in comparison to residents who have not. The condition is that they must be considered to be in comparable situations and that there is no objective difference to justify the difference in treatment. The ECJ has so far not ruled on the MFN issue. It is there-fore uncertain as to whether Member States are obligated to treat; 1) different non-resident taxpayers equally and, 2) whether Member States are prohibited from treat-ing their own residents differently when they exercise their rights to free movement in different Member States. This thesis identifies the requirements for the application of MFN treatment and ex-amines in which tax treaty provisions it is possible to apply MFN treatment. The ECJ, has in its case law, concluded that the application of tax treaties must be exer-cised in accordance EC law. It can be argued that a well-functioning internal market cannot allow bilateral tax treaties to provide preferential tax treatment to residents of one Member State, while denying it to residents of the remaining Member States. However, the application of MFN treatment could have far-reaching ramifications on the Member States’ existing tax treaty network. It is therefore fair to assume, as has been stated in other doctrinal opinions, that the ECJ will approach this issue care-fully when providing its interpretation on the matter.

Sammanfattning För att underlätta gränsöverskridande transaktioner ingår stater idag internationella överenskommelser av olika slag. Traktat som de även kallas utgör en del av folkrätten och är reglerade i Wienkonventionen om traktaträtten från 1969. En av de vanligaste formerna av traktat är idag dubbelbeskattningsavtal vilka huvudsakligen syftar till att fördela beskattningsrätt mellan stater för att undvika en dubbelbeskattningssituation. Sveriges dubbelbeskattningsavtal inkorporeras i intern rätt vilket ger uttryck för det dualistiska synsättet.  Inom folkrätten är principen att avtal ska hållas en viktig grundsats som kommer till uttryck i artikel 26 Wienkonventionen. Wienkonventionens artikel 27 stadgar vidare att en part inte kan åberopa sin interna rätt som grund för sin underlåtenhet att fullgöra ett avtal. Likväl väljer vissa stater att ge den interna rätten företräde vid en kollision och detta ses således som ett avtalsbrott, en tax treaty override enligt folkrätten. Att en nationell domstol åsidosätter bestämmelser i ett dubbelbeskattningsavtal har en negativ effekt på det inhemska såväl som det internationella skattesystemet, vilket oundvikligen leder till en osäkerhet för skattskyldiga. HFD meddelade 2008 en dom som utgjorde en treaty override. Domen ledde till många debatter och allt tyder på att det var ett misstag från HFD:s sida. Då HFD endast två år senare meddelade en dom med motsatt utfall uppkommer fråga hur förhållandet mellan dubbelbeskattningsavtal och svensk rätt egentligen ser ut idag samt vilka konsekvenser HFD:s motsägelsefulla domar kan leda till. Risk för att andra nationer kommer avstå från att ingå dubbelbeskattningsavtal med Sverige uppkommer då det föreligger en osäkerhet om Sverige har för avsikt att följa ingångna avtal då stater ingår bilaterala avtal baserat på en tilltro till motpartens ambitioner och vilja att leva upp till sina åtaganden.

<p>This thesis examines whether the fundamental freedoms of the EC Treaty prescribe most-favoured-nation (MFN) treatment. The right to MFN treatment concerns the issue whether taxpayers resident in one Member State can “cherry-pick” the most beneficial tax treaty available to other taxpayers. Two issues of fundamental impor-tance are examined in this thesis. First, whether a resident of a Member State (A) who receives income in another Member State (B), can claim from that state, the most beneficial tax treaty available to a resident of a third Member State (C). Second, whether a resident can claim from his state of residence (A), the same tax treatment as provided in a tax treaty concluded by his state of residence and another Member State (C), when this tax treaty provides better treatment in terms of avoiding double taxa-tion in the state of residence than the tax treaty applicable to the source of income (B).</p><p>The ECJ has held that discrimination arises only through the application of different rules to comparable situations or the application of the same rule to different situa-tions. The current state of EC law prohibits unequal treatment of residents and non-residents as well as residents who have exercised their rights to free movement in comparison to residents who have not. The condition is that they must be considered to be in comparable situations and that there is no objective difference to justify the difference in treatment. The ECJ has so far not ruled on the MFN issue. It is there-fore uncertain as to whether Member States are obligated to treat; 1) different non-resident taxpayers equally and, 2) whether Member States are prohibited from treat-ing their own residents differently when they exercise their rights to free movement in different Member States.</p><p>This thesis identifies the requirements for the application of MFN treatment and ex-amines in which tax treaty provisions it is possible to apply MFN treatment. The ECJ, has in its case law, concluded that the application of tax treaties must be exer-cised in accordance EC law. It can be argued that a well-functioning internal market cannot allow bilateral tax treaties to provide preferential tax treatment to residents of one Member State, while denying it to residents of the remaining Member States. However, the application of MFN treatment could have far-reaching ramifications on the Member States’ existing tax treaty network. It is therefore fair to assume, as has been stated in other doctrinal opinions, that the ECJ will approach this issue care-fully when providing its interpretation on the matter.</p>

