<p>När Sovjetunionen anföll Finland 1939 bad Finland Sverige om hjälp. Sveriges regering beslutade att vara icke krigförande d.v.s. inte hjälpa Finland med reguljära styrkor för att hålla Sverige utanför kriget så länge det gick. En svensk frivilligrörelse skapades och totalt värvades drygt 8000 man. Idag åker över tusen svenska frivilliga om året på internationella uppdrag runtom i världen, för att som det har varit hittills, bevara fred. I framtiden kommer vi förmodligen få se svenskar som genomför fredsframtvingande uppdrag. Vad är det som får svenskar att frivilligt åka till krigszoner och riskera sitt liv? Är det någon skillnad på de drivkrafter som fick folk att anmäla sig frivilliga till finska vinterkriget och de som åker på moderna internationella insatser, eller är drivkraften till internationellt deltagande tidlösa?</p><p> </p><p>Syftet med denna uppsats är att jämföra drivkrafter till frivillighet. Att undersöka vilka likheter och skillnader i drivkrafter som finns till en modern insats (Bosnienbataljonerna är bra exempel på nya tidens FN-missioner) och till en historisk insats. Följande tre frågställningar svarar uppsatsen på:</p><p> </p><p>1. Vilka drivkrafter låg bakom de svenska frivilligas deltagande under finska vinterkriget?</p><p>2. Vilka drivkrafter ligger bakom deltagandet till BA01-BA04?</p><p>3. Vilka likheter och skillnader ligger bakom drivkraften till deltagandet i finska vinterkriget och moderna internationella insatser?</p><p> </p><p>Författaren använder sig av deduktiv metod och ett hermeneutiskt vetenskapligt förhållningssätt. Dispositionen i denna uppsats utgörs i huvudsak av tre delar, en del som beskriver Svenska Finlandsfrivilligas enkätundersökning och de svar på drivkrafter som den ger. Därefter sker en fördjupad kvalitativ textanalys om finska vinterkriget och drivkrafterna för de svenska frivilliga. Slutligen genomförs en beskrivande del av Bosnienbataljonerna, med fokus på de bakomliggande drivkrafterna. Jämförelsen av data sker sedan med hjälp av ett antal motivationsparametrar.</p><p> </p><p>De slutsatser som framkom var att den största <em>likheten</em> syns i motivationsparametern ”Behov av uppskattning”. De största<em> skillnaderna</em> har varit i motivationsparametrarna: ”Behov av trygghet”, ”Behov av prestation”, ”Behov av meningsfullhet” och ”Behov av utveckling”. Andelen som angav motivationsparameter ”Behov av trygghet” var större i fallet Finland och resterande tre var större i fallet Bosnien.</p>

När Sovjetunionen anföll Finland 1939 bad Finland Sverige om hjälp. Sveriges regering beslutade att vara icke krigförande d.v.s. inte hjälpa Finland med reguljära styrkor för att hålla Sverige utanför kriget så länge det gick. En svensk frivilligrörelse skapades och totalt värvades drygt 8000 man. Idag åker över tusen svenska frivilliga om året på internationella uppdrag runtom i världen, för att som det har varit hittills, bevara fred. I framtiden kommer vi förmodligen få se svenskar som genomför fredsframtvingande uppdrag. Vad är det som får svenskar att frivilligt åka till krigszoner och riskera sitt liv? Är det någon skillnad på de drivkrafter som fick folk att anmäla sig frivilliga till finska vinterkriget och de som åker på moderna internationella insatser, eller är drivkraften till internationellt deltagande tidlösa?   Syftet med denna uppsats är att jämföra drivkrafter till frivillighet. Att undersöka vilka likheter och skillnader i drivkrafter som finns till en modern insats (Bosnienbataljonerna är bra exempel på nya tidens FN-missioner) och till en historisk insats. Följande tre frågställningar svarar uppsatsen på:   1. Vilka drivkrafter låg bakom de svenska frivilligas deltagande under finska vinterkriget? 2. Vilka drivkrafter ligger bakom deltagandet till BA01-BA04? 3. Vilka likheter och skillnader ligger bakom drivkraften till deltagandet i finska vinterkriget och moderna internationella insatser?   Författaren använder sig av deduktiv metod och ett hermeneutiskt vetenskapligt förhållningssätt. Dispositionen i denna uppsats utgörs i huvudsak av tre delar, en del som beskriver Svenska Finlandsfrivilligas enkätundersökning och de svar på drivkrafter som den ger. Därefter sker en fördjupad kvalitativ textanalys om finska vinterkriget och drivkrafterna för de svenska frivilliga. Slutligen genomförs en beskrivande del av Bosnienbataljonerna, med fokus på de bakomliggande drivkrafterna. Jämförelsen av data sker sedan med hjälp av ett antal motivationsparametrar.   De slutsatser som framkom var att den största likheten syns i motivationsparametern ”Behov av uppskattning”. De största skillnaderna har varit i motivationsparametrarna: ”Behov av trygghet”, ”Behov av prestation”, ”Behov av meningsfullhet” och ”Behov av utveckling”. Andelen som angav motivationsparameter ”Behov av trygghet” var större i fallet Finland och resterande tre var större i fallet Bosnien.

