Author: Amanda Björklund  Title: How do first-line managers in health and care in the public sector experience work support during the Covid-19 pandemic? An interview study Course: Master thesis in Occupational Health Sciences, 30 credits’ Institution: University of Gävle  Aim: The aim of the study is to investigate through interviews how first-line managers in health and care in the public sector experience work support during the Covid-19 pandemic. Method: The study was a semi-structured interview study where the interviews were conducted by telephone or digitally via Teams. The sample consisted of ten participants who worked in elderly care in the public sector. Data collection was analyzed through qualitative content analysis. Main Results: The content of the analysis resulted in two categories that described the informants' experiences of work support during the Covid-19 pandemic. One category was: Practical support in the work during the Covid-19 pandemic through guidelines, routines, information, instructions and help in the work execution through collaboration. The second category was: Emotional support at work by understanding, confirmation, communication, and feedback at work. Conclusion: The results of the study show that first-line managers feel that information is needed at work and more help at work. According to the managers, this means more cooperation, feedback and understanding, which is also perceived as important in the work. The study can contribute with knowledge about the first-line managers' work situation in relation to their work environment by studying experiences of support at work during the Covid-19 pandemic. / Författare: Amanda Björklund Titel: Hur upplever första linjens chefer inom vård och omsorg inom offentlig sektor stöd i sitt arbete under Covid-19-pandemin? En intervjustudie Kurs: Examensarbete i arbetshälsovetenskap, masternivå, 30 hp. Lärosäte: Högskolan i Gävle Problemformulering: Tidigare forskning visar att första linjens chefer är mer utsatta för ohälsa genom ökade upplevelser av stress än andra chefsbefattningar. Det anses behövas fler studier om första linjens chefers behov av stöd i arbetet och deras arbetsförhållanden i offentlig sektor, förbättrade möjligheter till stöd i arbetet kan bidra till en hälsosammare arbetsmiljö. Upplevelser av stöd under en pågående pandemi anses vara intressant att undersöka med hänsyn till att stöd beskrivs vara en viktig resurs för individens välbefinnande under en pandemi. Syfte: Syftet med studien är att genom intervjuer undersöka hur första linjens chefer inom vård och omsorg i offentlig sektor upplever stöd i sitt arbete under Covid-19-pandemin. Metod: Studien var en semistrukturerad intervjustudie där intervjuerna genomfördes via telefon eller digital via Teams. Urvalet bestod av tio deltagare som arbetade inom äldreomsorgen i offentlig sektor. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det övergripande innehållet i analysen resulterade i två kategorier som beskrev informanternas upplevelser av stöd i arbetet under Covid-19-pandemin. Den ena kategorin var: Praktiskt stöd i arbetet under Covid-19 pandemin genom riktlinjer, rutiner, information, anvisningar och hjälp i arbetsutförandet genom samarbete. Den andra kategorin var: Känslomässigt stöd i arbetet genom att förståelse, bekräftelse, kommunikation och återkoppling i arbetet. Slutsats: Resultatet i studien visar att första linjens chefer upplever att det behövs information i arbetet samt mer hjälp i arbetet, vilket enligt chefernas upplevelser innebär mer samarbete, återkoppling och förståelse som även upplevs viktigt i arbetet. Studien kan bidra med kunskap om första linjens chefers arbetssituation i förhållande till deras arbetsmiljö genom att upplevelser av stöd i arbetet under Covid-19-pandemin har studerats.

