Studiens syfte är att skapa kunskap om hur förskollärare kan främja språkutvecklingen hos flerspråkiga barn med hjälp av musikaktiviteter och hur de använder musik som ett redskap för språkstimulans och kommunikation. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av ett sociokulturellt perspektiv av Vygotskij samt Gardners teoriutveckling kring multipla intelligenser. Studien genomfördes på två olika förskolor i två olika städer och det analyserade materialet utgår från intervjuer av två förskollärare på respektive förskola samt observationer av de förskolorna. Innan studien skickades en information via mail till två förskolechefer angående förfrågan om tillåtelse att genomföra vår studie på förskolorna, och ett informationsbrev skickades till både förskollärarna samt vårdnadshavare. Studien utgick enbart från förskollärarnas förhållningssätt, erfarenheter och upplevelser kring hur de använder musik som språkfrämjande för flerspråkiga barns språkutveckling på två förskolor. Intervjuerna skedde genom semistrukturerade intervjuer och därefter gjordes observationer utifrån samma förskollärare. Observationerna utfördes med hjälp av fältanteckningar under två fältdagar. Resultatet från intervjuerna visar att förskollärarna upplever att musik fungerar som språkutvecklande i de aktuella förskolorna. Musik har under observationerna förekommit i olika situationer både inomhus och utomhus, och sånger som sjöngs var oftast på svenska. Förskollärarna var aktiva medaktörer under musikaktiviteterna i samspel med barnen,samt var lyhörda för barnens olika uttryck. Kommunikationen under musikaktiviteterna skedde genom kroppsspråk och olika artefakter såsom bilder, olika djurfigurer, digitala verktyg etcetera. Språkutvecklingen hos de flerspråkiga barnen främjades genom variation av musikaktiviteter tillsammans med olika artefakter. I resultatet framgår också att sångerna bestod av traditionella barnvisor som inte har förändrats mycket under åren.

Sammanfattning   Bakgrund   Forskning har visat att flerspråkiga barn riskerar missvisande resultat när de bedöms med statiska tester. Detta då statiska tester i regel är normerade på en enspråkig population. Som alternativ till statiska tester har dynamisk bedömning föreslagits. Dynamisk bedömning undersöker barns inlärningspotential.   Syfte   Syftet med studien var att jämföra flerspråkiga barns och enspråkiga barns prestation på ett statiskt test av ordförråd med deras prestation på en dynamisk bedömning av ordförråd. Förfarandet vid den dynamiska bedömningen är en sedan tidigare beprövad metod som testas med barn ur svenska förskoleklasser.   Metod   Studien omfattade 29 barn från olika skolor i en medelstor norrländsk kommun. Barnen var flerspråkiga och enspråkiga och hade alla börjat i svensk förskoleklass höstterminen 2018. Datainsamlingen skedde med ett statiskt pretest i form av Pearson Peabody Vocabulary Test-III för att därefter genomföra en dynamisk bedömning gällande ordförråd med de ord barnen inte kunde samt de ord barnen kunde.   Resultat   Resultatet visade att de enspråkiga barnen presterade signifikant bättre än de flerspråkiga i det statiska pretestet PPVT-III. I den dynamiska bedömningen kunde inga signifikanta skillnader påvisas.   Slutsats   Resultatet av den föreliggande studien är att flerspråkiga och enspråkiga barn presterade likvärdigt i den dynamiska bedömningen oavsett hur lågt de presterade i PPVT-III. Detta skiljer sig mot de resultat som uppvisas vid statisk testning där enspråkiga barn får signifikant bättre resultat än flerspråkiga barn.

