Under drygt fyra år på Malmö högskola har vårt intresse för problemlösning vuxit och synen på undervisning med matematisk problemlösning förändrats. Vi har lärt oss att man kan få ut så mycket mer av en undervisning med problemlösning om man bara gör det på ett bra sätt. Men vad är ett bra sätt och hur fungerar det i grundskolan? Syftet med studien är att undersöka hur matematiklärares uppfattning om problemlösning kan påverka hur de bedriver sin undervisning samt hur undervisningen förhåller sig till aktuell forskning. I arbetet presenterar vi forskning gällande problemlösning samt vår undersökning av hur lärare i årskurs 1-3 uppfattar matematisk problemlösning och hur det kan påverka lärarnas sätt att bedriva undervisningen i problemlösning. Med kvalitativa intervjuer har vi fått en bild av fem lärares perspektiv på sin undervisning. Resultatet visar att lärarnas uppfattning om matematisk problemlösning samspelar med vad forskning och läroplanen säger med avseende på hur problemlösning kan bedrivas för en god kunskapsutveckling bland eleverna. Dock visar även resultatet att lärarnas undervisningspraktik till viss del viker av från vad forskning menar på hur man bör undervisa i matematisk problemlösning för en god kunskapsutveckling. Att ändra sin undervisning kräver inte bara god kunskap utan det påverkas även av yttre faktorer.

Syftet med denna studie är att undersöka lärarens uppfattning och erfarenheter av att implementera en differentierad matematikundervisning med hänsyn till flerspråkighet. Denna studie kommer också att undersöka lärarens upplevelse av differentiering i matematik. Genom att intervjua lärare i olika skolor i olika kommuner, samt genom att inkludera studier som rörde ämnet differentiering i matematik för flerspråkiga elever, bidrog denna studie till en djupare förståelse och utveckling av lärarprofessionen. Utifrån syftet skapades tre frågeställningar: -Vilka uppfattningar har lärarna om differentierad undervisning i ämnet matematik? -Vilka strategier uttrycker lärarna för att differentiera matematikundervisning för flerspråkiga elever i åk 4-6? -Vilka faktorer och utmaningar upplever läraren i matematikundervisning för flerspråkiga elever i åk 4-6? Studiens empiri samlades in genom att intervjua fyra grundskollärare som undervisar i olika skolor i Sverige. Vår sammanställning av lärarnas reflektioner tydde på att differentierad undervisning är avgörande för flerspråkiga elevers framsteg inom matematik. Lärarna framhävde betydelsen av att anpassa undervisningen utifrån elevernas förmågor och förkunskaper. Även om de stötte på utmaningar som begränsningar av tid och brist på material, använde lärarna en rad olika undervisningsmetoder för att stödja elevernas inlärning i matematik, såsom att rita på tavlan, visa filmer och använda flerspråkiga begreppslistor.

I den här studien vill jag belysa hur lärare beskriver prevention och intervention, alltså deras förebyggande och ingripande agerande när det gäller undervisningen av elever som presterar lågt i matematik. Det är en kvalitativ studie som bygger på en serie gruppintervjuer av lärare i grundskolan. Det finns fortfarande en traditionellt kompensatoriskt syn på eleverna hos matematiklärarna och de är ofta av uppfattningen att det behövs specialpedagogik för att alla ska få ett godkänt betyg i matematik. I och med fortbildning, främst genom matematiklyftet, har inställningen till att klara av att inkludera elever som presterar lågt i matematik på ett bra sätt dock ökat. Arbetet i skolorna pågår för att förbättra matematikundervisningen men man ser sällan en övergripande gemensam plan från skolans eller lärarnas sida. Det arbete lärarna bedriver preventivt för att kunna inkludera de elever som presterar lågt har en positiv effekt på alla elever. Mycket av förändringen ligger i att lärare och elever talar mer matematik och inte följer läroboken lika slaviskt som tidigare. / In this study I want to illustrate how teachers describe their preventions and interventions when teaching students with low achievement in mathematics. This is a qualitative study based on a series of group interviews of teachers in the Swedish compulsory school. Mathematics teachers still hold a traditional compensatory perspective on students with low achievement thus placing the responsibility for learning with the students. The general opinion is that special pedagogics is necessary to enable support enough to help students with low achievement in mathematics to reach a passing grade. Thanks to further training, primarily through “Matematiklyftet”, the view on the possibility to include low achieving students in the classroom in a good way is more positive. There is an ongoing work in schools to improve the mathematics teaching, but one cannot see a complete or common plan for the schools neither from the school administration nor the teachers. The preventive measures made to include the low achieving students does have a positive effect for all students. Much of the implemented changes have its origin in talking mathematics in the classroom and not following the textbook as slavishly as previously done.

