Bakgrund: Ekonomistyrning inkluderar alla verktyg, system, regler, praxis, värderingar och övriga aktiviteter som chefer använder för att försäkra sig om att de anställdas beteenden och beslut är förenliga med organisationens mål och strategier. En typ av styrsystem som har använts länge är målstyrning, där mål används som ett medel för att förbättra prestationen. Målstyrning kan användas på alla nivåer i en organisation, en viktig nivå är första linjens chefer eftersom de är en kritisk länk mellan högre chefer och de anställda. Trots detta är det relativt okänt hur första linjens chefer uppfattar målstyrning som styrmedel. Syfte: Syftet med vår studie är att beskriva och förklara relationen mellan första linjens chefers uppfattning av målstyrning och deras prestation. Avsikten är även att skapa en modell som visar parametrar som påverkar första linjens chefers uppfattning av målstyrningen. Tillvägagångssätt: Denna studie har genomförts genom en fallstudie av ett enda fall. Som empiriinsamlingsmetod har halvstrukturerade intervjuer genomförts med femton första linjens chefer inom inköp på Saab AB. Resultat: Denna studie har visat att det är viktigt för första linjens chefers uppfattning av målstyrningen att följande fyra faser finns med i målstyrningsprocessen: målformulering, handlingsplaner, regelbunden översyn samt prestationsbedömning. Inom dessa faser har även tio viktiga parametrar som påverkar linjechefernas uppfattning av målstyrningen identifierats: delaktig i stor utsträckning i målformuleringen, SMART:a mål, lagom många mål, högt målengagemang, att planer finns, tillräckligt med löpande feedback, lärandefeedback i någon utsträckning, att en årlig utvärdering finns, att hänsyn tas till feedbacken vid den årliga utvärderingen till nästa år samt att det finns konsekvenser av att nå målen respektive inte nå målen. I studien har även konstaterats att det finns ett positivt samband mellan första linjens chefers uppfattning av målstyrningen och deras måluppfyllelse. / Background: Management control includes all the tools, systems, rules, practices, values, and other activities that managers use to ensure that the employees' behavior and decisions are consistent with organizational goals and strategies. A type of control system that has been used during a long time is performance management, where goals are used as a means to improve performance. Performance management can be used at all levels of an organization; an important organizational level is that of the first-line managers as they are a critical link between senior managers and employees. Nevertheless, it is relatively unknown how first-line managers perceive performance management as a management tool. Aim: The aim of our study is to describe and explain the relationship between first-line managers' perception of performance management and their goal achievement. The aim is also to create a model that shows the parameters that influence the first line managers' perceptions of performance management. Completion: This study has been carried out through a single case study. Data has been collected through semi-structured interviews that were conducted with fifteen first-line managers in the purchasing department at Saab AB. Conclusions and results: This study has shown that it is important for first-line managers' perceptions of performance management to have the following four phases included in the performance management process: goal setting, action plans, regular reviews and performance appraisal. Within these phases ten key parameters that influence line managers' perceptions of performance management were also identified: involved extensively in formulating goals, SMART goals, a suitable number of goals, high goal commitment, existence of plans, sufficient regular feedback, inclusion of learning feedback to some extent, existence of a yearly performance evaluation, taking feedback from the yearly performance evaluation into account to next year’s performance management process and existence of consequences of achieving or not achieving the goals. The study also found that there is a positive correlation between first-line managers' perception of performance management and their goal achievement.