Studiens syfte är att belysa första linjens chefers organisatoriska och sociala arbetsmiljö inom kommunal verksamhet. Genom ökad kunskap kring de villkor och förutsättningar som kännetecknar chefers arbetssituation finns ökade möjligheter att rikta insatser till de utvecklingsområden som chefer särskilt belyser. Studien tar sin utgångspunkt i faktorer som påverkar organisatorisk och social arbetsmiljö enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö. Det finns få studier som har undersökt första linjens chefers organisatoriska och sociala arbetsmiljö vilket gör det aktuellt att undersöka deras villkor och förutsättningar. En kvalitativ forskningsmetod i form av tio semistrukturerade intervjuer med första linjens chefer inom en förvaltning i en kommun i södra Sverige har använts. Intervjuresultatet har relaterats till tidigare forskning, litteratur och teorier. Cheferna upplever otillräckliga villkor och förutsättningar för att leva upp till rollen som chef. Den höga arbetsbelastningen behöver vara i balans med resurser. Resurser som eftersöks är framförallt administrativ avlastning, hjälp vid prioritering av arbetsuppgifter och mer tydlighet gällande rollen, direktiv och mandat. Rekommendationer vid fortsatt forskning är att vid liknande studier använda kvantitativ metod för att kunna inkludera ett större urval eller att undersöka första linjens chefers överordnade chefers organisatoriska och sociala arbetsmiljö. / This study’s purpose is to highlight organizational and social work environment of first line managers in municipal operations. Through increased knowledge of the terms and conditions that characterize managers’ work situation there are increased opportunities to direct efforts to the areas of development that managers particularly highlight. The study is based on factors that affect organizational and social work environment in accordance with the Swedish work environment authority’s regulation on organizational and social work environment. There are few studies that have examined the first line managers organizational and social work environment which makes it relevant to examine their terms and conditions. A qualitative research-method in terms of ten semistructured interviews with first line managers within an administration in a municipality in southern Sweden has been used. The result of the interviews has been linked to previous research, literature and theories. The managers experience insufficient terms and conditions to live up to their role. The high workload must be balanced with resources. Desired resources are primarily administrative support, assistance in prioritizing work tasks and more clarity about the role, directive and mandate. Recommendations for further research is similar studies with a quantitative method which can include a larger sample or to examine the organizational and social work environment of managers above first line managers.

Syftet med denna studie är att undersöka hur första linjens chefer i kommunal hemtjänst arbetar med att motivera, utveckla och behålla medarbetare. Undersökningens utgångspunkt är att un- dersöka vilka strategier enhetscheferna använder sig av i arbetet med att motivera och utveckla sin personal, och hur dessa strategier kan säkerställa att medarbetare väljer att stanna kvar i verksamheten. Undersökningen har ett hermeneutiskt vetenskapligt förhållningssätt och utgår från en induktiv metodansats. Studien har en kvalitativ metod och tillvägagångssättet blev således att sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med första linjens chefer verksamma i offentlig sektor. Studiens resultat visar att enhetscheferna använder sig av liknande strategier. Dessa strategier visar resultatet bestod av redan implementerade strategier de bör använda sig av, men att egna strategier även de växer fram beroende på vilka förutsättningar och behov personalen och verksamheten innehar. Resultatet visar även på ett närvarande och delaktigt ledarskap där medarbetare och öppen kommunikation står i fokus. Det framkom att mänskliga resurser i form av personal, är vad som förutsätter att verksamheten kan fortskrida och säkerställa en övergripande god kvalitet. Det är därför av ytterst vikt att cheferna ständigt arbetar med att motivera och utveckla deras medarbetare.

Previous research suggests that healthcare managers can experience stress ofconscience, which has a relationship with burnout syndrome. The aim of this studywas to examine the perceived degree of stress of conscience of first-line managersand middle managers within the healthcare in Dalarna and if the degree of stress ofconscience were reduced the further away from the core business the manager isworking. A cross-sectional survey was conducted with comparative andcorrelation-design to enable an independent t-test and to compare the mean valuefor first- and middle managers. The results showed that first-line managers rated amean value of 57 points for stress of conscience and demands and expectation ofothers caused the most troubled conscience. The results for middle managersshowed a mean value of 35,7 points for stress of conscience and the cause fortroubled conscience was others' expectations. The perceived degree of stress ofconscience was higher for first-line managers than for middle managers but notsignificant and therefore is the closeness to the core business not a sufficient factorto draw any conclusions. / Forskning indikerar på att chefer inom vård och omsorg kan upplevasamvetsstress, vilket har ett samband med utmattningssyndrom. Syftet med studienvar att undersöka den upplevda graden av samvetsstress hos första och andralinjens chefer inom vård och omsorg i Dalarnas län samt om graden avsamvetsstress minskar desto längre bort från den operativa verksamheten chefenarbetar. En tvärsnittsstudie genomfördes med enkätutskick, där designen var enkombination mellan komparativ design och korrelationsdesign för att möjliggöraett independent t-test och jämföra medelvärdet av samvetsstress hos första ochandra linjens chefer. Resultatet av denna studie visar medelvärde 57 poäng församvetsstress hos första linjens chefer där krav och andras förväntningar orsakadehögst grad av dåligt samvete. Resultatet för andra linjens chefer visar medelvärdet35,7 poäng för samvetsstress där orsaken till dåligt samvete främst var andrasförväntningar. Graden av samvetsstress är högre hos första linjens chefer än andralinjens chefer men skillnaden är inte signifikant och därmed utgör inte denoperativa närheten tillräcklig påverkan på graden av samvetsstress hos chefer inomvård och omsorg i Dalarnas län för att dra en slutsats.