I uppsatsen utreds de svenska personaloptionsreglernas förenlighet med EG-rätten. I 10 kap. 11 § 2 st. 2 p. IL framgår att då en i Sverige obegränsat skattskyldig person upphör att vara bosatt eller att stadigvarande vistas i Sverige likställs flytten med att personaloptionen utnyttjas och skall därför beskattas. Beskattning sker av ännu inte realiserade tillgångar med anledning av utflyttningen. Den typen av beskattning som följer av personaloptionsreglerna är ett exempel på en så kallad exit-skatt. Första steget i utredningen består i att bestämma huruvida personaloptionsreglerna kan utgöra ett otillåtet hinder för den fria rörligheten för arbetstagare och kapital inom unionen. Då hindret uppställs av hemvistlandet är det enligt vår terminologi att ses som ett hemstatshinder då det kan avskräcka landets medborgare eller bosatta från att utnyttja rätten till fri rörlighet. Vi har kommit till slutsatsen att de svenska personaloptionsreglerna utgör ett otillåtet hemstatshinder för den fria rörligheten för arbetstagare och kapital. Andra steget utgörs av att utreda huruvida de svenska personaloptionsreglerna kan rättfärdigas genom fördraget eller rule of reason-testet. Vad det gäller fördragets bestämmelser om avsteg från principen om fri rörlighet i artiklarna 39 och 58 EG anser vi inte att dessa kan berättiga exit-skatt-bestämmelsen i personaloptionsreglerna. Under rule of reason-testet prövas rättfärdigandegrunderna skattesystemets inre sammanhang, effektiv skattekontroll och behovet av att förhindra skatteflykt i förhållande till personaloptionsreglerna. Med hänsyn till praxis från EGD och analysen i uppsatsen synes personaloptionsreglerna inte kunna rättfärdigas genom dessa. Då vi anser att bestämmelsen i 10 kap. 11 § 2 st. 2 p. IL inte kan berättigas vare sig genom fördraget eller rule of reason-testet utgör regeln således ett otillåtet hemstatshinder för den fria rörligheten för arbetstagare och kapital. Konsekvensen av att ett hinder anses otillåtet är att regeln inte får tillämpas av medlemsstaten. / The aim of the thesis is to analyse the Swedish employee stock option legislation’s compliance with EC law. Chapter 10 section 11 subsection 2 of the Swedish income tax act states that when a person subject to unlimited tax liability ceases to be domiciled or permanently resident in Sweden, the change of residence is deemed equal to the redemption of the employee stock options and shall therefore be taxed. Due to the emigration, not yet realized assets are taxed. The kind of taxation present in the Swedish employee stock option legislation is an example of an exit tax. The first part of our analysis consists of determining whether the Swedish employee stock option legislation may constitute an unlawful obstacle for the free movement of workers and capital within the internal market. According to our terminology, an obstacle put up by the home state, capable of deterring citizens or residents of that country from exercising their right to free movement is considered a home state obstacle. We have reached the conclusion that the Swedish employee stock option legislation constitutes an unlawful home state obstacle for the free movement of workers and capital. The second part of this study consists of investigating whether the Swedish employee stock option legislation can be justified under the EC treaty or under the rule of reason test. Concerning the possibilities stated in articles 39 and 58 EC to depart from the principle of free movement, we would like to suggest that the exit taxation provision found in the Swedish employee stock option legislation cannot be justified through neither of them. The rule of reason justification grounds coherence of the tax system, effectiveness of fiscal supervision and the need to prevent tax avoidance are tried in relation to the Swedish employee stock option legislation. By reference to case law from the ECJ and the analysis in the thesis, none of the three seems to be able to justify the Swedish employee stock option legislation. The Swedish employee stock option legislation cannot, according to our analysis, be justified neither through the treaty nor the rule of reason test. In our opinion, it therefore constitutes an unlawful home state obstacle for the free movement of workers and capital. The consequence of an unlawful obstacle is that the member state may not apply that rule.