Working as first line manager in elderly care means to meet business needs and at the same time relate to the political guidelines and decisions available. In order to perform their daily work and at the same time feel good working conditions requires that managers are given the right conditions. The purpose of this study is to increase the understanding of how the first line management in elderly care experience their work situation and the conditions they receive from the organization's management to perform their daily work. The aim is also to study what the first line managers believe are the most important prerequisites for achieving a sustainable work. The study is based on qualitative semi-structured interviews performed with seven first line managers in municipal elderly care. The collected material is analyzed from Granheim and Lundmans (2012) qualitative content analysis. The result shows that the economic conditions that managers have available in their operations is scarce and it is a challenge for managers to find enough time to their daily work, partly because all the administrative work is burdensome. Anyway, it shows that the managers who have learned to prioritize their time and have a long working experience, they can more easily manage their work situation. It appears that the most essential conditions that all managers feel that they receive from the organizations management is good management support and good educational opportunities. The result also shows that good management support is seen by all managers as one of the most important conditions to be able to create a sustainable work. The study do not differ in any significant way to the earlier research available in the field, and we can with our study further strengthen the organizations management needs to get a better insight in elderly operations and work to improve first line managers work situation and their prospects. / Att arbeta som första linjechef inom äldreomsorgen innebär att tillgodose verksamhetens behov och samtidigt förhålla sig till de poliska riktlinjer och beslut som finns. För att kunna utföra sitt dagliga arbete och samtidigt känna goda arbetsförhållanden krävs det att linjecheferna ges rätt förutsättningar. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur första linjechefer inom äldreomsorgen upplever sin arbetssituation och de förutsättningar de får ifrån organisationens ledning för att kunna utföra sitt dagliga arbete. Syftet är även att studera vad första linjecheferna anser är de viktigaste förutsättningarna för att uppnå ett hållbart arbete. Studien är baserad på kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförda med sju första linjechefer inom den kommunala äldreomsorgen. Det insamlade materialet analyseras utifrån Graneheim och Lundman (2012) kvalitativa innehållsanalys. Resultatet visar att de ekonomiska förutsättningarna som linjecheferna har att tillgå i sin verksamhet är knappa och det är en utmaning för linjecheferna att få tiden att räcka till i det dagliga arbetet, vilket bland annat beror på att allt det administrativa arbetet är betungande. Däremot visar resultatet att de linjechefer som har lärt sig att prioritera sin tid och har en lång arbetslivserfarenhet upplever att de lättare kan hantera sin arbetssituation De mest centrala förutsättningarna som samtliga linjechefer upplever att de får ifrån organisationens ledning är ett gott chefsstöd och goda utbildningsmöjligheter. Resultatet visar också att ett gott chefsstöd ses av samtliga linjechefer som en av de viktigaste förutsättningarna till att kunna uppnå ett hållbart arbete. Resultatet skiljer sig inte från tidigare forskning som finns inom området. Studien stärker därmed att organisationens ledning behöver få en bättre inblick i äldreomsorgens verksamheter och arbeta för att förbättra första linjechefernas arbetssituation och deras förutsättningar.

Syftet med denna kvalitativa studie var att förstå och sammanfatta hur första linjens chefer (FLC) i en vårdorganisation upplever sin egen psykosociala arbetsmiljö, vad de tycker fungerar bra, vilka utmaningar de ser, och vilket stöd de behöver för att kunna förbättra den egna psykosociala arbetsmiljön. Jag genomförde semi-strukturerade intervjuer för att samla in data och två klassiska modeller inom psykosocial arbetsmiljöforskning: krav-kontroll-stöd och ansträngning-belöning, har fungerat som teoretiska tolkningsramar. Tematisk analys användes för att analysera data och identifiera teman för resultatet. Resultatet visade på sju teman som respondenterna upplevde påverkade deras egen psykosociala arbetsmiljö: chefsrollen, arbetsbelastning, styrning av den dagliga verksamheten, påverkan/beslutsutrymme, information/kommunikation, arbetsrelationer/samarbete och stödfunktioner. Några utmaningar för FLC är: orimligt höga krav, stora arbetsgrupper, bemanningsproblem, tidskrävande administration, brist på långsiktig planering och förbättringsarbete, mycket övertid och behov av mer stöd för att minska arbetsbelastningen. En närliggande tolkning av resultatet är att flera delar behöver förändras för att förbättra FLCs psykosociala arbetsmiljö och förutsättningarna för chefsuppdraget. / The purpose of this qualitative study was to understand and summarize how first-line managers (FLM’s) in a healthcare organization is experiencing their own psychosocial work environment, what they think works well, what challenges they see, and what support they need to improve their own psychosocial work environment. I conducted semi-structured interviews to collect data and two classic models in the psychosocial work environment research: demand-control-support and effort-reward, have served as theoretical frameworks of interpretation. Thematic analysis was used to analyze data and identify themes for the result. The result showed seven themes that the respondents experienced affected their own psychosocial work environment: the manager role, workload, control of daily operations, impact/decision latitude, information/communication, working relationships/cooperation and support functions. Some challenges for FLM are: unreasonable high demands, large workgroups, challenges with staffing, time-consuming administration, lack of long-term planning and improvement work, a lot of overtime and more support needed to reduce workload. An interpretation of the result is that the organization needs to change several parts to improve FLM’s psychosocial work environment and conditions for the manger role.

