Rapporten baseras på den bostadsbrist som råder i Sverige. En alternativ lösning på bostadsbehovet är byggnationer av modullägenheter. Idag byggs det främst mindre modullägenheter riktade till unga vuxna och nyanlända. För att tillgodose fler behov måste flexibiliteten för moduler öka så att de kan formas om och byggas i olika storlekar. Det som besvaras i rapporten är vad modulhus är, vilka variabler det tas hänsyn till vid dimensionering av moduler, samt hur två moduler kan byggas ihop till en enhetlig lägenhet. Teorier är baserade på litteratursökningar, även från tidigare kurser inom byggteknik. Ett studiebesök gjordes på Junior Livings fabrik i Kungsör, för att få en mer konkret bild av modulverksamheten i landet. Resultatet av studien består av en framtagen träväggkonstruktion och en övergång, som ska kunna användas för att koppla samman två enskilda moduler till en gemensam lägenhet. Denna lösning är framtagen för företaget Junior Livings moduler. Stor vikt har lagts på dimensionering och uppbyggnad av väggen samt övergången som sedan illustrerats i datorprogrammet Revit. Materialen har tagits fram för att möta de variabler och krav som ställs på bostadshus i Sverige. U-värde har beräknats och jämförts med originalkonstruktion. Avslutningsvis följer en slutsats där frågeställningar besvarats utifrån den teori, det resultat och den analys som utförts i rapporten.

Bakgrund: Rullsulor används för att kompensera för ledstelhet, förbättra avveckling av steget, minska höga tryck plantart och minska böjningen vid tålederna.  Det finns dock få studier som undersöker om rullsulan verkligen minskar ledrörlighet i framfoten. Det saknas även information för betydelsen av rullsulans styvhet för böjmomentet av framfoten, vid avvecklingen av steget.   Metod: Fem friska kvinnor (n=5) gick med tre olika par skor, två par var modifierade med en likadan rullsula med olika styvheter och ett par utan rullsula. Fem upprepade mätningar för de tre olika skorna samlades in för alla deltagare. Det dorsala böjmomentet analyserades med sensorsulan (VebitoSCIENCE) som ersatte skons innersula.   Resultat: Det dorsala böjmomentet minskade för samtliga deltagare med en rullsula. Signifikant minskning av det dorsala böjmomentet vid MTP 1, för alla deltagare, när den styva rullsulan jämfördes med utan rullsula (94,4 – 20,1 Nmm) och mellan styv och flexibel rullsula för deltagare 1,2, 4 & 5 (68 – 22,2 Nmm).   Konklusion: Det dorsala böjmomentet minskade signifikant för MTP1 och MTP5 när en rullsula användes av friska kvinnor. Studien har också visat att en styv rullsula har en betydelse för att uppnå ett minskat dorsalt böjmoment vid MTP. / Background: Rocker soles are used to compensate for joint stiffness, reduce high plantar pressure and reduce the bending of the toe joints. Despite this, few studies have investigated if the rocker shoe really reduce the joint movement at the forefoot. There is also a lack of information regarding the importance of the rocker shoes stiffness for the bending moment of the forefoot, at the third rocker.   Method: Five healthy women (n=5) walked with three different pairs of shoes, two pairs were modified with the same rocker shape with different stiffness and one pair without a rocker. Five repeated measurements for the three different shoes were collected for all the participants. The dorsal bending moment was analyzed with a sensor sole (VebitoSCIENCE) that replaced the shoes insole.   Result: The dorsal bending moment was reduced for all participants with a rocker shoe. Significant reduction of the dorsal bending moment at MTP1, for all participants, when the stiff rocker was compared to the shoe without rocker (94,4 – 20,1 Nmm) and between the stiff and flexible rocker for participants 1,2,4 and 5 (68 -22,2 Nmm).   Conclusion: The dorsal bending moment was significantly reduced for MTP 1 and MTP 5 when a rocker shoe was used by healthy women, the study has also shown that the stiffness has an importance in order to achieve a reduction of the dorsal bending moment at MTP.