Ever since the barriers between the Member States have diminished, more and more European Union (EU) citizens have chosen to work in a different State than their home state. Problems have occurred because of this cross border activity when workers have chosen to keep their pension funds taken in the home state, while working in the second State. These problems are caused by the national tax systems but also of the different tax rules that Member States have on pensions. Generally, most Member States’ pension systems are divided into three pillars. The first pillar is the social security scheme. The second one is the occupational scheme while the third pillar is the individual pension scheme. Together, the second and third pillars are recognized as supplementary pensions, since they supplement the pension incomes that arising from the first pillar. This thesis concerns the taxation of national persons who are covered by some type of occupational or private pension scheme. Most of the States do not allow deduction for premiums paid to these pensions that are taken with insurance companies established outside their territory. In a number of cases the ECJ has ruled that tax legislations that do not allow deductions of premiums or in some way prohibit the free movement shall be seen as discriminatory. The famous Bachmann case has been the only exception, where the ECJ ruled that the Belgian discriminatory rules could be justified in order to preserve the cohesion of the national tax system. The cohesion principle can be invoked if there exist a direct link between the deduction of contributions and the liability to tax the sums that will be paid to the beneficiary. Even though other justification grounds such as the effectiveness of fiscal control, the preservation of the tax base and the preservation of the tax neutrality has been invoked by Member States in various cases, the ECJ has not accepted them. Up to this point it is only Belgium that has succeeded to get the ECJ on its side. Conclusions can be drawn that the EC Treaty’s fundamental rights cannot be set aside by the Member States’ wish to preserve various tax protections, except when it is considered to be an absolute necessity, which has proven to be very seldom. Conclusion have been drawn that the ECJ has, through its judgments, had an immense impact on the national tax rules. Even though direct taxes are considered to be a part of a nation’s sovereignty, the ECJ has in an indirect way interfered with this sovereignty by invoking the EC Treaty’s free movement rules. The Court has thereby indicated that the Member States cannot freely construct their tax rules since they have to be consistent with the EC Treaty rules. Conclusions have also been drawn that the ECJ’s rulings are important for the strengthening of the supplementary pensions. EU citizens should be able to move freely between Member States and should keep their supplementary pensions in the State where they have been taken out and should not worry about ending their current pension funds in order to conclude new contracts in the State where they work, in order to be allowed deductions of contributions. / När gränserna mellan medlemsstaterna bortskaffades resulterade det i att alltmera av den Europeiska Unionens (EU) medborgare valde att arbeta i ett annat land än där de har sin hemvist. Problem har skapats av den gränsöverskridande aktiviteten då arbe-tare har valt att behålla sina pensioner från sina hemviststater. Dessa problem har i sin tur skapats av de nationella skattesystemen men även på grund av de olika skatte-regler som medlemsstaterna har på pensioner. Generellt sätt har de flesta medlemssta-ter pensionssystem som är uppdelade i tre olika pelare. Den offentliga pensionen tillhör den första pelaren. Andra pelaren utgörs av tjänstepensioner medan den tredje består av privata pensioner. Tillsammans anses andra och tredje pelaren vara supple-mentära pensioner, då de kompletterar de pensionsinkomster som uppstår av den första pelaren. Uppsatsen behandlar beskattningen hos fysiska personer som täcks av något slag av tjänste- eller privat pension. Många stater medger inte avdrag för premier som betalas in för dessa pensioner till ett försäkringsbolag etablerat utanför dess territorium. I ett antal rättsfall har EG-domstolen dömt att skatteregler som inte medger avdrag för premier eller på något sätt förhindrar den fria rörligheten ska anses diskriminerande. Undantaget har varit den berömda Bachmann målet där EG-domstolen ansåg att de belgiska diskriminerande reglerna kunde rättfärdigas för att behålla koherensen i det nationella skattesystemet. Koherensprincipen