Sammanfattning Denna uppsats bygger på två teman; det ena temat är flerspråkighet med fokus på translanguaging (att använda flera språk i undervisningen) och det andra temat är kopplat till specialpedagogik där flerspråkiga elever i läs- och skrivsvårigheter står i fokus. Studiens övergripande syfte är att undersöka om principerna om social rättvisa samt social praktik tillämpas i två olika klassrum inom ramen för tvåspråkig undervisning, samt undersöka om lärare anser translanguaging vara en behjälplig metod för flerspråkiga elever i läs- och skrivsvårigheter. Studien använder sig av flera metoder, strukturerad observation kombinerat med fältanteckningar samt semistrukturerade intervjuer. Materialet består av observationsanteckningar och fältanteckningar från två lektioner, samt av enskilda intervjuer med två lärare. Dessa lärarintervjuer är delade i två delar med fokus dels på det språkliga och dels på det specialpedagogiska, därmed innehåller datamaterialet fyra intervjuer. Datamaterialet analyseras utifrån forskningsfrågorna och i analysen används Garcías principer om framgångsrik flerspråkig undervisning. Resultaten visar att translanguaging förekommer i olika utsträckning i dessa klassrum och att metoden tillämpas på olika sätt. Lärarnas attityder till translanguaging speglar observationerna och två olika synsätt går att urskilja. I det ena klassrummet ses användning av flera språk som något naturligt, i det andra dominerar en enspråkighetsnorm samtidigt som mer kunskap kring flerspråkiga elevers språkinlärning efterlyses. Translanguaging som en extra anpassning för flerspråkiga elever i läs- och skrivsvårigheter ses som naturligt av den ena läraren, medan den andra läraren efterlyser mer fakta kring huruvida undervisning i och på flera språk hjälper eller stjälper dessa elever. Dessa resultat visar på ett samband mellan lärares attityd till flerspråkighet och till huruvida flerspråkighet ses som en resurs eller inte.

Min studie handlar om flerspråkighet och lärande i matematik och har syftet att identifiera språkets betydelse i matematikundervisningen för flerspråkselever genom att undersöka hur flerspråkeleverna upplever språkförståelsen i matematikundervisningen och vilken roll har studiehandledning i flerspråkelevers lärande. Studien omfattar tjugo flerspråkelever i årskurserna sju till nio. Jag har gjort två enkätundersökningar med eleverna även använt mig av tidigare forskningar. Den kvalitativa metoden som jag använt är för att tolka ett fenomen där det gäller att förstå deltagarnas utsagor. Jag har inspirerats av fenomenografisk analys av enkäterna som forskningsmetod då fenomenografi är utvecklad för att analysera elevernas synpunkter och är den metod som passar för att beskriva elevernas tankar. Resultatet på visar att det framförallt är språksvårigheten som kan påverka flerspråkelevers lärande negativt på olika sätt så att det utgör ett hinder för elevernas framgångar. Dessutom upplever flerspråk eleverna att studiehandledning på modersmålet hjälper dem att utveckla sina kunskaper båda i matematik och svenska.

Syftet med föreliggande studie var att vinna kunskap om och ge en bild av hur sex pedagoger inom förskolan upplever att det är att arbeta integrerat med asylbarn i den allmänna förskolan och att ge en bild av vad pedagogerna berättar om hur detta arbete organiseras.  För att få svar på studiens frågor har en kvalitativ forskningsintervju använts. Två forskningsfrågor skapades från vilka intervjufrågorna huvudsakligen formades. Forskningsfrågorna var: Vilka förutsättningar för arbetet med asylbarn ger pedagogerna uttryck för och på vilket sätt organiseras den allmänna förskolan för asylbarn. Som analysredskap i studien har den sociokulturella och den interkulturella teorin använts. Studiens resultat visar att integreringen av asylbarn i den allmänna förskolan innebär att pedagogerna har att förhålla sig till att arbeta med asylbarn och deras föräldrar utan att dela språk eller känna till mycket om deras bakgrund. De måste också arbeta i en barngrupp som kan vara extra rörlig och instabil till storlek och dagsform. Resultatet visar också att den goda intention som det är att asylbarnen ska få komma varje dag till den allmänna förskolan gör att tiden på förskolan blir för kort för att pedagogerna ska kunna arbeta mer planerat med asylbarnens språk och egna kultur.