Arbetet är en systematisk litteraturstudie och syftar till att undersöka vilken effekt diagram och bilder har på elevers problemlösningsförmåga. Det utvalda temat anser vi är viktigt eftersom många elever har svårt för problemlösning som helhet men även dess olika processer. Processerna innebär att; förstå problemet, ta ut viktig information, beräkna samt val av strategi. Därför granskades tidigare arbeten för att få en bredare kunskap om hur vi i framtiden kan underlätta för eleverna i arbetet med problemlösning. Problemlösning är även ett centralt område i läroplanenen där detnämns i det centrala innehållet, syftet samt förmågorna. Urvalet av artiklar gjordes genom manuell sökning och databassökning. I arbetet gjordes även avgränsningar, alla undersökningarna skulle vara granskade och fokusera på åldersspannet årskurs ett tillsex. Resultatet tyder i huvudsak på att diagram och bilder främjar elevernas kunskapsutveckling. De granskade artiklarna visar även att lärarna saknar tillräcklig förståelse för användning av visuella hjälpmedel i samband med problemlösning. Av den anledningen blir undervisningen till viss del bristande.

Uppsatsens syfte är att utifrån lärarens egna perspektiv synliggöra faktorer som påverkar samhällskunskapslärarens arbetsmiljö vid tiden för Lgy 70. Med hjälp av Stockholms stadsarkiv undersöktes tre skolors ämneskonferenser i ämnet samhällskunskap. Ämneskonferensernas protokoll lästes och granskades i tre steg; helhet, kategoriserande och till sist utifrån mina forskningsfrågor: 1. Vad anser lärarna om elevernas påverkan på arbetsmiljön? 2. Vad anser lärarna om hur ledning (rektor, skolverket, läroplan osv.) påverkar arbetsmiljön? 3. Vad anser lärarna om andra ämnen/kollegors påverkan på arbetsmiljön? 4. Vad anser lärarna om hur resurser påverkar arbetsmiljön? 5. Vad anser lärarna om de yttre faktorerna (föräldrar, politik, media osv?)? Alltså faktorer utanför skolans murar påverkar arbetsmiljön? Forskningsfrågorna är inspirerade av ramfaktorsteorin som dessutom genomsyrar uppsatsens alla delar. Teorin går förenklat ut på att synliggöra lärares handlingsutrymme och elevers lärandeprocesser men är också vanligt i utvärderingsarbete, utbildningsplanering. Här används den till att synliggöra lärarens handlingsutrymme i frågor som berör arbetsmiljö. Uppsatsens undersökta tid är 1967 – 1970 och dess resultat kommer fram till att lärare anser sig vara mest påverkade av resursrelaterade faktorer i sin arbetsmiljö. Men även pedagogiskt-,organisations-, administrativt- som elevrelaterade faktorer synliggörs i min undersökning. Det viktigaste resultaten av undersökning uppvisar lärarens ensamhet och känsla av isolering till stor del beror på att läraren lämnas med ensamrätt i sitt klassrum.

Den här litteraturstudien har undersökt frågeställningen: vilka faktorer kan påverkar lärares användning av utomhusundervisning i de naturorienterande ämnena årskurs F-3? Ett stort antal lärare ser potential med att använda sig av utomhusundervisning. Anledningen är att en varierad lärmiljö påvisar gynnsamma effekter på elevernas prestationer och engagemang. Trots att lärarna har en positiv syn på utemiljön är det inte många lärare som applicerar det i sin undervisning på grund av upplevda hinder. Syftet med studien är att undersöka vad befintlig forskning har identifierat för orsaker till lärares begränsade användning av utomhusundervisning. Det är av vikt att belysa dessa hinder för att förebygga dem eftersom en varierad lärmiljö gynnar alla elever. Resultaten tyder på att det finns både yttre och inre faktorer som har betydelse för var undervisningen äger rum. De främsta faktorerna som nämns är tidsbrist, finansiering, lärarnas tidigare erfarenheter och deras uppfattningar om elevernas inställning till utemiljön. Vi har genomfört en systematisk litteraturstudie. Sökningen av datamaterial har skett målstyrt utifrån problemställningen. Litteraturstudien är utformade efter en tematisk analys. Undersökandet har påvisat att lärare upplever att elever uppskattar utomhusundervisningen mer än katederundervisning. En varierande lärmiljö berikar även elevernas kunskapsutveckling och därför vill vi uppmuntra och inspirera fler lärare att använda sig av utomhusundervisning.