Syftet med studien var att undersöka skillnader i arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse bland omsorgspersonal beroende på om de hade en fast eller flexibel arbetsplats. I studien ingick två deltagargrupper där den ena gruppen tillhörde en fast avdelning medan de anställda i den andra gruppen flyttade runt mellan avdelningar beroende på var det för tillfället fanns behov. Studien genomfördes som en enkätundersökning inom omsorgsförvaltningen i en mindre kommun. Totalt besvarade 55 personer på enkäten som var uppdelad i två delar; Basic need satisfaction at work scale som mätte arbetsmotivation med delskalorna autonomi, kompetens och samhörighet och Minnesota job satisfaction som mätte inre och yttre arbetstillfredsställelse. Studien visade att anställda med en flexibel arbetsplats hade lägre arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse än anställda med fast arbetsplats. Autonomi, samhörighet och inre arbetstillfredsställelse visade ett signifikant resultat, kompetens och yttre arbetstillfredsställelse hade en tendens till signifikant effekt / The aim of the study was to examine differences in work motivation and job satisfaction among nursing assistants, depending on whether they had a permanent or flexible workplace. The study involved two groups of participants, the one belonging to a permanent ward while the employees of the other group moved around between wards depending on where they were currently needed. The study was conducted as a survey in care administration in a small municipality. A total of 55 people responded to the questionnaire, which was divided into two parts; Basic need satisfaction at work scale measuring the motivation subscales of autonomy, competence and connectedness and Minnesota job satisfaction scale measuring job satisfaction based on intrinsic and extrinsic aspects. The study showed that employees with a flexible workplace had lower motivation and job satisfaction than workers with permanent workplace. Autonomy, connectedness and internal job satisfaction showed a significant result, competence and external job satisfaction tended to significant effect.

Att produktion sker med hänsyn till människa och natur är viktigt för möbelföretaget KLONG. Detta har gett till följd att en ny kollektion av möbler utvecklats med fokus på knock-down. Vilket innebär att produkten är anpassad och konstruerad på ett sådant sätt att möbeln går att plocka isär och sammansättningen av produkten kan ske så nära slutkonsument som möjligt. Dessa produktionsförändringar får inte påverka produkten negativt så den förlorar sin identitet, möbelns formspråk ska uttrycka KLONG. Mitt arbete avser ett projekt där utemöbler har utvecklats åt KLONG utifrån krav på bl.a. produktion, distribution och funktion. Projektet påbörjades genom att utföra en grundlig analys av KLONG och deras produkter. Därefter utvecklades via designprocessen en flexibel knock-down möbel som via sin design förmedlar KLONG samt uppfyller sin funktion och innehar miljösmart distribution och tillverkning.

Denna undersökning syftar till att undersöka om de som är involverade i WISH på Metall-precision AB uppfattar WISH som en förbättrad och effektivare kommunikationsstrategi. Vi syftar på förbättrad i relation till hur det var innan WISH infördes, det vill säga innan år 2009. Kommunikationen inom WISH studeras främst ur ett manager perspektiv, tio av tolv inter-vjupersoner i denna undersökning har ett personalansvar. Undersökningen ägde rum på Metallprecision AB i Västersund. Sedan år 2009 pågår ett nytt förbättringsarbete, en förändringsprocess, som leder till effektiviseringar och förbättringar för Metallprecision AB. Detta förbättringsarbete kallas WISH. Vi genomförde tolv semistruk-turerade intervjuer. Resultatet visar att det finns flera olika uppfattningar om vad WISH syfte, mål och vision är för något. Alla involverade har dock en god förstålse för WISH och hur WISH praktiskt hjälper dem i deras dagliga arbete. Angående personalens olika uppfattningar av WISH syfte, mål och vision, så behöver det inte vara negativt att det råder viss variation inom rimliga gränser. Eftersom viss mångtydighet och flexibilitet främjar lärande och utveckling inom organisationen. För hård styrning via symboler och beteenden kan till och med begränsa kommunikation, därför kan det finnas styrkor med personalens olika uppfattningar enligt ovan, anser vi. Däremot kom vi fram till att det skulle finnas fördelar med att utbilda personalen mer då det gäller intranätet men även inom kommunikation eftersom vi upptäckte en del kommunikations-brister inom WISH utifrån vårt resultat. Det som idag främjar kommunikation inom WISH är delaktighet och diskussion som före-kommer på de regelbundna team och auditmötena.

