Denna uppsats handlar om hur pedagoger arbetar med flerspråkiga barns inflytande i förskolan under samlingen. Barns inflytande handlar om att barn får möjligheter att påverka i förskoleverksamheten. Syftet med denna studie är att belysa flerspråkiga barns inflytande under samlingen i förskolan utifrån pedagogers uppfattning, samt belysa hur pedagoger kan stödja flerspråkiga barns inflytande i förskolan. Vår frågeställning lyder: Hur arbetar pedagogerna med flerspråkiga barns inflytande under samlingen i förskolan? För att besvara studiens frågeställning har vi besökt fem olika förskolor inom en och samma kommun. Vi har intervjuat sex pedagoger om hur de arbetar med flerspråkiga barns inflytande under samlingen. Svaren på intervjufrågorna har vi samlat in under fyra rubriker vilka är; pedagogernas syn på begreppet inflytande, olika former av pedagogiskt stöd som pedagogerna använder sig av under samlingen, modersmålpedagoger och föräldrars medverkan och gruppens betydelse. Resultaten av intervjuerna visar att pedagogerna har kunskap om hur de ska förhålla sig till flerspråkiga barn, det vill säga att de är extra uppmärksamma, mer lyhörda och att de ger flerspråkiga barn mer tid. Studien visar att genom att pedagogerna kommunicerar med flerspråkiga barn med hjälp av teckenspråk och kroppsspråk kan pedagogerna få dem att känna sig delaktiga och uppmuntra dem till kommunikation. Studien visar också att närvaro av modersmålpedagoger är en viktig faktor och att det skapas en god kontakt med barnens föräldrar. Det framkommer också i vår studie att gruppens storlek och sammansättning påverkar flerspråkiga barns möjlighet till inflytande. Dessutom visar resultat att de flesta pedagoger som vi har intervjuat systematiskt arbetar med flerspråkiga barns inflytande under samlingen på förskolan.

Mellan flerspråkiga elever och elever med svenska som modersmål har en stor skillnad i resultat kunnat ses i årskurs nio, både gällande nationella prov och slutbetyg. Vidare har det visats att de flerspråkiga eleverna möter många språkliga utmaningar i skolan, bland annat i de läroböcker som används. En aspekt i läroböckerna som visats innebära en potentiell svårighet för dessa elever är mångtydiga ord. Eftersom få studier av ordanvändning har gjorts i läroböcker för de lägre årskurserna granskas därför i denna studie två läroböcker framtagna för årskurs tre utifrån huruvida mångtydiga ord förekommer i dem och i sådana fall på vilket sätt de används. I studien framkommer att mångtydiga ord används i en mycket stor utsträckning på ett flertal olika sätt i läroböckerna. Användningen och förekomsten av de mångtydiga orden ser relativt lika ut mellan de båda läroböckerna men vissa skillnader i vilka ord som förekommer och den frekvens olika ord förekommer i kan ändå ses. Användningen av mångtydiga ord i läroböckerna anses i studien vara så pass omfattande att den potentiellt skulle kunna ge problem i förståelsen för de flerspråkiga eleverna.

Många studier pekar på att flerspråkiga barn har sämre resultat än barnen med svensk bakgrund. Syftet med studien är att studera flerspråkiga barns svårigheter och deras möte med texter i matematikutbildningen. Vidare syftar studien att ta reda på om signalord har betydelse för flerspråkiga barns svårigheter vid lösning av de olika matematiska textuppgifterna. Signalord betyder ord som signalerar vilken typ av räknesätt man ska välja.  Deltagarna i den här studien är barn i årskurs tre. Resultaten har visat att barnen som gjort uppgifterna fått stöd av de signalord som prövats och barnen tycker att matematiska textuppgifter med signalord är lättare än uppgifter utan signalord.  Barnen som behärskar svenska språket anser att signalord fungerar som stöd oavsett hur ”kognitivt” uppgifterna är. I intervjuer med barnen har jag kommit fram till att barnen har svårigheter med att hänga med och förklara textuppgifter och därför har de svårt att lösa uppgifterna. Studien visar även att man måste tänka på att inte formulera matematiska textuppgifter på samma sätt för elever med språkliga svårigheter och speciellt för nyinflyttade barn, och visar att det inte bara är ord som gör hinder för förståelse av textuppgifter utan uppfattningen av textuppgifters innehåll är också en avgörande faktor för hur barnen löser uppgiften. Alla barn som har deltagit i denna studie anser att matematiska textuppgifter är svåra och tråkiga. Detta stämmer överens med Cummins, Kintsch, Reusser & Weimers yttrande (1988) att matematiska textuppgifter är svårast speciellt för flerspråkiga barn. Enligt barnen ligger svårigheten i behovet av att läsa och förstå texterna för att kunna lösa uppgifterna, vilket inte är fallet med uppgifter med endast siffror i. Anledningen till att barnen tycker att uppgifter med siffror är lättare än uppgifter med text är att uppgifter med siffror inte kräver lika mycket av barnen att hålla information i arbetsminnet som uppgifter med texter eftersom barnen får stöd av siffror och symboler för att kunna lösa uppgiften. Barnen behöver endast veta vad symbolerna betyder men i textuppgifter krävs att barnen ska välja räkneoperationer och hålla textens matematiska innehåll kvar i arbetsminnet. En viktig punkt som kommit fram av intervjuerna är att utvecklingen av barnens lärande står i relation till hur mycket tid både matematiklärare och modersmålslärare kan ägna barnen.  Detta förklaras med att flerspråkiga barn anser att de inte får den hjälp de önskar vilket orsakar att de får sämre resultat i matematik. Resultatet visar även att det är viktigt för flerspråkiga barn att få matematisk undervisning på sitt modersmål för att få förståelse av de matematiska begreppen och inte förhindra matematisk utveckling. Speciellt barn som inte får någon hjälp hemma behöver mer hjälp som Leah Nillas (2002, s.97) visar; att en av de faktorer som påverkar flerspråkiga barns möjlighet att lyckas i matematik är att barnen får hjälp av sina föräldrar.