When Maria-Pia Boëthius book Heder och samvete was published in 1991, it came to shake the notion that Sweden had been fully neutral during the Second World War. Boëthius was the first to argue that this was not at all the case, which opened up for this study. Using a historiographical frame of reference, this study examined how research between the years 1958 and 1991 described and portrayed Sweden during the Second World War in general and the Winter War in particular. Had those descriptions of Sweden during the Finnish Winter War changed over time? The investigation revealed that the five researchers in this study tended to show tracks of contemporary History Research. The investigation also showed that many descriptions were reused without change over time. The Neutrality issue was constantly occurring in those research works, but not always precise in concrete actions where Sweden behaved in one way or the other. The Foreign Minister of that time, Rickard Sandler, came to symbolize both the Finnish-friendly and the failed policy. Swedish public opinion was described as generally positive towards Finland, although passive at first. Why the opinion swung to a Finnish benefit was not in any research works justified.

I samband med vinterkriget mellan Finland och Sovjetunionen 1939 uppnådde de finska förbandenstora framgångar på taktisk nivå, framförallt vid striderna på det norra frontavsnittet.Terrängen vid fronten norr om Ladoga karakteriserades av en begränsad infrastruktur innehållandeett fåtal vägar. Striderna genomfördes också under svåra klimatförhållanden medmycket låga dygnstemperaturer och rikligt med snö.Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt i den teoretiska modellen om de sex grundläggandeförmågorna, ledning, underrättelser och information, verkan, skydd, rörlighet och uthållighet,identifiera orsakerna till de stora finska framgångarna på taktisk nivå i ovan nämndaterräng. Detta har gjorts genom att genomföra två fallstudier av den finska 9:e divisionen ochdess agerande vid två olika krigsskådeplatser. Studierna omfattar tidpunkten då 9:e divisionenpåbörjade sin verksamhet mot den längs Raatevägen framryckande sovjetiska 44:e divisionenden 11 december 1939 intill krigsslutet den 13 mars 1940.Analysen visar att det finska agerandet var präglat av en balans mellan de olika förmågorna. Desovjetiska förbanden hade också svårt att påverka de finska förmågorna utifrån sitt agerande.Avslutningsvis diskuteras resultatet av den genomförda analysen gentemot de inledande frågeställningarna.Ett antal slutsatser dras och ett antal nya frågeställningar förs fram. / In the Winter War between Finland and the Soviet Union in 1939 Finnish units achieved greatsuccess on a tactical level in the battles in northern Finland. The terrain at the front north ofthe lake Ladoga was characterized by a limited infrastructure with very few roads. The combatat the northern front was very difficult to conduct because of the extremely unfavourableclimatic conditions, with very low temperatures and overabundant snow.The main purpose of this essay is to identify the causes behind the great Finnish success on atactical level in a terrain with bad infrastructure. This essay will examine the following threequestions:• Which capacities were especially important for the Finnish success?• How did the Soviet capacities influence the results Finland achieved in the battles?• The six capacities interact with each other. How did Finnish action demonstrate this?The method for this study has been to use the dynamic model of the six capacities describedin Swedish military doctrines: command and control, mobility, protection, effect, intelligenceand staying power. This dynamic model has been used to analyse two case studies of the actionof the Finnish 9th Division. The study begins when the 9th Division begins to take actionagainst the advancing Soviet 44th Division on the Raateroad in December 1939 to the end ofthe war in March 1940. The results of this analysis will be discussed in the conclusion of thisessay. Some conclusions from the analysis and some new research questions will also be presented.The study shows that Finnish action was characterised by a balance between the differentcapacities. The 9th Division was very successful in its action against the capacities of the differentSoviet divisions. Moreover, the Soviet units encountered difficulties reacting againstthe Finnish capacities. Numerous examples of how the Finnish capacities interacted with eachother appear in the analysis / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 04-06

Den svenska något begränsade artilleri-förmågan skall kunna verka effektivt i alla konfliktnivåer och detta skapar behov av erfarenhetsinhämtning av tidigare konflikter. Finska vinterkriget har i denna uppsats behandlats för att utvärdera en konflikt av nationell karaktär liknande den svenska försvarsmakten skulle kunna ställas inför. Undersökningen behandlade två områden; ”Mannerheim-linjen” och ”Norr om Ladoga” på grund av dess olika karaktär och på så sätt behov av finsk taktikanpassning. Analysen genom kvalitativ litteraturstudie genomfördes med utgångspunkt i teorin krigföringens principer. Analysen skulle sedan mynna ut i ett antal principer som verkade framgångsfrämjande för artilleriets användande. En jämförelse gjordes senare mellan resultatet av studien och svenska artilleriets tänkta principfokus idag. Resultatet av undersökningen visar att principerna måste vägas mot varandra för att vara framgångsfrämjande, dock framträdde principer som stridsekonomi, samordning, mål och målsättningar samt god anda som viktiga dels som enskilda principer men även för att kunna möjliggöra andra principers uppfyllande.