Syftet med denna studie är att undersöka hur första linjechefer upplever sina förutsättningar att leda och fördela arbetet i offentlig organisation samt hur de upplever sitt stöd från HR. Vi såg ett gap kring det valda syftet och ville undersöka det vidare. Studien har genomförts med en kvalitativ metod där intervjuer har genomförts med sju första linjechefer. Organisationen är stor och belägen i Mellansverige. Efter att alla intervjuer genomförts sammanställdes och analyserades resultaten i förhållande till tidigare forskning och annan litteratur, för att se om den insamlade empirin överensstämde med det teoretiska ramverket. Det framkommer varierande svar från första linjecheferna, vissa upplever att de har goda förutsättningar i sin roll medan andra inte upplever det. Vid frågan om förväntningar på HR svarar vissa att de upplever bristande stöd och tycker att det finns en viss kompetensbrist, medan andra är nöjda med sitt stöd från HR och får svar snabbt med bra återkoppling. Det framgår även att relationen mellan HR och linjecheferna är betydelsefull, men att det finns önskan om ett mer närvarande HR stöd. I det stora hela upplever vi att första linjecheferna är generellt nöjda med deras arbetssituation idag, men att det finns förslag på förbättringar. / The purpose of this study is to investigate how first-line managers perceive their conditions to lead and distribute work in a public organization and how they perceive their support from HR. We saw a gap around the chosen purpose and wanted to investigate it further. The study was conducted using a qualitative method where interviews was carried out with seven first-line managers. The organization is large and located in central Sweden. After all interviews were completed, the results were compiled and analyzed in relation to previous research and other literature, to see if the collected empiricism was consistent with the theoretical framework. There are varying answers from the first-line managers, some feel that they have good conditions in their role, while others do not. When they were asked about expectations from HR, some responded that they experienced a lack of support and think there is a certain lack of competence, while others were satisfied with their support from HR and received answers quickly with good feedback. It also appears that the relationship between HR and the line managers is important, but there is a desire for more present HR support. Overall, we feel that the first-line managers are generally satisfied with their work situation today, but that there are suggestions for improvements.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka och skapa förståelse om hur första linjens cheferresonerar kring sitt ledarskap när organisationen genomgår en expansion. Metod: En studie som beskriver ledarskapet uppfattas ur ett chefsperspektiv genomförd medabduktiv ansats som utgångspunkt, vidare med semistrukturerade intervjuer där treplutonchefer från Luftvärnsregementet i Halmstad har varit delaktiga. Slutsats: Studien har visat att första linjens chef tillämpar och prioriterar relationsbygge i sittledarskap när organisationen genomgår en expansion. Detta görs genom att entusiasmera,skapa personkännedom, bygga tillit till medarbetarnas lösande av arbetsuppgifter samt attporträttera sig och agera som förebild. Stora delar av första linjens chefers agerande ochresonerande kan associeras med teorin om det transformativa ledarskapet. Följaktligenupplever första linjens chefer att de för närvarande har en hög arbetsbelastning som förefallervara en följd av expansionen. En av anledningarna kan vara den upplevelse av bristanderesurser i organisationen som finns. Det konstateras att första linjens chefer har en stor viljaatt lösa de arbetsuppgifter som de tilldelas och sätter organisationens intressen före sina egna.På så vis tar de sig igenom en upplevd ansträngd tid i organisationen. / Purpose: The purpose of this thesis is to investigate and create understanding how first linemanagers reflect on their leadership when the organization goes through an expansion. Method: A study that describes the perception of leadership from a supervisor perspectivecarried out with an abductive approach. Moreover semi structured interviews were done withthree platoon commanders from the Air Defence Regiment in Halmstad. Conclusion: The study has shown that first line managers apply and prioritizerelationship-building in their leadership when the organization goes through an expansion.Their way of acting is creating enthusiasm, making room for a more personal relationship andgiving trust to team members' ability to solve assignments. First line managers lead byexample and aim to act as role models. Their leadership style resembles transformativeleadership in both reasoning and acting. The first line managers currently experience a heavyworkload that they associate with the organizational expansion. According to theirperception, the reason for this is a lack of resources in the organization. It can further beconcluded that first line managers have strong will to solve their assignments and put theorganizations interest ahead of their own. This is how they carry out their work andleadership during a perceived tough period in the organization.