The purpose of the study was to examine how first-line managers in municipal elderly care perceive their leadership role. This was put in relation to the level of discretion in work related tasks, employed by the first-line managers in order to increase knowledge about what requirements exist in leadership. The study used a qualitative method and in total, six interviews were conducted with first-line managers in municipal elderly care. We have used a hermeneutic approach and a qualitative thematic analysis. Theories applied are street-level bureaucracy and role theory. The results show that the first-line managers would have a more positive experience of their assignment if they are given clearer information about what their assignment means. Overall, the study shows that the first-line managers perceive their mission as positive and important, but that it includes many assignments, and high variance. The first-line managers in the study describe that they meet expectations, in their professional role from for example employees, management, political decisions and residents. The first-line managers have described that they have managerial discretion within their own branch, but one of the managers feel that she did not have enough managerial discretion. We believe that the margins of discretion do not have a negative impact on their ability to practice good leadership. / Syftet  med  studien  var  att  undersöka  hur  enhetschefer  verksamma  inom  kommunal äldreomsorg uppleversin roll irelation till uppdragets innehåll samt att undersöka deras handlingsutrymme,  för  att  öka  kunskapen  om  vilka  förutsättningar  som  finns  i ledarskapet. I studien användes en kvalitativ metod och sammanlagt genomfördes sex intervjuer  med  yrkesverksamma  enhetschefer  inom  kommunal  äldreomsorg.  Vi  har använts oss av en hermeneutisk ansats och en kvalitativ tematisk analys. Teorier som applicerats är gräsrotsbyråkrati samt rollteori. Den tidigare forskning som använts till studien innefattar rollen som enhetschef,den offentlig organisationen, enhetschefens handlingsutrymme samt enhetschefens förutsättningar i arbetet. Studiens resultat visar att  enhetscheferna  skulle  ha  en  mer  positiv  upplevelse  av  sitt  uppdrag  om  de  gavs tydligare information kring vad deras uppdrag faktiskt innebär. Överlag visar studien att enhetscheferna upplever sitt uppdrag som positivt och viktigt, men att det innefattar många uppdrag och är omväxlande.Enhetscheferna i studien beskriver att de möter förväntningar  från  många  håll  i  sin  yrkesroll,  från  exempelvis  medarbetare,  ledning, politiska   beslut   och   vårdtagare.   Enhetscheferna   har   beskrivit   att   de   har   stort handlingsutrymme i sin egen verksamhet, men en av enhetscheferna upplever att hon inte hade tillräckligt mycket utrymme. Generellt sett anser vi att handlingsutrymmet inte har en negativ påverkan gällande deras möjligheter i ledarskapet.

