Studien behandlar hur ämnet svenska som andraspråk ges plats i skolan. Frågor som besvaras i uppsatsen är följande: Hur organiseras ämnet svenska som andraspråk i de för studien utvalda skolorna? och På vilket sätt främjas elevernas språk- och kunskapsutveckling genom den befintliga organiseringen? Empirin består av intervjuer och observationer där den kvalitativa forskningsmetoden har tillämpats. Två rektorer och två svenska som andraspråkslärare intervjuas i två olika skolor i samma kommun. Observationer av flera klasslärare och svenska som andraspråkslärare sker under fyra veckor i dessa skolor. Studiens resultat visar att flera olika faktorer ligger till grund för vald organisering av ämnet. Påverkande aspekter är medvetenhet och kunskap om ämnet, samarbetet mellan andraspråkslärare och övriga lärare, rektorernas direktiv av ämnets organisering, miljöns utformning samt lärares syn på svenska som andraspråk. Vidare visar resultatet att den befintliga organiseringen inte alltid främjar andraspråkselevernas språk- och kunskapsutveckling på bästa sätt. Trots att Skolverkets undersökning visar att andraspråkselevers utveckling gynnas av modersmålsundervisning är samarbetet mellan andraspråkslärare och modersmålslärare obefintligt. Den befintliga organiseringen ger inte utrymme till ett fungerande samarbete. Vidare visar resultatet att lärare i svenska som andraspråk saknar ofta lämplig undervisningssal som ger bra grund till undervisningen. Resultatet påvisar att det behövs en organisationsförändring av svenska som andraspråk.

Med den ökande invandringen till Sverige har i genomsnitt 20 % procent av alla elever i svenska skolan ett annat modersmål än svenska. De flerspråkiga eleverna blir tvungna att skaffa sig ämnesspecifika kunskaper på ett språk de ännu inte behärskar fullt ut. En avgörande faktor för att flerspråkiga elever ska få samma förutsättningar som elever med svenska som modersmål är att alla lärare arbetar för att alla elever, oavsett modersmål, ska lyckas och nå framgång i skolan. Syftet med följande studie är därför att undersöka hur verksamma lärare arbetar för att främja flerspråkiga elevers kunskapsutveckling samt få en inblick i hur verksamma lärare upplever att det är att undervisa flerspråkiga elever. Studien genomförs med en kvalitativ metodansats där valet av insamlad data sker via semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar att de fyra intervjuade lärarna har en positiv inställning till flerspråkiga elever. De olika arbetssätten som lärarna upplever som gynnsamma för flerspråkiga elever är; användning av bildstöd i undervisning, grupparbeten, individanpassad undervisning, begreppsförklaringar, anpassning vid prov och digitala resurser. Studiens resultat visar också att användning av flerspråkiga elevers modersmål i undervisningen inte sker i någon stor utsträckning hos någon av lärarna samt att lärarna kan uppleva att de i emellanåt saknar tillräckligt med erfarenhet för att undervisa flerspråkiga elever. Resultatet diskuteras i förhållenade till två teorier, det sociokulturella perspektivet och transspråkande.

Många& skolor& runt&om&i&Sverige&har&uppvisat&brister&med&att&ge& flerspråkiga&elever&de& förutsättningar&som&bidrar&till&en&gynnsam&språkF&och&kunskapsutveckling.&Dessa&brister& är&av&stor&betydelse&eftersom&att&de&flerspråkiga&eleverna&parallellt&måste&utveckla&det& svenska&språket&och&ämneskunskaper.&Syftet&för&denna&studie&är&därmed&att&undersöka& lärares& beskrivningar& av& deras& arbetssätt& och& förhållningssätt& gentemot& flerspråkiga& elever.&Därigenom&för&att&jämföra&lärarnas&beskrivningar&med&tidigare&forskning&för&att& se& på& vilket& sätt& lärarnas& arbetssätt& och& förhållningssätt& överensstämmer& respektive& skiljer& sig& åt& med& tidigare& forskning.& Studien& bygger& på& semistrukturerade& intervjuer& med& fyra& lärare& som& är& verksamma& i& mångkulturella& skolor.& Studien& utgår& från& en& kvalitativ& forskningsmetod& som& är& induktiv& och& tolkande& vilket& innebär& att& vårt& empiriska&material&systematiserats&för&att&synliggöra&mönster&och&sammanhang.& & Studiens&resultat&visar&att&lärarna&ger&skilda&beskrivningar&kring&deras&förhållningssätt& gentemot&andraspråkselever&gällande&om&de&bör& ses& som&unika& individer&eller& som&en& del& av& ett& kollektiv.& Det& gemensamma& för& alla& lärare& var& att& de& använde& sig& av& olika& strategier&för&att&göra&sig&själva&samt&lektionernas&innehåll&begriplig&för&eleverna.& Alla& lärare& visade& även& medvetenhet& om& att& ett& starkt& förstaspråk& gynnar& andraspråksutvecklingen.&Däremot& var& alla& lärare& inte& eniga& om& i& vilken& utsträckning& elevernas&modersmål&ska&inkluderas&i&undervisningen.&I&studiens&resultat&framkom&det& även& att& lärarna& uttryckte& att& ett& språkutvecklande& arbetssätt&med& flerspråkiga& elever& kan&vara&svårt&och&utmanade&och&att&stöd&från&skolledningen&därav&är&av&stor&betydelse.