The purpose of this study is to develop knowledge on how first line managers in elder care in western Sweden perceive their work situation with respect to the social aspects of a sustainable working life. The study is based on a qualitative approach using semi-structured interviews. The results are based on eight interviews, which were analyzed through thematic analysis supported by theoretical frameworks consisting of the SwAge-model, the demand-control and support-model, and a theory of social support. According to the informants experiences, first line managers in elder care have good opportunities for a sustainable working life as access to social support appears to be satisfactory. The greatest threat to a socially sustainable work situation is attributed to a lack of control at work and an imbalance between work and private life. The study also showed that the work situation is most demanding when newly employed at a eldery care home, regardless of experience level. After comparing the study's conclusion with previous research, increased instrumental support can also be attributed value for improving first line managers work environment. Finally, the study has generated new knowledge in the field, which is that newly employed individuals, regardless of experience level, are the most exposed to an unsustainable working life. This knowledge can contribute to inspiration for future research and improvement measures. / Syftet med denna studie är att utveckla kunskaper om hur enhetschefer inom äldreomsorgen i Västsverige upplever sin arbetssituation med avseende på sociala aspekter av ett hållbart arbetsliv. Studien har utgått från en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer. Resultatet är baserat på åtta intervjuer som genom en tematisk analys har analyserats med stöd i teoretiska ramverk bestående av SwAgemodellen, krav-kontroll & stöd-modellen samt en teori om socialt stöd. Utifrån informanternas upplevelser framgår det att enhetschefer inom äldreomsorgen har goda möjligheter till ett socialt hållbart arbetsliv då tillgången till socialt stöd verkar tillfredsställt. Det största hotet mot en socialt hållbar arbetssituation kan härledas till bristande kontroll i arbetet och obalans mellan arbete och privatliv. Studien har även uppvisat att arbetssituationen är som mest krävande vid nyanställning på ett boende, oavsett erfarenhetsnivå. Efter att ha jämfört studiens slutsats med tidigare forskning kan också ökat instrumentellt stöd tillskrivas värde för att förbättra enhetschefers arbetsmiljö. Avslutningsvis har studien genererat ny kunskap i ämnet vilket är att nyanställda oavsett erfarenhetsnivå är som mest utsatta för ett socialt ohållbart arbetsliv. Denna kunskap kan bidra till inspiration för framtida forskning och förbättringsåtgärder.

The purpose of the study is to investigate how first-line managers in municipal elderly care perceive and manage the balance between market-oriented working methods and trust-based leadership. The study also aims to investigate whether these experiences differ depending on whether the managers work in small or large municipalities. The method in this study was qualitative semi-structured interviews with six informants working as first-line managers in a municipal nursing home. The experience of working as a first-line manager differs, as several of the informants feel that they have less participation in decision-making processes and have to report upwards a lot, which leads to difficulties in working in a trust-based way. First-line managers in smaller municipalities experience a closeness to superiors and others in the organisation, which makes them feel more involved. The results are discussed in relation to previous research and analysed with the theories Job-demand resources and Coping. / Syftet med studien är att undersöka hur första linjens chefer på inom kommunal äldreomsorg upplever och hanterar balansen mellan marknadsorienterade arbetsmetoder och tillitsbaserat ledarskap. Studien ämnar också undersöka om dessa upplevelser skiljer sig åt beroende på om cheferna arbetar i små eller stora kommuner. Metoden i denna studie var kvalitativa semistrukterade intervjuer med sex informanter som arbetar som första linjens chef på kommunalt SÄBO. Upplevelsen av arbetet som första linjens chef skiljer sig åt då flera av informanterna upplever att de har mindre delaktighet i beslutsprocesser och får rapportera mycket uppåt, vilket leder till svårigheter att arbeta tillitsbaserat. Första linjens chefer i mindre kommuner upplever en närhet till stegen över sig och övriga inom organisationen vilket gör att de känner sig mer delaktiga. Resultatet diskuteras i förhållande till tidigare forskning samt teorierna Job-demand resources och Coping.