Första linjens ledares roll har under de senaste åren blivit mer ansvarskrävande. Vad är då viktigt för ledare i denna position då det kommer till att åstadkomma förändring? Finns det några utmaningar första linjens ledare stöter på? Denna studie syftar till att belysa första linjens ledares upplevelse av att leda en förändringsprocess. Två frågeställningar skapades; ”Vad anser första linjens ledare som viktigt i sitt ledarskap för att kunna åstadkomma förändring?” samt ”Vilka utmaningar möter första linjens ledare i en förändringsprocess?”. Detta undersöks genom att ta del av vad tidigare forskning lyfter fram som betydelsefullt dels då det kommer till den maktfördelning som skiftat inom organisationerna genom åren, men även den roll första linjens ledare tar på sig som facilitator av lärande i organisationer. Sex stycken halvstrukturerade intervjuer genomfördes på ett statligt företag med ledare vars position fanns närmast den operativa personalen. Det empiriska materialet analyserades utifrån det ramverk uppsatsen skapat. Human Relations, double loop-lärande och teori O utgjorde det mjuka perspektivet i analysen och Scientific Management, single loop-lärande och teori E utgjorde det hårda perspektivet i analysen. Resultatet visar att vad som kommuniceras från strategisk nivå ofta behandlas av första linjens ledare utifrån det mjuka perspektivet och då det kommer till att kommunicera och implementera detta på operativ nivå utgår första linjens ledare oftast från det hårda perspektivet. / The responsibility of the first line managers has increased in amount over the past years. What does a manager, having this kind of position, feel is necessary when it comes to accomplish change? Are there any challenges presented to the first line manager during a change process? The purpose of this essay is to visualize first line managers experience of leading a change process. Two questions were posed; ”What do first line managers feel is important when it comes to their own leadership, to be able to achieve change?” and ”What challenges do first line managers face in a change process?”. The questions were examined by taking part of previous research, with emphasis on the evolution of authority within organizations, as well as the role first line managers take on when it comes to facilitating learning within organizations. Six semi-structured interviews were held in a government owned company with leaders having a position closest to the operational staff. The material gathered through these interviews was analyzed with the theoretical framework created for this essay as a basis. Human Relations, double loop learning and theory O formed the soft perspective in the analysis and Scientific Management, single loop learning and theory E formed the hard perspective in the analysis. The results show that the line managers often treat communications from the strategic level to the first line managers according to the soft perspective, and when it comes to communicating and implementing what has been decided on the strategic level, it often is treated according to the hard perspective.

Statistik visar att ungefär en fjärdedel av chefer inom offentlig sektor lämnar sin befattning inom två år samt 40 procent inom fyra år. Det föreligger ett ekonomiskt problem då personalomsättning är kostsamt på flertalet sätt. Stressnivån som första linjens chefer upplever påverkar det psykiska välbefinnandet och påvisar därmed att det föreligger ett psykosocialt problem. Det är av allmän kännedom att första linjens chefer upplever svårigheter med att balansera krav från chefer och ledning med krav från medarbetare. Tidigare forskning påvisar att kontroll och stöd är viktiga faktorer för att upprätthålla en psykosocial arbetsmiljö. Karasek och Theorell utvecklade krav-kontroll-stödmodellen under 1970-talet och modellen har främst tillämpats i stressforskning. Uppsatsens syfte är att öka förståelsen till vilken inverkan krav, kontroll och stöd har på första linjens chefers beslut att lämna sin befattning inom offentlig sjukvård. Studien baseras på sex stycken kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer med första linjens chefer. Intervjufrågorna utgår från krav-kontroll-stödmodellen och det insamlade intervjumaterialet har analyserats samt tolkats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Uppsatsens resultat visar att endast två av sex första linjens chefer haft funderingar på att lämna sin chefsposition. Respondenterna har påvisat betydelsen av andra faktorer utöver krav, kontroll och stöd såsom utvecklingsmöjligheter och att finna en balans mellan arbetsliv och privatliv. Samtliga respondenter hävdar dock att krav, kontroll och stöd är viktiga för deras roll som första linjens chef. Flertalet upplever höga krav i arbetslivet, hög kontroll över arbetssituationen samt stöd i arbetsliv såväl som privatliv. Utifrån intervjumaterialet kan vi konstatera att upplevt stöd i privatlivet är av större betydelse än stöd i arbetslivet. / Statistics has shown that a quarter of managers within the public sector resign within two years and 40 percent within four years. This has caused an economic social problem, since employee turnover is expensive in multiple ways. In addition, a psycho social problem has risen due to the stress first line managers experience, which has affected their health. In general, first line managers struggle to find a balance between demands from management department and demands from employees. Furthermore, previous research has shown the importance of having control and feeling support when maintaining a healthy work environment. Karasek and Theorell created the