innebär att det måste finnas en direkt länk mellan avdragsrätten som medges till premier och skatteplikten som senare tas ut på det utfallande beloppet. Fastän andra rättfärdigande grunder som effektivitet i skattekontroll, skydd för nationella skatteintäkter och skydd för skatteneutralitet har framlagts av medlemsstaterna i diverse rättsfall, har EG-domstolen ogiltigförklarat samtliga grunder. Fram till idag är det endast Belgien som har lyckats att få EG-domstolen på sin sida. Slutsatser kan dras att EG-fördragets fundamentala rättigheter inte får sättas åsido av medlemsstaternas önskan att bevara diverse skatteskydd, förutom då det anses vara ytterst nödvändigt, vilket har visat sig vara väldigt sällan. I uppsatsen konkluderas att EG-domstolen har via sina domar haft en stark påverkan på de nationella skattereglerna. Trots att direkta skatter anses vara en nations suveränitet har EG-domstolen på ett indirekt sätt påträngt denna suveränitet genom att åberopa EG-fördragets frihetsregler. Domstolen har således indikerat att medlemsstater inte kan fritt konstruera sina skatteregler då de måste vara förenliga med EG-fördragets regler. I uppsatsen konkluderas även att EG-domstolens domar är viktiga för förstärkningen av de supplementära pensionerna. EU medborgare skall kunna röra sig fritt bland medlemsstater och samtidigt kunna behålla sina supplementära pensioner där de har tecknats och inte behöva avsluta sina pensioner och teckna nya i den staten där han arbetar för att vara berättigad till skatteavdrag på betalda premier.

The purpose of this thesis is to examine whether the concept of permanent establishment, as defined in Article 5 of the OECD Model Tax Convention on Income and Capital, is applicable to electronic commerce and if so whether the current definition is able to appropriately deal with the challenges of electronic commerce. In 2003, the OECD added a new section to the Commentary on the Model Tax Convention on Article 5. The new section is a clarification on the application of the permanent establishment definition in electronic commerce. The current definition of permanent establishment in the Model Tax Convention relies on the physical presence of a foreign corporation as the threshold for source taxation. While the current definition, prima facie, might be applicable on electronic commerce, the highly mobile nature of electronic commerce might affect the current revenue distribution equilibrium between states.

Den 1 januari 2009 trädde reglerna om begränsningar i avdragsrätten för ränta på internt finansierade förvärv av delägarrätter inom en intressegemenskap i kraft. Dessa regler benämns ofta som ränteavdragsbegränsningsreglerna och återfinns i 24 kapitlet 10a-10e §§ inkomstskattelagen. Reglerna är ett avsteg från den generella avdragsrätten för ränteutgifter som finns i Sverige. Syftet med lagstiftningen är att förhindra skatteplanering genom ränteupplägg inom intressegemenskaper, där de affärsmässiga motiven är klart underordnade det övergripande syftet att uppnå skattefördelar. För att ränteavdragsbegränsningsreglerna inte skulle få en alltför generell omfattning och onödigt försvåra affärsmässigt motiverade verksamheter införde lagstiftaren två undantagsregler, den så kallade tioprocentsregeln och den så kallade ventilen. Blir någon av undantagsreglerna tillämpliga får det företag som betalar ränta göra avdrag för denna i Sverige. Tioprocentsregeln är den första undantagsregeln. Tioprocentsregeln är en objektiv regel som blir tillämplig om det kan fastställas att inkomsten som motsvarar ränteutgiften blir beskattad till minst tio procent enligt lagstiftningen i den stat där mottagaren av inkomsten hör hemma. Ventilen är den andra undantagsregeln. Ventilen är en subjektiv regel som blir tillämplig om såväl förvärvet som den skuld som ligger till grund för förvärvet är huvudsakligen affärsmässigt motiverade. Vid första anblicken av undantagsreglerna kan de verka tydligt utformade, varför de inte borde vara svåra att tillämpa. I praktiken uppkommer emellertid en rad tolknings- och tillämpningsproblem med undantagsreglerna. Uppsatsen har identifierat flera situationer där affärsmässigt motiverade transaktioner riskerar att omfattas av ränteavdragsbegränsningsreglerna beroende på hur undantagsreglerna skall tolkas och tillämpas. Uppsatsen syftar därför till att klargöra hur undantagsreglerna i 24 kapitlet 10d-10e §§ inkomstskattelagen skall tolkas och tillämpas. Vidare skall uppsatsen identifiera de tolknings- och tillämpningsproblem som riskerar att uppkomma kring undantagsreglerna och analysera vilka konsekvenser dessa kan få för berörda företag.