Första linjens chefer inom vård- och omsorgssektorn har ett omfattande ansvar, de ansvarar för personal, ekonomi samt utvecklingsansvar. Att undersöka vad som ger dem arbetstillfredsställelse kan ge svar på vad inom organisationen som fungerar och skapar en god arbetsmiljö för första linjens chefer. Karasek och Theorells (1990) teorimodell understryker hur balansen mellan arbetskrav och kontroll på arbetsplatsen påverkar chefernas välmående och deras förmåga att hantera arbetsmiljön. En välbalanserad arbetsmiljö kan främja positiva resultat och skapa förutsättningar för långsiktig arbetstillfredsställelse och produktivitet hos första linjens chefer. Detta arbete presenterar en integrativ litteraturstudie som sammanfattar och analyserar ett brett spektrum av forskning inom området. Databaserna Cinahl Complete och Scopus har använts vid artikelsökning. Tio artiklar mellan åren 2014–2020 ingår, varav sju artiklar med kvalitativ metod och tre artiklar med kvantitativ metod. I resultatet presenteras tre huvudkategorier med tio subkategorier. Huvudkategorierna är följande: Arbetstillfredsställelse - faktorer som respekt, rättvisa och lön hade en positiv påverkan på arbetstillfredsställelse. Även att uppleva samstämmighet mellan privata värderingar och organisationens värderingar var betydande. Organisatoriska förutsättningar för arbetstillfredsställelse - behandlar vikten av administrativt stöd vilket kan generera ett effektivare arbete, minska arbetsbelastningen samt bidra till ett ökat välbefinnande hos första linjens chefer. Faktorer som påverkar arbetstillfredsställelse – ett flertal faktorer framkom ur artiklarna, som kompetensutveckling och erfarenhet, att uppleva arbetet som meningsfullt och känna stolthet i uppdraget samt att finna en balans mellan arbete och privatliv. Slutsatsen är att första linjens chefer inom vård och omsorg behöver administrativt stöd, socialt nätverk och utbildning för att förbättra arbetsmiljön och ledarskapskompetens, vilket resulterar i arbetstillfredsställelse. / First-line managers in the health and care sector bear extensive responsibilities. They are accountable for personnel, finances, and development. Investigating what provides them with job satisfaction can reveal what aspects of the organization function well and create a good work environment for first-line managers. The theoretical model by Karasek and Theorell (1990) emphasizes how the balance between job demands and control at the workplace affects managers' well-being and their ability to handle the work environment. A well-balanced work environment can promote positive outcomes and create conditions for longterm job satisfaction and productivity among first-line managers. This work presents an integrative literature review that summarizes and analyzes a broad spectrum of research in the field. The databases Cinahl Complete and Scopus were used for article searches. Ten articles from the years 2014–2020 are included, of which seven use qualitative methods and three use quantitative methods. The results are presented in three main categories with ten subcategories. The main categories are as follows: Job satisfaction - factors such as respect, fairness, and salary had a positive impact on job satisfaction. Also, experiencing alignment between personal values and the organization's values was significant. Organizational conditions for job satisfaction - this addresses the importance of administrative support, which can lead to more efficient work, reduced workload, and increased well-being among first-line managers. Factors affecting job satisfaction - several factors emerged from the articles, such as professional development and experience, perceiving the work as meaningful and feeling pride in the task, and finding a balance between work and private life. The conclusion is that first-line managers in health and care need administrative support, a social network, and education to improve the work environment and leadership skills, resulting in job satisfaction.

Äldreomsorgen har står inför ökade utmaningar att rekrytera omvårdnadspersonal och deras chefer. Studien syftade till att undersöka hur äldreomsorgschefer och deras arbete framställs i platsannonser för sagda tjänst. Frågeställningarna berörde framställningen av den lämpliga kandidaten, den kommande tjänsten samt vilka faktorer som användes för att locka och rekrytera äldreomsorgschefer. Studien är en kvalitativ dokumentstudie inom vilken en summativ innehållsanalys gjorts av det empiriska materialet. Motivationsteori och självbestämmandeteori utgjorde studiens teoretiska utgångspunkt. Resultatet visade att arbetsgivarna uppvisar en god förståelse för motivationsfrämjande insatser för äldreomsorgschefer men även att de förmåner och fördelar som erbjuds, inte är utformade för de kandidater som eftersöks. Arbetsgivarna tenderade även att betona chefens autonomi samtidigt som arbetet beskrivs som reglerat och med höga krav på måluppfyllelse. / Elderly care is facing increased challenges in recruiting nursing staff and their managers. The study aimed to investigate how managers in elderly care and their work are portrayed in job advertisements for such positions. The research questions addressed the portrayal of the suitable candidate, the upcoming position, and the factors used to attract and recruit managers in elderly care. The study is a qualitative document analysis in which a summative content analysis was conducted on the empirical material. Motivation theory and self-determination theory constituted the theoretical framework of the study. The results showed that employers demonstrate a good understanding of motivation-promoting efforts for managers in elderly care, but also that the benefits and advantages offered are not tailored to the sought-after candidates. Employers also tended to emphasize the autonomy of the manager while describing the work as regulated and with high demands for goal achievement.