Studiens syfte är att undersöka förskolelärarnas förhållningssätt gentemot flerspråkighet, analysera de utmaningar lärarna möter i arbetet och hur förskollärarna kan samverka med och involvera föräldrarna i barnens språkutveckling. Studiens forskningsfrågor var: I) Hur ser förhållningssätten ut hos förskollärare vad gäller språkutveckling hos flerspråkiga barn? II) Vilka utmaningar möter förskolelärarna i arbetet med språkinlärning och språkutveckling hos flerspråkiga barn? och III) Hur kan förskollärarna samverka med och involvera föräldrarna i barnens språkutveckling? För att genomföra studien använde vi oss utav en kvalitativ forskningsansats och genomförde 11 semistrukturerade intervjuer. Studien visade att nio utav 11 lärare hade en mycket positiv inställning till flerspråkighet medans två lärare hade en lite mer negativ inställning. Det var framför allt tre svårigheter som blev tydliga i studien; I) föräldrasamverkan, I) att arbetet var tidskrävande och III) svårigheter vid inskolning. Konkret visar studien att flerspråkiga barns möjligheter att utveckla sitt modersmål och det svenska språket samtidigt kan vara bunden till lärarnas förhållningssätt gentemot flerspråkighet. Då förskollärarnas förhållningssätt avspeglar deras praktik påverkar även detta barnen. Studien visar också att de utmaningar som förskollärarna möter i vardagen är väldigt typiska men att dessa svårigheter också kan vara kopplade till förskollärarnas förhållningssätt och praktik.

De senaste åren har det blivit ökade krav på förskollärare utifrån förskolans styrdokument att förhålla sig och arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling och lärande. Samtidigt visa intresse och engagemang för deras kultur och identitet. Examensarbetet syftar till att undersöka och analysera hur förskollärare förhåller sig gentemot flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Studien grundar sig på den sociokulturella teorin där det läggs vikt på interaktion och kommunikation i lärandet. För att undersöka forskningsområdet kommer följande frågeställningar att behandlas: Hur definierar förskole pedagogerna flerspråkighet? Hur beskriver pedagogerna flerspråkiga barns språkutveckling? Vilken syn på flerspråkiga barn uttrycker förskollärare? Hur beskriver pedagogerna arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling? Hur ska förhållningssätt se ut för flerspråkiga barns språkutveckling enligt förskollärare? Vilka problem och hinder beskriver förskollärare? Vilka åtgärder kan tillämpas för en bättre verksamhet? I undersökningen valde vi att använda kvalitativa intervjuer för att besvara våra frågeställningar. Sex förskollärare på två olika förskolor intervjuades individuellt för att bilda uppfattningar av deras perspektiv. Intervjuerna spelades in med en diktafon och transkriberades för att kunna fånga upp det centrala i studien. Studien visade ett centralt resultat där alla intervjuade förskollärare hade en positiv syn på flerspråkighet och att de flerspråkiga barnen ansågs berika verksamheterna. I studien framkom det en av förskollärarnas uppfattning kring förhållningsätt och arbetssätt där av, visa intresse för flerspråkiga barn, samt synliggöra flerspråkiga barns kulturer i verksamheten och ta in deras olikheter in i sin undervisning. Ett ytterligare centralt resultat i studien visade att genom interaktion och kommunikation till flerspråkiga barn där verbalt och icke verbalt språk, som talsituationer och skriftspråk främjar barnens språkutveckling.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur flerspråkiga elever upplever matematiska textuppgifter. Sex elever observerades när de genomförde ett test med textuppgifter och intervjuades sedan. Vårt resultat indikerar att flerspråkiga elever upplever matematiska textuppgifter svåra och jobbiga på grund av språket och de olika ord/begrepp som kan förekomma i textuppgifter.