Rapporten beskriver förslag på framtidens ”Rear Seat Entertainment” som baseras på användning av pekskärm, istället för de DVD-baserade TV-skärmar som finns i t ex Volvo S80 i dagsläget. Projektet utfördes som ett examensarbete inom integrerad produktutveckling vid Högskolan i Skövde. Syftet med arbetet var att hitta lösningar som möjliggör användning av ”touchteknik” som kräver armavstånd till displayen. Arbetet delades upp i tre delar där val av pekskärmsenhet (inbyggd eller mobil), positionering av pekskärmen i bilen enligt ergonomiska rekommendationer, samt anpassning för olika stora personer inkluderade barn och utformning av infästningselement har utvecklats.  Arbete inleddes med litteraturstudier om interaktion av pekbaserade interface, målgruppsundersökningar, sammanställning av marknadsundersökningar, trendanalyser samt ergonomiska förutsättningar och miljöutvärderingar.  För idégenereringen användes kreativa och systematiserade metoder. Urval av idéer skedde i samråd med Volvo och med hjälp av en konceptvalsmatris. Det  slutliga  konceptet  baseras  på  användningen  av  mobila  pekskärmsenheter.  Dessa  motsvarar  bäst  de  i dagsläget ställda kriterierna på användning, ekonomi, miljö och flexibilitet. Dessutom erhålls en enklare mjuk- och hårdvaruuppdatering.   Positionering  av  pekskärmar  i  bilens  baksäte  gjordes  med  hjälp  av  ergonomiska  rekommendationer  samt databaserade beräkningar och simuleringar.    Utformning av infästningselementen anpassades till kravspecifikationen och resulterade i ett fäste som håller fast enheten med hjälp av  permanentmagneter  som byggs in i  ett infästningselement  på stolens baksida och ett i fodralet för surfplattan. Arbetet har lett till skärmar som enkelt kan fästas med magnetkrafter.

I Sverige så har användningen av inhyrd arbetskraft under de senaste åren starkt ökat (Handelns utredningsinstitut, 2010b). Användningen av inhyrd arbetskraft kan antas vara en vilja från företaget att anpassa sig efter teorin om den flexibla organisationen (Olofsdotter, 2008:7). En funktionellt flexibel kärna av arbetskraft skall kompletteras med en periferi av numeriskt flexibel arbetskraft (Atkinson & Gregory, 1986:13). Det saknas dock studier på hur företagets inre maktförhållanden påverkas av en sådan organisering. Syftet med denna studie är att beskriva och kartlägga hur en organisations maktstrukturer påverkas av uppdelningen av organisationens arbetskraft enligt kategorierna funktionellt- och numerisktflexibel arbetskraft. För att uppnå detta syfte så har en kvalitativ studie, bestående av observationer och intervjuer, genomförts på ett företag inom den marina tillverkningsindustrin. Studiens resultat visar på att företagets informella maktstrukturer ändras till följd av användningen av inhyrd arbetskraft. Produktionen i det studerade företaget är organiserat så att verkstadsarbetare ifrån de båda arbetskraftskategorierna, funktionellt och numeriskt flexibla, utvecklar ett ömsesidigt beroende. Det ömsesidiga beroendet gör att den statusökning som den ordinarie personalen skulle få, som en följd av att utgöra den funktionellt flexibla delen av företaget, uteblir. Den uteblivna statusförhöjningen för de anställda leder i sin tur till ett känslomässigt avståndstagande till företaget. Studien har därmed visat på att uppdelningen av arbetskraften i två kategorier får inverkan på organisationens sociala strukturer. En inverkan som tidigare lämnats outforskad.

