Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska som andraspråkslärare som undervisar på gymnasiet berättar att de tänker kring transspråkande som ett sätt att ta tillvara elevernas språkliga och kulturella erfarenheter i undervisningen. För att uppnå syftet med studien tillämpades kvalitativ metod i form av djupintervjuer med sju gymnasielärare och fyra lektionsobservationer där följande frågeställningar stod i fokus: Hur förhåller sig lärarna till transspråkande? Hur beskriver lärarna vikten av att tillvara elevernas förstaspråk som en resurs i sin egen undervisning? På vilket sätt lyfter lärarna fram elevernas språkliga och kulturella erfarenheter utifrån lektionsobservationerna i denna studie? Resultatet visar att lärarna har ett positivt förhållningssätt till transspråkande och ser det som ett sätt att kunna tillvarata elevernas kulturella och språkliga erfarenheter som en resurs i undervisningen. Samtidigt visar resultatet från lärarnas utsagor att trots att lärarna berättar att de uppmuntrar transspråkande i klassrummet, så är det inte något som kontinuerligt tillämpas i undervisningen utan används mestadels i vissa specifika situationer. Även resultaten från lektionsobservationerna visar att trots att lärarna i studien ser elevernas språkliga och kulturella erfarenheter som en resurs, lyfter de flesta inte fram det och använder sig inte av transspråkande i undervisningen. Däremot uppstod transspråkade spontant mellan eleverna under lektionens gång.

PISA-mätningar i svenska skolor har visat försämrat resultat i läsförståelse under de senaste tio åren. Denna kunskapsöversikt syftar till att undersöka hur lärare och flerspråkiga elever kan arbeta med lässtrategier för att förbättra läsförståelsen. Genom att belysa användningen av strategier som främjar läsförståelse strävar vi efter att skapa en grund för mer effektiva metoder som elever kan använda och lärare kan tillämpa. För att genomföra denna översikt genomförde vi en systematisk sökning i olika databaser såsom ERIC, Swepub och Libsearch, baserat på vår valda frågeställning. Därefter valde vi ut tio relevanta studier för analys. Studierna analyserades tematiskt, vilket resulterade i två huvudteman: elevers användning av lässtrategier och lärarens tillämpning av lässtrategier i undervisningen. I översikten har vi tagit hänsyn till både lärar- och elevperspektiv. Resultaten från översikten visar att de mest använda lässtrategierna bland flerspråkiga elever är omläsning, sammanfattning, användning av bakgrundskunskaper, morfologiska och textuella ledtrådar, metakognitiva strategier och återblicksstrategier. Från lärarperspektiv indikerar resultatet att tillämpningen av kollegial samverkan samt reciprocal teaching, kan öka läsförståelsen hos flerspråkiga elever. Resultaten från översikten visar också att användningen av lässtrategier gynnar både lärare och elever. Olika lässtrategier har olika syften och strävar efter att ge eleverna olika aspekter av läsförståelsen. Översiktens resultat framhåller även att lärarens stöd under lärandeprocessen och samarbete mellan lärare är viktigt för att implementera lässtrategier i undervisningen.

I dagens samhälle blir kulturell mångfald alltmer påtaglig och flerspråkiga barn utgör en betydande del av förskolemiljöer. Svenska språket är primärspråk i Sverige och barn måste lära sig detta. Syftet med denna studie är att undersöka användningen av surfplattor i förskolan med målsättningen att främja språkutvecklingen hos flerspråkiga barn. Samt att undersöka hur förskollärares roll framstår i denna process. Med hjälp av två frågeställningar, har jag undersökt hur surfplattan används för att mediera språket till flerspråkiga barn i förskolan, samt vad förskollärares språkhandlingar kännetecknar i samspel där digitala verktyg och applikationer används av flerspråkiga förskolebarn. Denna studie är kvalitativ med ett induktivt angreppssätt. Videoobservationer har utförts där en förskollärare har genomfört aktiviteter genom att använda surfplattan-applikationer med fyra flerspråkiga barn på en förskolas avdelning. Resultaten har analyserats utifrån flera begrepp ur ett sociokulturellt perspektiv. Där de har visat hur symbolerna på skärmen medierar handlingen och hur viktiga pekrörelserna är för att understryka detta. Dessutom har resultaten visat hur surfplattan-applikationer främjar flerspråkiga barns språkinlärning. Samt resultaten har visat vikten av förskollärares roll i denna process, genom att underlätta användningen av surfplattan-applikationer och främja språkinlärning.