demand-control-support-model in the 1970’s which has mainly been used in studies of stress and stress related diseases. The aim of the study is to investigate the impact demand, control and support have for first line managers’ decision to leave their manager position within public health care. The study is based on six qualitative semi-structured interviews with first line managers. The interview questions are based on the demand-control-support model whereupon the material was analyzed by using a qualitative content analysis. The result shows only two of six participants have considered leaving their manager position within public health care. The participants highlight the importance of experiencing demand, having control and feeling support in their roles as first line managers. They also emphasize other essential variables such as having the opportunity to develop both personally and in work life, and to balance work life and private life. The investigated variables are thus important and the majority of first line managers perceive a high level of demands, high control and support in work life as well as in private life. Based on the interviews, we can confirm perceiving support in private life is of greater value than feeling support in work life.

Good conditions in the workplace, fairness in the workplace and the social differences contribute to a general improvement in public health. A health-promoting leader is working to create a workplace that promotes health, supports its employees and contributes to their wellbeing. The purpose of this study was to investigate the first-line managers in the city of Västerås experience and deal with their conditions and obstacles in the health-promoting leadership. A qualitative approach was chosen and the selection was six first-line managers working in three different areas of the City of Västerås. Managers were interviewed by an interviewguide and the material was analyzed with a manifest content analysis, with an inductive approach. The results showed that managers had knowledge of health-promoting leadership and that they were working with health promotion strategies, both deliberately and unconsciously. Conditions that affect the health promoting leadership proved knowledge, manager’s personality, requirements, collaboration and support. Obstacles in health leadership were considered for some time, ignorance and to many employees to be responsible for. There was a need for more knowledge and support in health leadership. The conclusions were that the conditions for health promotion leadership should be improved and there is a need for training in the subject and the support of the head of health promotion within the City of Västerås.

The aim of this qualitative study is to understand how first-line managers lead their employees in the implementation of social service legislated value-base for elderly people. We wanted to understand what kind of leadership the managers used and how this leadership is formed by their acting space. Method: For this study is a qualitative method used. Trough semi-structured interviews, with 7 first-line managers, the empirical data were collected. Theory: For the analysis of the empirical data was Kurt Lewin’s three classic leadershipstyles used; the autocracy, the democracy and laissez-faire, and the theoretical concept of acting space. Result: The result of the study showed that the most common leader-style is the democracy style among the first-line managers. In the work with the social service legislated value-base for elderly people it is important to be a present leader that supports and include the employees in this work. However there are situations where the leader has to use an autocracy leader-style. The leadership is shaped by the acting space the first-line manager has. It can be affected by the organizational conditions like resources and the possibility of education for both the managers and the employees.

The purpose of this study was to gain an understanding of how first-line managers in the elderly care experience and manage staff shortages. With the help of six different first-line managers, a qualitative study was conducted by collecting material with the help of interviews. Today, the work of first-line managers is an essential part of social work because they work near a large part of the welfare sector, the elderly care. Other studies show a decrease in care workers, and the forecast indicates that the future looks the same right now. Furthermore, research demonstrates that first-line managers have complex work situations where they balance different administrative tasks with staff responsibility. According to previous research, a significant factor in staff shortages is that elderly care is not an attractive profession enough. The conclusions with this study were that the first line managers experienced that the profession perceived like a low-status profession and not attractive enough to attract staff. Work tasks need to be distributed better, working conditions need to be improved, which include wages and working hours, and education requirements need to be increased to attract people to a more attractive workplace. Another outcome was that there was limited latitude since much of the time is spent on administrative work, which meant that the managers could not spend as much time on the staff as they wish. The first line managers are limited in their work with decisions they cannot influence. The last conclusion is that it needs to create an understanding that everyone has a responsibility in staff shortages, and the change must take place from political level to unit level.