Värdegrunden genomsyrar läroplanen och skolans uppdrag är att förmedla värderingar och forma goda demokratiska samhällsmedborgare. Denna studie syfte är att ta reda på hur lärare arbetar med värdegrundsundervisning, hur de synliggör den för eleverna samt vad lärarna själva har för syn på värdegrundsundervisningen i åk 4-6. Studien baseras på både kvantitativ och kvalitativ metod där enkäter och intervjuer gjorts och analyserats. I studien framkommer att värdegrundsundervisningen är viktig och något som ska genomsyra all undervisning och hela lärarens uppdrag. Enligt resultatet framkommer det både hur läraren arbetar med värdegrunden och hur de synliggör den för eleverna samt vilka hinder som kan finnas i att få eleverna att förstå hur man ska agera efter människans lika värde. För att värdegrundsundervisningen ska fungera är det viktigt att läraren har goda värderingar och handlar efter dessa. / <p>Godkännande datum: 2022-06-08</p>

Denna studie behandlar trumlärares arbete inom kursen ’Instrument och sång 1’ på gymnasiet med inriktning trummor. Studien berör musikämnet då kursen är en del av ämnet musik i gymnasieskolan. Studien bygger på resultatet av semikonstruerade intervjuer från tre behöriga trumlärare som arbetar på tre olika gymnasieskolor i landet och som har olika mängd erfarenhet av yrket. Resultatet analyseras genom ett händelselogiskt perspektiv för att undersöka vilka påverkansfaktorer som präglar lärarnas handlingar. Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning om instrumentalundervisning, utifrån ett händelselogiskt perspektiv, utifrån styrdokument samt utifrån bedömning.  Studien visar att lärarna har lättare att resonera kring hantverksmässiga delar av trumspel men svårare att resonera kring den konstnärliga sidan då det är mer abstrakt och svårare att klä i ord. Lärarna använder därför bildspråk och analys av musikaliska upplevelser som didaktiska verktyg. Ergonomi och spelteknik har ett stort fokus i deras trumundervisning och det uttrycks ofta i hantverksmässiga termer. Denna studie visar också att kursinnehållet i Instrument och sång 1 innehar en stor tolkningsmån vilket främjar musikens komplexa natur och möjliggör för lärarna i att prioritera delar av trumspelandet som de tycker är värdefulla för att utvecklas. Undervisningen präglas därför av lärarnas egna musikaliska erfarenheter vilket används för att inspirera och engagera. Denna tolkningsfrihet skapar också en osäkerhet hos läraren då innehållet bedöms olika vilket går ut över kursens validitet och musikämnets status. Lärarnas arbete varierar märkvärt gällande bedömningsunderlag, bedömningskriterier och pedagogiskt innehåll. De använder olika instrument och har olika kriterier för olika musikaliska sammanhang och använder underlag från andra musikkurser vid bedömning. Denna studie visar att det finns ett behov av att tydliggöra och utveckla kursinnehållet i gymnasiekursen ’Instrument och sång 1’ som samtidigt ska rymma instrumentspecifika delar utan att motarbeta musikämnets konstnärliga värden.

No description available.

Denna kunskapsöversikt är skriven med syfte att undersöka om det är möjligt att förbättra kommunikationen mellan lärare och elever och på så sätt förbättra elevernas matematiska utveckling. Kunskapsöversikten utgår från frågorna kring hur lärare-elev kommunikation yttrar sig i olika matematikklassrum samt hur lärare kan arbeta med kommunikation i sin undervisning så att elevers matematiska lärande utvecklas. Kunskapsöversikten har en vetenskaplig grund där flera matematikdidaktiska artiklar och litteratur används som stöd. / Sökningen av dessa artiklar genomfördes med hjälp av ERIC via EBSCO, ERIC via ProQuest, Google Scholar och Swepub. Flera sökningar med olika sökord och begränsningar användes för att få källor kring olika aspekter av kommunikation. Sedan har olika urvalsmetoder använts för att välja ut lämpliga källor för kunskapsöversikten.  Resultatet visar att lärare-elev kommunikation kan uppdelas i olika nivåer där univocal och uni-directional är de lägsta nivåerna. Dessa handlar om lärares traditionella arbetssätt där de ensamt dominerar dialog med alla elever i matematikklassrummet. För att kommunikationen ska kunna ske på högre nivåer (contributive, reflective, instructive och dialogic) krävs det att lärare måste arbeta på mer innovativa sätt än det traditionella arbetssättet. Några förslag utifrån artiklarna är att lärare arbetar med diskussioner i olika former, moderna verktyg eller utnyttjar scaffolding inom det sociokulturella perspektivet. Flera studier utmanar även lärare att tänka på en mer elevcentrerad miljö, i syfte att kunna förbättra kommunikation med elever samt deras engagemang för skolämnet matematik. Således är kunskapsöversikten slutsats att det krävs nya metoder för lärare för att effektivisera deras kommunikation med elever, såväl som elevers matematikutveckling. Det blir dock svårt att genomföra en sådan förändring, om lärare inte vill öppna sig själva för sådana metoder som efterfrågar ännu mer ansvar från dem.