Syftet med denna studie var att utforska språkliga strategier som används av lågstadielärare iproblemlösning i flerspråkiga klassrum. Studien genomfördes genom semistruktureradeintervjuer och strukturerade klassrumsobservationer med lågstadielärare i årskurserna F-3.Resultaten visade att språkliga strategier som kodväxling, dramatisering, digitala matematiskaspel och bildstöd användes av de deltagande lärare för att stödja matematikundervisningen iproblemlösning. Dessutom anpassade lärarna användningen av dessa strategier efterflerspråkiga elevers behov. Helklassdiskussioner och EPA-modellen användes för att aktivtintegrera eleverna i klassdiskussioner och skapa en miljö där eleverna lär av varandra genomatt diskutera idéer och tankar.De didaktiska slutsatserna från arbetet betonar vikten av att lärare använder varierade språkligastrategier för att möta behoven hos flerspråkiga elever, inklusive användning av både formelltoch informellt språk samt bildstöd. Kollaborativa strategier som grupparbete och parövningarär också viktiga för att främja samarbete och förståelse. Slutligen är lärarens roll som vägledareavgörande, där tillgänglighet och ställande av öppna frågor bidrar till en stödjande ochinkluderande lärmiljö.

Sverige är sedan decennier tillbaka ett flerspråkigt land och den språkliga mångfalden återspeglas i dagens skolor. Att bedriva språkutvecklande undervisning är idag högaktuellt. Lärare i flerspråkiga klassrum ska arbeta språkutvecklande och genom detta skapa förutsättningar för eleverna att utveckla sina språk- och ämneskunskaper. Syftet med denna studie är att undersöka hur f-3 lärare i ett arbetslag arbetar språkutvecklande i en flerspråkig skola samt hur de resonerar kring sitt arbete. Den forskningsmetod som används är kvalitativ och studien har utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med fem f-3 lärare verksamma inom ett arbetslag på en flerspråkig skola i Mellansverige. Resultatet visar att lärarna arbetar språkutvecklande under hela skoldagen och att de upplever arbetet som viktigt för elevernas språk- och kunskapsutveckling. Lärarna uttrycker att de använder fyra olika språkutvecklande arbetssätt och att dessa används vid arbetslagets gemensamma planering samt i undervisningen. Resultatet visar att lärarna till viss del är eniga om de möjligheter och svårigheter som arbetssätten medför. Genomgående möjligheter som upplevs av lärarna är att arbetssätten ökar elevernas engagemang, inkludering och ämneskunskaper vilket främjar elevernas språk- och kunskapsutveckling. En genomgående svårighet som upplevs av lärarna är att arbetssätten är tidskrävande. Resultatet visar att lärarna upplever fler möjligheter än svårigheter med de språkutvecklande arbetssätten.

Utifrån ett sociokulturellt perspektiv lär och utvecklas människan i en social samvaro där interaktion sker mellan deltagarna. Syftet med denna studie är därmed att utifrån ett sociokulturellt perspektiv undersöka verksamma lärares uppfattningar om grupparbete som syftar till att skapa utrymme för muntlig interaktion i det flerspråkiga klassrummet och genom observationer analysera hur detta kommer till uttryck i klassrumspraktiken. För att besvara detta syfte används följande frågeställningar Hur beskriver verksamma lärare att de organiserar grupparbeten som syftar till att skapa utrymme för muntlig interaktion i det flerspråkiga klassrummet? Hur kommer lärarnas intentioner om grupparbete till uttryck i klassrumspraktiken? Forskningsdesignen utgörs av en flerfallstudie där två olika fall ingår. I undersökningen ingår åtta elever från två olika parallellklasser i årskurs 3 och deras fyra undervisande lärare. Insamlandet av data har skett genom intervjuer med lärarna och observationer i respektive fall.   Resultatet visar att lärarna har som avsikt att vid organisering av grupparbete skapa utrymme för muntlig interaktion i det flerspråkiga klassrummet. Vid observationerna är muntlig interaktion dock frånvarande och framkommer vid fåtal sekvenser. Lärarna beskriver att deras uppgift är att stötta eleverna under arbetets gång samt ge eleverna tydliga instruktioner innan arbetet påbörjas. Resultatet visar att i de fall som lärarna gav eleverna tydliga instruktioner om hur arbetsuppgifter kan fördelas i gruppen var samtliga elever delaktiga. I de fall som läraren inte gav eleverna instruktioner om hur arbetsuppgifterna kan fördelas var inte alla elever delaktiga. Studiens resultat visar även att om eleverna ska ges optimala förutsättningar för muntlig interaktion ska läraren gruppera eleverna i grupper om tre till fyra elever där elevernas språkliga bakgrunder varierar. / From a socio-cultural perspective, learn and evolve human when they being in a social interaction where the interaction takes place between the participants. The purpose of this study is therefore from a socio-cultural perspective examine active teachers ' perceptions about group work intended to create space for oral interaction in the multilingual classroom and through observations analyze how this is reflected in classroom practice. To respond to this purpose, the following questions are How do active teachers describe the organizing of group work which aimed to create space for oral interaction in the multilingual classroom?  How will teacher’s intentions about group work reflect in classroom practice? The research design consists of a multi- case study where two different cases are included. The survey includes eight pupils from two different parallel classes in grade 3 and their four teaching teachers. The collection of data has been done through interviews with the teachers and the observations in each case.   The results show that the teachers intend to group work to create space for oral interaction in the multilingual classroom. However, in the observations, oral interaction is absent and appears in few sequences. The Teachers describe their mission is to support the students during the course of work as well as provide students with clear instructions before starting work. The results show that in the case that teachers gave students clear instructions about how tasks can be distributed in the group, were all students involved. In the case that the teacher did not give the students instructions on how the tasks can be distributed was not all students involved. The results of the study also show that if students are to be given optimal conditions for oral interaction, the teacher will group students into groups of three to four students where students’ linguistic backgrounds vary.