Tidigare forskning gällande enhetschefer i socialtjänstens arbetssituation och hur de själva upplever den är begränsad, varpå ytterligare studier behövs. Studiens syfte är att undersöka enhetschefers upplevelse av stöd i sitt chefskap inom socialtjänsten, samt vilken inverkan det har på upplevelsen av att kunna hantera sitt arbete. Frågeställningar: Vilken typ av stöd erbjuds och efterfrågas av enhetscheferna i deras uppdrag inom socialtjänsten? Vilken typ av stöd använder sig enhetscheferna av i sitt arbete? Studien utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och har genomförts via en kvalitativ intervjustudie utifrån ett explorativt subjektivt icke-sannolikhetsurval med åtta handplockade respondenter. Det empiriska materialet analyserades utifrån den tidigare forskningen och Antonovskys salutogena synsätt och teori KASAM. Det empiriska materialet visade på en hög arbetsbelastning och brister i stöd från de organisatoriska stödfunktionerna och brister i stöd från chefer, vilket ligger i linje med den tidigare forskningen. Dock visade det empiriska materialet till skillnad från den tidigare forskningen, att enhetscheferna inom socialtjänsten upplevde att de hade koll eller kontroll på sitt arbete och att de upplevde att de har möjlighet att påverka arbetet både nedåt och uppåt i organisationen. Dessutom visade det empiriska materialet på att enhetscheferna upplever sitt arbete som meningsfullt på flera olika plan. Utifrån en analys med hjälp av tidigare forskning och Antonovskys salutogena synsätt och KASAM, visade enhetscheferna på en hög grad av meningsfullhet och begriplighet i förhållande till sitt arbetsliv, vilket även leder till en hög grad av hanterbarhet, via stark motivation till att skaffa sig de resurser som behövs för att kunna nå sina mål. Bristen på resurser i form av organisatoriskt stöd har de istället funnit i kollegialt stöd och tidigare erfarenheter. Enhetschefernas höga grad av KASAM och upplevelse av att ha det stöd som de behöver, leder således till en upplevelse av att kunna hantera sitt arbete på ett tillfredsställande sätt på den positiva sidan av graden av hälsa – ohälsa. / Previous research on first-line managers in the social services work situation and how they themselves experience it is limited, whereupon further research is needed. The aim of the study is to investigate first-line managers experience of support in their management within the social services, as well as the effect it has on the experience of being able to manage their work. Questions: What kind of support is offered and requested by the first-line managers in their assignment in social services?  What kind of support do first-line managers use in their work? The study is based on a social constructivist theoretical perspective and has been conducted via a qualitative interview study, based on an exploratory subjective non-probability sample with eight hand-picked respondents. The empirical material was analyzed based on the previous research and Antonovsky's salutogenic approach and theory KASAM. The empirical material showed a high workload, lack of support from the organizational support functions and lack of support from managers, which match the previous research. However the empirical material, unlike the previous research, showed that the first-line managers in the social services feels that they have control over their work and that they feel that they have the opportunity to influence the work both downwards and upwards in the organization. The empirical material also showed that the first-line managers perceived their work as meaningful on several different levels. Based on an analysis using previous research and Antonovsky's salutogenic approach and KASAM, the first-line managers showed a high degree of meaningfulness and comprehensibility in relation to their working life, which also leads to a high degree of manageability via strong motivation to acquire the resources needed to achieve their goals.  Because of the lack of resources from organizational support, they have found support in colleagues and previous experience instead. The high degree of KASAM and the experience of having the support they need, leads to an experience of being able to manage their work satisfactorily on the positive side of the degree of health – ill health.