Detta arbete har sin utgångspunkt i tidigare forskning vad gäller matematik och flerspråkighet. Denna uppsats har tagit avstamp i vår tidigare forskningsöversikt Språkets betydelse i matematikundervisningen - En studie som berör flerspråkiga elever. Syftet med detta examensarbete är att förstå hur lärare bedriver en flerspråkig matematikundervisning i årskurs 1-3. I följande arbete undersöks det om det förekommer specifika undervisningsmetoder för ett flerspråkigt matematikklassrum. Det undersöks även vilka utmaningar och svårigheter lärare anser kan finnas när en flerspråkig matematikundervisning bedrivs samt hur eventuella svårigheter kan hanteras. Undersökningen utfördes genom en kvalitativ metod, i form av semistrukturerad intervju. Intervjuerna skedde på fyra flerspråkiga skolor och åtta verksamma lågstadielärare med behörighet i matematik deltog i undersökningen. Resultaten visar bland annat att lärare bedriver en flerspråkig matematikundervisning där elevers erfarenheter av ämnesstoffet har en betydande roll. Detta för att göra undervisningen elevnära för att den inte ska hamna på en för hög nivå för elever. Vidare visar resultaten att flerspråkiga elever har svårt för begreppsförståelse inom matematik. Detta förebygger de verksamma lärarna genom att nyttja modersmålslärare, föräldrar och anpassat material.

Åren 2015 och 2016 kom det cirka 200 000 immigranter till Sverige. Detta innebär att det ställs krav på den svenska skolan som utvecklats och blivit allt mer mångkulturell. Enligt statistik från Skolverket kan det fastställas att det i Sverige finns en stor mängd flerspråkiga grundskoleelever som inte uppnår målen i matematik och slutar därför grundskolan med ett underkänt betyg. Anledningarna till varför vi valt att genomföra denna kunskapsöversikt är för att belysa vikten av en flerspråkig matematikundervisning och eftersom detta är ett aktuellt ämne. Syftet med denna kunskapsöversikt var att undersöka vilken betydelse språket har i en flerspråkig matematikundervisning. Senare i kunskapsöversikten har vi fördjupat oss i hur lärare kan arbeta för att nyttja elevers flerspråkighet i matematikundervisningen. Urvalet av studier har utförts genom en systematisk process. Först gjordes enkla sökningar i olika elektroniska  databaser.  De  elektroniska databaserna  som  nyttjades  var  Primo, Summon, ERIC, Google Scholar och DiVA. I kunskapsöversikten utgick vi från vetenskapliga  artiklar  som granskades  utifrån  olika  kriterier.  De  olika  kriterierna  var peer-review, fulltext, språk, årtal och land. Dessa studerades och redovisades sedan i form av en kartläggning. I kartläggningen uppmärksammas författare, årtal, land, forskningsfråga och metod. Vi har valt att utforma en fördjupad analys som berör hur lärare kan arbeta för att nyttja elevers flerspråkighet i matematikundervisningen. Fyra olika aspekter tas upp och dessa är: En flerspråkig matematikundervisning, en anpassad undervisning, höga förväntningar och stöttning för ökad prestation och social kommunikation och interaktion.