Tanken med transspråkande synsätt i undervisningen är att den flerspråkiga individen ska få möjlighet att använda hela sin språkliga repertoar för att stödja en positiv språk- och kunskapsutveckling. I dagens klassrum är det få elever som är, och upplever sig vara, helt enspråkiga. Förutom att det finns elever från olika minoriteter och med olika modersmål, så har de flesta lärt sig engelska som additivt språk under sin skolgång. Därför bär de flesta elever på fler än en individuell språkresurs och med transspråkande synsätt kan dessa komma till nytta i skolans undervisning. Syftet med studien är att undersöka hur transspråkande synsätt implementeras inom den ordinarie svenskundervisningen på en gymnasieskola som aktivt satsat på språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och där alla ämneslärare fått genomgå fortbildning i bland annat flerspråkighet och transspråkande. Syftet är att synliggöra hur språkidentifikation sker i klassrummet, vilka stöttningar och metoder som ämneslärarna använder för att gynna språk- och kunskapsutveckling och på vilket sätt dessa implementeras i undervisningen. För att besvara studiens syfte har ett antal klassrumsobservationer gjorts i klasser där undervisande ämneslärare angett att de aktivt arbetar med transspråkande synsätt i undervisningen och där även den större delen av eleverna upplever sig själva som flerspråkiga. Innan klassrumsobservationerna genomfördes tillfrågades eleverna om deras språkliga bakgrund genom en digital elevenkät för att få en insyn i elevernas uppfattning om sin flerspråkighet. Efter observationstillfällena intervjuades de två ämneslärarna genom semistrukturerade intervjuer för att skapa överblick över hur de tänker om transspråkande i undervisning. Studien genomfördes enbart inom den ordinarie svenskundervisningen på den utvalda gymnasieskolan. Resultatet, som är analyserat utifrån ett sociokulturellt perspektiv, visar att transspråkande undervisning genomsyras av social interaktion, rikligt med stöttning, arbete mot elevens proximala utvecklingszon, kognitivt utmanande uppgifter och uppmuntran till språklig mångfald. Undervisningen gynnas också av att läraren arbetar långsiktigt och tillåter elevernas olika språkresurser användas parallellt i klassrummet. Utmaningen är att inte begränsa undervisningen efter enspråkighetsnormer utan att arbeta mot att vidga elevernas språkliga repertoar. En annan utmaning är att inte alienera språkresurser där eleven är ensam kunnig i språket och där läraren har liten eller ingen insyn. För läraren innebär transspråkande synsätt att man medvetet nyttjar elevens flerspråkighet i undervisningen och transspråkande kan genomsyra alla delar av undervisningen. Studien visar att transspråkande förutsätter att lärarna arbetar med språk- och ämnesmål i fokus. Detta innebär bland annat genom att skapa en gemensam förståelse i klassrummet för viktiga ord och begrepp, att läraren exemplifierar olika lärandestrategier, strukturer och modeller samt skapar ett tillåtande klassrumsklimat där elever uppmuntras att använda alla sina språkliga resurser.