This work deals with mathematics teaching in preschool classes. The purpose of my study is to investigate the preschool classes’ teachers' aspirations for the children learning mathematics in two different preschools. To achieve my goal, I formulated the following questions to be explored and answered through interviews with five teachers.  Does mathematics in preschool classes have a prominent role in educators' planning? What perception do the educators in the field have about the learning and teaching of mathematics in the preschool classes? How do the teachers understand their own work with mathematics in preschool classes in relation to multilingual students?                                 A qualitative interview method was applied. It is based on interviews with teachers who convey math skills in different ways to children in preschool classes. Theories and previous research have been applied to analyze the informants’ answers and to find out the aspirations of the teachers in their mathematics teaching. The results of my investigation show that all teachers in preschool classes agree that mathematics is an important part in preschool classes’ activities. Moreover, the interviews show that the preschool -class teacher's aspirations aims at mathematics learning taking place when children practice math in an enjoyable way, in the preschool classes, and later, during the school years. Some teachers believe that the way of working with mathematics in preschool classes provides even more opportunities for multilingual students to develop their mathematical vocabulary and to be prepared to consolidate what they learned in “playing” with math before starting the first school year. This is why they think that preschool classes should be mandatory for all six-year-old children and especially multilingual students. Many teachers stressed the need for more working hours in preschool classes in order to stimulate children's learning and concretize math in other school subjects. For they think that children can learn mathematics in different activities and operations, as well as through playing, games, outdoor education and during meals, without working with math books. Other educators are working with math books just because the children in preschool classes prefer to work with a book and want to have homework.

I läroplanen betonas vikten av att förskolan ska sträva efter att barn med annat modersmål ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på både modersmålet och det svenska språket, de ska utveckla en känsla för andra kulturer och känna delaktighet i den egna samt ska de utveckla sin kulturella identitet och uppleva en trygghet i den (Utbildningsdepartementet, 2010). Vårt syfte med denna studie var att undersöka förskolepersonalens tal och perspektiv angående barns modersmåls-, andraspråks- och identitetsutveckling. Dessa tre områden är viktiga eftersom vi lever i ett mångkulturellt samhälle där det ställs ökande krav på hur förskolelärarna bemöter barn med olika bakgrund. Detta är en kvalitativ studie där vi genomförde fem fokusgruppsintervjuer med personalen på tre olika förskolor för att få svar på våra tre frågeställningar. Urvalet av de medverkande förskolorna gjorde vi medvetet med utgångspunkt att de skulle arbeta aktivt med flerspråkiga barn. Resultatet av fokusgruppsintervjuerna visade att all personal betonar vikten av interaktion och samspel för att barnet ska utveckla modersmålet och andraspråket. Modersmålet bidrar till ökad självkänsla och självförtroende och den vanligaste situationen är att hemmet står för utveckling av modersmålet. Personalen framhåller betydelsen av att lära sig andraspråket eftersom det underlättar livet i det svenska samhället i och med att allt är uppbyggt kring det svenska språket. Svenska som andraspråk utvecklas till största delen i förskolans verksamhet och det sker under hela dagen. Barns identitetsskapande är enligt personalen viktig för hur deras självbild och självförtroende utvecklas. För att utveckla sin kulturella identitet krävs det att modersmålet stärks och bevaras. Det som förskolan kan göra är att erbjuda dessa barn de svenska traditionerna medan föräldrarna väljer om de vill bevara sin egen kultur och det sker vanligtvis i hemmet. Främst lyfts avsaknaden av att ha en modersmålspedagog i verksamheten vid fler tillfällen än vad som ges idag. Personalen önskar att även de yngre barnen får ta del av modersmålsundervisningen eftersom detta har stor betydelse för deras andraspråks- och identitetsutveckling.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger inom förskolans verksamhet arbetar med inlärning av det svenska språket hos barn med annat modersmål än svenska. Med inlärning menar vi att barn aktivt och medvetet tillägnar sig något nytt som de inte har kunskap om sedan tidigare. Studien genomförs med fokus på agerande i samlingar samt intervjuer av pedagoger. Vår teoretiska förankring utgår från det sociokulturella perspektivet eftersom vi har undersökt olika samspel och ageranden samt pedagogers medvetenhet vid språkinlärning. I resultatet har vi kunnat se att tydlig kommunikation, konkritisering av språket och repetition som undervisnings form har stor betydelse för inlärning av det svenska språket. Vi undersökte också om det fanns någon medveten strategi för inlärning av det svenska språket på förskolorna. Utifrån resultatet uppmärksammade vi att de flesta pedagoger arbetar efter strategier som de inte är medvetna om. Pedagogerna anser att de kommer långt med erfarenheten som de fått genom att arbeta med barn med annat modersmål. De flesta av pedagogerna som deltog i studien anser inte heller att det krävs någon speciell kunskap för att arbeta med två och flerspråkiga barn. / The purpose of the study is to examine how an educator within preschool is working in order to learn out the Swedish language to children with a mother tongue other than Swedish. By learning we mean that children actively and consciously appropriate themselves something new that they do not have knowledge of since before. The study is conducted with a focus on interactions in gatherings, and interviews with educators. Our theoretical support is based on a sociocultural perspective since we have examined different interactions as well as teachers' awareness at language learning. In the result, we have been able to see that clear communication, concretization of the language and repetition as a form of education has got a big significant impact in the learning of the Swedish language. We also investigated whether there were any deliberate strategies for teaching the Swedish language in preschools. Based on the results we alerted that most educators working for strategies that they are not aware of. The teachers believe that they are going far with the experience they have gained through working with children with a mother tongue. Most of the teachers who participated in the study does not consider that it requires no special knowledge to work with two and multilingual children.