The focus of contemporary warfare studies has mainly been on the art of maneuver warfare. However, research has shown that attrition could be a plausible alternative when one part is unable to achieve a decisive victory. To survey the feasibility of deterrence by attrition, this thesis will apply a theory of guerilla warfare on the asymmetrical conflict of the winter war between Finland and the Soviet Union (1939-1940), to explore if the relativity of casualties between the nations could be explained by implementing aspects of guerilla warfare. Robert Taber compiles three guerilla warfare strategists in his book The war of the flea. In this thesis, these three theories are developed and adjusted to exclude revolutionary aspects, thereby focusing on the tactical dimension of guerilla warfare. This study concludes that the finnish tactics attained many of the indicators of guerilla warfare, and that the usage of guerilla warfare had impacted the number of casualties. It is however problematic to draw any conclusion about achieving deterrence by utilizing attrition, as the potential cost of the operation and willingness to accept it is in the eyes of the opponent.

<p>Att verka med ett militärt förband i subarktisk miljö är krävande då det alltid finns en naturlig fiende närvarande – den ständiga kylan. Det finns mycket skrivet om ledarskap, subarktisk miljö och Finska vinterkriget men jag har inte funnit något om ledarskapets betydelse i subarktisk miljö. Syftet med denna uppsats är att undersöka om utvecklande ledarskap är en applicerbar ledarstil i subarktisk miljö. Denna uppsats bygger på kvalitativ text analys med en analys av subarktisk miljö, utvecklande ledarskap samt om Finska vinterkriget 1939-1940. Resultatet i denna uppsats visar att utvecklande ledarskap är en bra ledarstil i subarktisk miljö, en miljö som kan beskrivas som en extrem miljö. Dock så skiftar de olika delarnas betydelse i utvecklande ledarskap beroende på vilket uppdrag som gruppen har samt i vilken situation som gruppen befinner sig i vid ett specifikt tillfälle.</p> / <p>To work with a military unit in the subarctic environment is demanding, and then there is always a natural enemy of the moment - the constant cold. There's a lot written about leadership, subarctic environment and the Finnish Winter War, but I have not seen anything on the leadership role in the subarctic environment. The purpose of this paper is to examine whether developing leadership is a leadership style in applicable subarctic environment. This essay is based on qualitative text analysis with an analysis of the subarctic environment, developing leadership and the Finnish Winter War of 1939-1940. The results in this paper show that developing leadership is a good leadership style in the subarctic environment, one environment that can be described as an extreme environment. However, as the shifting importance of different parts developing leadership, depending on the mission that the team has and in what situation the group is in at a specific time.</p>

Att verka med ett militärt förband i subarktisk miljö är krävande då det alltid finns en naturlig fiende närvarande – den ständiga kylan. Det finns mycket skrivet om ledarskap, subarktisk miljö och Finska vinterkriget men jag har inte funnit något om ledarskapets betydelse i subarktisk miljö. Syftet med denna uppsats är att undersöka om utvecklande ledarskap är en applicerbar ledarstil i subarktisk miljö. Denna uppsats bygger på kvalitativ text analys med en analys av subarktisk miljö, utvecklande ledarskap samt om Finska vinterkriget 1939-1940. Resultatet i denna uppsats visar att utvecklande ledarskap är en bra ledarstil i subarktisk miljö, en miljö som kan beskrivas som en extrem miljö. Dock så skiftar de olika delarnas betydelse i utvecklande ledarskap beroende på vilket uppdrag som gruppen har samt i vilken situation som gruppen befinner sig i vid ett specifikt tillfälle. / To work with a military unit in the subarctic environment is demanding, and then there is always a natural enemy of the moment - the constant cold. There's a lot written about leadership, subarctic environment and the Finnish Winter War, but I have not seen anything on the leadership role in the subarctic environment. The purpose of this paper is to examine whether developing leadership is a leadership style in applicable subarctic environment. This essay is based on qualitative text analysis with an analysis of the subarctic environment, developing leadership and the Finnish Winter War of 1939-1940. The results in this paper show that developing leadership is a good leadership style in the subarctic environment, one environment that can be described as an extreme environment. However, as the shifting importance of different parts developing leadership, depending on the mission that the team has and in what situation the group is in at a specific time.

No description available.

ABSTRACT Gustafsson, J. &amp; Söderqvist, N., “’The Island of Peace in the Sea of War’ A newspaper study of Växjö city’s newspaper editorials regarding the conflicts of the Second World War in the Nordic countries”, Linnaeus University.   A qualitative textual analysis delving into three local newspapers from Växjö city is in many ways the essence of this study. The main purpose of this study is to examine three key conflicts, the Winter War, Operation Weserübung and the Continuation War. Each conflict has been assessed in relation to the opinions advocated in the editorials of the three politically diverse newspapers. The theoretical basis for this study is founded on similar analysis made by Nybom, Johansson and Åmark who all have contributed to the content of this particular essay. Most of all, Nyboms categorization of the so-called realism and idealism have helped us in understanding the motives and plans of action concerning the nations involved in the selected conflicts. There are several interesting conclusions in this study, in particular the newspapers’ view on main antagonists such as the Soviet Union and Nazi Germany, as well as the Allies.