Föreliggande studie syftar till att ge en översikt över vilka metoder lärare kan använda för flerspråkiga elever samt vad dessa metoder ger för resultat för deras kunskapsinlärning. Detta undersöker vi genom en litteraturstudie där vi har inkluderat sammanlagt tio studier. Mer specifikt avser studien att undersöka effekter av par- och grupparbeten, modersmålsinkludering, visuella metoder, ökad läsning samt tematisk planering och vad dessa metoder innebär. Resultaten visar att tidigare studier framförallt skriver om modersmålsinkludering samt par- och grupparbeten. Forskare har även i mindre bemärkelse nämnt resterande metoder i sina studier. För att sammanfatta effekterna av metoderna visar de på goda resultat i form av ökat självförtroende, kunskapsutveckling och språkutveckling samt en god samhörighet mellan eleverna. Dessa metoder och dess effekter har diskuterats utifrån flerspråkiga elevers ämneskrav samt metateorin The Input Hypothesis för att se hur metoderna kan sättas in i olika sammanhang.

Syftet är att undersöka förskollärarnas arbete för barns språkutveckling inom förskoleverksamheten. Undersökningen utgår ifrån två frågeställningar där den första handlar om vilka strategier förskolläraren använder för att stimulera flerspråkiga barns inlärning av svenska språket. Den andra handlar om på vilket sätt förskolläraren kan använda barns perspektiv för att utveckla svenska språket hos flerspråkiga barn. Undersökningen består av kvalitativa samtalsintervjuer och barnobservationer. Tre förskollärare från två olika förskolor i Uppsala kommun har intervjuats, medan observationerna genomfördes på en förskola och fokus lades på måltids- och samlingsstunder. Resultatet av undersökningen visar att förskolläraren använder matsituationen som ett viktigt tillfälle för att utveckla språket hos flerspråkiga barn och att förskolläraren även använder sig av olika strategier för att främja barns språkutveckling.

Studiens syfte är att undersöka hur två lärare arbetar och anpassar undervisningen för att främja språkutvecklingen hos flerspråkiga elever. För att samla in ett empiriskt material har jag använt intervju och observation som metod. De anpassningar som var synliga i undersökningen var ord- och begreppsförklaring, repetitioner, förstärkningar med hjälp av kroppsspråk och bildstöd. Studiens resultat kopplat till den tidigare forskningen visar att slutsatsen är att lärarna i studien anpassar undervisningen för att främja språkutvecklingen hos flerspråkiga elever

Syftet är att undersöka förskollärarnas arbete för barns språkutveckling inom förskoleverksamheten. Undersökningen utgår ifrån två frågeställningar där den första handlar om vilka strategier förskolläraren använder för att stimulera flerspråkiga barns inlärning av svenska språket. Den andra handlar om på vilket sätt förskolläraren kan använda barns perspektiv för att utveckla svenska språket hos flerspråkiga barn.Undersökningen består av kvalitativa samtalsintervjuer och barnobservationer. Tre förskollärare från två olika förskolor i Uppsala kommun har intervjuats, medan observationerna genomfördes på en förskola och fokus lades på måltids- och samlingsstunder. Resultatet av undersökningen visar att förskolläraren använder matsituationen som ett viktigt tillfälle för att utveckla språket hos flerspråkiga barn och att förskolläraren även använder sig av olika strategier för att främja barns språkutveckling.

Denna studie synliggör pedagogers förhållningssätt gentemot flerspråkighet i förskolan och hur pedagoger arbetar med flerspråkig språkutveckling. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv med tillhörande centrala begrepp. Genom intervjuer med sex pedagoger har vi försökt få svar på följande frågeställningar: Hur beskriver pedagogerna att de arbetar i förskolan för att utveckla flerspråkiga barns språkkunskaper? och Hur beskriver pedagogerna de möjligheter som ges flerspråkiga barn att utveckla sina språkkunskaper i förskolan?I en tematisk analys av intervjusvaren framkom tre teman: Språkliga-och fysiska redskap som hjälpmedel, Olika tillvägagångssätt i samspel och kommunikation med de flerspråkiga barnen samt Pedagogers medvetenhet gällande sin roll i arbetet med flerspråkighet. Det huvudsakliga resultatet som framkom av studien var att pedagogerna var medvetna om hur de skulle arbeta med flerspråkighet, men att det fanns en viss osäkerhet kring arbetet då pedagogerna inte har kunskap om de flerspråkiga barnens förstaspråk. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att flerspråkighet är en viktig del av förskolan. Pedagogerna använder hjälpmedel som digitala verktyg i arbetet med flerspråkighet vilket är en språkutvecklande möjlighet för de flerspråkiga barnen. Flerspråkighet i förskolan och i förskollärar- och barnskötarutbildningarna behöver få ta större plats eftersom vart femte barn är flerspråkigt i den svenska förskolan idag.