I dagens klassrum finns en allt större andel flerspråkiga elever och hur detta kan bemötas för att en likvärdig undervisning ska kunna skapas kan av lärare upplevas utmanande. Syftet med studien är därför att bidra med kunskap om hur lärare i grundskolans årskurs 1–3 upplever att de arbetar med att inkludera flerspråkiga resurser i svenskundervisningen, för att förbättra lärandet i det flerspråkiga klassrummet. Frågeställningarna som besvaras är: I vilken utsträckning och på vilka sätt upplever lärarna att de inkluderar flerspråkiga resurser i svenskundervisningen? Vilka möjligheter och utmaningar upplever lärarna att det finns med att inkludera flerspråkiga resurser i svenskundervisningen? Det teoretiska ramverket för studien grundar sig i Vygotskijs sociokulturella teori och dess fokus på språkutveckling och socialt samspel. Materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med lärare och analyserades genom tematisk analys. Resultatet visar att lärarna ser på flerspråkiga resurser på olika sätt och att dessa verkar vara avhängiga vilken skola lärarna undervisar på. Det visar även att lärarna ser möjligheterna och de goda effekterna av att nyttja elevers flerspråkiga resurser, men även utmaningar i form av brist på bland annat resurser och tid. / In today's classrooms, there is an increasing number of multilingual students, and how this can be dealt with to create equal teaching can be experienced by teachers as challenging. The aim is therefore to contribute with knowledge about how teachers in primary school grades 1–3 perceive that they are working to include multilingual resources in Swedish teaching, to improve learning in the multilingual classroom. The research questions that were answered are: To what extent and how do the teachers feel that they include multilingual resources in the Swedish teaching? What opportunities and challenges do teachers perceive with including multilingual resources in Swedish teaching? The theoretical framework for the study is based on Vygotsky's sociocultural theory and its focus on language development and social interaction. The material was collected through semi-structured interviews and analyzed through thematic analysis. The results show that the teachers look at multilingual resources in different ways and that these seem to depend on which school the teachers teach at. It also shows that the teachers see the opportunities and the good effects of using students' multilingual resources, but also challenges in form of a lack of resources and time, among other things.

I flerspråkiga klassrum ställs allt högre krav på inkluderande undervisning där eleverna ska få möjlighet att nyttja sina tidigare ämnes- och språkkunskaper och erfarenheter. Denna uppsats är ett försök till att kartlägga huruvida ämnesundervisningen bedrivs inkluderande på språkintroduktionsprogrammet ur ett elevperspektiv. Studiens syfte är att undersöka upplevelser som elever som läser på språkintroduktionsprogrammet har av ämnesundervisningen angående användning av sina tidigare ämnes- och språkkunskaper. Insamlingen av materialet skedde genom en metodkombination med triangulering i form av två lektionsobservationer, en bakgrundsenkät och en semistrukturerad gruppintervju med fokusgrupp. Observationerna fungerade som utgångspunkt till frågorna som senare användes vid gruppintervjun. Resultatet visade att deltagarna i studien upplever att de kan använda sina tidigare ämneskunskaper och att lärarna utgår från vad de redan kan. Det finns dock en dubbelhet angående deltagarnas upplevelser av språkanvändning i klassrummet. Deltagarna uttryckte att vissa av lärarna uppmuntrar till all språkanvändning i klassrummet medan andra lärare beskrivs välkomna endast svenska som språk förutom i vissa fall där engelska är tillåtet.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur förskollärare talar om inkludering av flerspråkiga barn i förskolans verksamhet. Studien utgår från följande frågeställningar: Vilka tolkningsrepertoarer blir synliga i förskollärares samtal om inkludering av flerspråkiga barn? Vilka strategier talar förskollärare om för att möjliggöra så att flerspråkiga barn blir inkluderade i förskolans verksamhet? Studien har socialkonstruktionism som vetenskapsteorisk utgångspunkt där analysmetoden diskurspsykologi tillsammans med analysverktygen tolkningsrepertoar, retorik och kategorisering har använts. I studien har sju stycken förskollärare intervjuats under två stycken fokusgruppssamtal på två olika förskolor. I resultatet framkommer det att förskollärare lägger ansvaret på sig själva att anpassa verksamheten för alla barn och att de anser att icke-verbal kommunikation är en betydelsefull strategi för att inkludera de flerspråkiga barnen. I resultat går det att utläsa att det finns en viss osäkerhet i hur förskollärare ska kommunicera med barn då språket brister. Med vår studie vill vi synliggöra hur förskollärare talar om inkludering och därmed möjliggöra för diskussioner om ämnet runt om på andra förskolor.