Den här studien gjordes för att undersöka transspråkande som undervisningsstrategi. Forskningsfrågorna utformades för att ta reda på hur svensk grundsskola kan bli bättre på att utforma och anpassa undervisningen för flerspråkiga elever och då med särskilt fokus på elevers språkliga förmågor och identitetsutveckling. Vår metod hade en kvalitativ ansats och vi intervjuade sex lärare på två olika skolor där transspråkande användes. Respondenterna hade teoretisk bakgrundskunskap om och praktisk erfarenhet av transspråkande. När vi tolkade våra resultat utgick vi från Vygotskijs teorier om det sociokulturella perspektivet och vår grundhypotes var att människan lär sig i grupp i samspel med andra där språket har nyckelrollen. Enligt vår tolkning av studiens resultat och av tidigare forskning skulle transspråkande kunna vara en undervisningsstrategi som kan ge möjlighet och förutsättningar för flerspråkiga elever att utveckla sina språkliga förmågor och sin identitet.

För att skapa en förståelse för hur matematikundervisning med flerspråkiga elever kan utformas genomfördes en studie med syfte att lyfta fram hur lärare beskriver att de undervisar i matematik för att stötta flerspråkiga elever i deras matematiklärande. Flerspråkighet definieras i denna uppsats som elever som har med sig olika språk in i undervisningen. Uppsatsens teori vilar på ett sociokulturella perspektiv och genomsyras av att lära i gemenskap med andra människor. Studien är genomförd med en kvalitativ metod och data samlades in med strukturerade intervjuer som skedde via skriftlig kommunikation. Resultatet lyfter fram tre lärares erfarenheter och perspektiv från deras undervisning i matematik med flerspråkiga elever. De beskrev att arbetssätt som stöttar flerspråkiga elever i matematikundervisning är praktiskt arbete, att tillsammans med andra få arbeta med konkret material och under laborativa former. För att nå den potential av kunskapsutveckling som flerspråkiga elever besitter gynnas de av en undervisning som är både språk- och kunskapsutvecklande. Detta innebär en undervisning som arbetar med begreppsförmåga, många möjligheter till rik kommunikation och interaktion med andra elever. Flerspråkiga elever stöttas även av att alla språk finns tillgängliga som resurs i undervisningen. För att optimera användningen av modersmål som resurs i undervisningen önskade lärarna ett bättre samarbete med modersmålslärare samt en tydligare ledarskap som ger lärarna större möjlighet till kollegialt lärande, kompetensutveckling samt mer planeringstid.

Syftet med denna studie är att utforskar hur lärare hanterar elevernas begränsade svenska språk vid hinder för matematikinlärningen. För att kunna få en inblick i hur det går till ute i verksamheten, kontaktades olika skolor i låg stadiet, varav olika lärare intervjuades. Intervjufrågorna utformades utifrån sociokulturellt perspektiv. Sammanställningen av dessa intervjuer visade ett resultat som antyder att språkanpassning är avgörande för lösning av textuppgifter. Resultatet styrkte även att anpassning från lärarens håll är en tydlig påverkande faktor. Flerspråkiga elever har även visat generella svårigheter i att uppnå gott resultat på matematik på grund av begränsningar i det svenska språket. Avslutningsvis diskuteras det olika för och nackdelar med materialet som erhölls via metoden, samt vilka möjligheter det hade funnits vid val av vidare forskning. Ett djupt, brett och multifaktoriellt syfte som kan forskas vidare på ur många fler perspektiv.

Syfte med studien var att öka kunskapen om hur förskollärare resonerar om sittarbetssätt för att främja flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Studienbaserades på ett sociokulturellt perspektiv om lärande och utveckling. För att söka svarpå studiens syfte och frågeställningar användes den kvalitativa forskningsansatsen ochsemistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Ett ändamålsstyrt urvaltillämpades i denna studie där förskollärare som hade olika erfarenheter ochkunskaper kring forskningsområdet utvaldes för att få relevant information. Studiensresultat analyserades från en riktad kvalitativ innehållsanalys där insamlat materialidentifierades, kodades och kategoriserades efter förutbestämda kategorier. Resultatetvisade att förskollärare använder sig av olika arbetsmetoder och verktyg såsomhögläsning, bildstöd, gester och tecken som stöd i arbetet med flerspråkiga barn.Förskollärares förhållningssätt och förskolans miljö var avgörande för flerspråkigabarns språkutveckling. Studiens slutsats var att förskollärare använde sig av olikaarbetsmetoder och verktyg som stöd i arbetet med flerspråkiga barn. Förskolläraresförhållningssätt och förskolemiljö var väsentliga för att främja språkutveckling hosflerspråkiga barn.