Samhället och förskolan utvecklas ständigt – idag går allt fler flerspråkiga barn på förskolan och det blir därför av betydelse att uppmärksamma flerspråkiga barns språklärande. Syftet med den här studien är att undersöka vad som kännetecknar de språkliga handlingarna hos de flerspråkiga barnen i samspel med andra barn och förskollärare i leken. Frågeställningarna är: - Vilka språkliga handlingar tar de flerspråkiga barnen i bruk i leken? - Vilka av dessa handlingar kan härledas till språklärande? Vår studie tar sin ansats i det sociokulturella perspektivet. De centrala begrepp som berörs i vår studie utifrån detta perspektiv är språk, handlingar, artefakter, mediering, lärling, guidat deltagande och deltagande förståelse. Vår studie designades som en fallstudie med utgångspunkt i en kritisk mikro-etnografisk metod. För att få fram empirin har vi använt oss av deltagande observationer som kompletterades med stimulated recall kombinerat med en semistrukturerad intervju. Det analysverktyg vi använt för att analysera empirin är en kritisk mikro-etnografi analys. Resultatet i studien synliggör hur de språkliga handlingar som visar sig i leken hos de flerspråkiga barnen tar sig i uttryck som guidat deltagande, mediering genom artefakter och hur den verbala kommunikationen styr leken.

I fritidshemmen möts de flerspråkiga barnen av fritidspedagoger och svenskfödda barn. Enligt undersökningar vi tagit del av är det viktigt att bemötandet av de flerspråkiga barnen är genomtänkt och anpassat efter deras behov och kulturer. Det måste också ske med ett stimulerande arbetssätt. Undersökningarna visar även att språket är en förutsättning för att kunna lära sig nya saker, att kunna kommunicera med andra och att kunna stärka sin självkänsla och identitet. Syftet i vår undersökning är att belysa hur fritidspedagoger kan underlätta språkutveckling och integrering i fritidshemmet för flerspråkiga barn. Undersökningen tar reda på vilka arbetssätt som kan användas samt vilka möjligheter kontra vilka hinder som finns med flerspråkigheten i verksamheten. För att få reda på undersökningens alla frågor intervjuades 12 fritidspedagoger som varit verksamma i mer än 3 år. Denna undersökning är en kvalitativ studie. Resultatet visar att arbetssätten varierar hos fritidspedagogerna, men det finns också arbetssätt som de flesta av fritidspedagogerna har gemensamt. Undersökningen visar att det finns fler möjligheter än hinder med flerspråkiga barn i fritidshemmet.