Denna undersökning som genomförts i en norrlandskommun belyser en grupp av femton kommunanställdas upplevelser av arbetstider vars schemaläggning förläggdes med hjälp av time-caresystemet i jämförelse med en grupp av sjutton kommunanställda som hade fast schema och heroma-önskeschemasystemet. Undersökningen som genomförts med kvantitativ metod syftade till att i ett urval av anställda i en norrlandskommun se upplevelser av arbetstider förlagda med och utan time-care avseende variabilitet (arbetsgivarens schemastyrning) och/eller flexibilitet (individens handlingsfrihet och självständighet).  Trettiotvå respondenter besvarade frågeformulären. Resultatet visade signifikant att respondenterna med time-care upplevde mer överåtagande, mindre möjligheter till förutsägbarhet över en månad, mindre rättvist ledarskap och att arbetet mer påverkar deras fritid än respondenterna som hade fast schema och heroma-önskeschemasystemet. Resultatet visade även att fast/heroma-önskeschemagruppen upplevde mindre överåtaganden, mer kontroll av arbetstakt, samt en högre grad av förutsägbarhet och att de upplevde mer rättvist ledarskap än en normgrupp vilket kan belysa fördelarna med önskeschema.  Nyckelord: oregelbundna arbetstider, flexibelt arbete, flexibel arbetstid, psykosocial / This study carried out in a northern municipality highlights a group of fifteen municipal employees' experiences of working hours whose scheduling was carried out using time-care system in comparison with a group of seventeen municipal employees who had fixed schedule and the heroma-wishful scheduling system. The survey conducted by quantitative method aimed at a sample of employees in a northern municipality see experiences of working placement with and without time care regarding variability (employer's schedule control) and / or flexibility (the individual's freedom and independence). Thirtytwo respondents answered the questionnaires. The results showed significant that respondents with time-care experienced more of overcommitment, less potential for predictability over a month, less fair leadership and to work more affecting their leisure time than respondents with fixed schedule and the heroma-wishful scheduling system. The results also showed that the staff with fixed/heroma-wishful scheduling system experiences less of overcommitments, more in control of the pace of work, and a higher degree of predictability and that they experienced more equitable leadership than a norm group which can highlight the benefits of wishful schedule. Keywords: irregular working hours, flexible work, flexible working, psychosocial

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2004.

Detta examensarbete är en studie skrivet inom informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Arbetet handlar om hur design av iscensättning kan förmedla funktioner och bidra till ett flexibelt rum i en lärandemiljö för vuxna. Arbetet har utgått från studierummet på lärcentrumet Futurum i Västerås, där verksamheter med olika behov samsas om samma yta, och leder till osäkerhet kring rummets funktioner. Användarna i studien syftar på anställda, besökare samt studerande på platsen vilka utför olika aktiviteter och har olika roller i rummet. Arbetets syfte har varit att formge en tydlig iscensättning av rummet som stödjer målgruppens behov och underlättar användarnas förståelse för miljön. Empiri har samlats in från platsanalys, observationer, notationsanalys samt intervjuer. De tillämpade metoderna visade att rummets utformning skapade problem för en del aktiviteter som utförs i miljön. Studien har även baserats på teorier kring lärandemiljöer, formelement, struktur, ljud samt färg och ljus. Dessa aspekter har visat att ett tydligare rum kan bidra till en mer positiv upplevelse för användarna. Examensarbetet har resulterat i ett designförslag där studierummets funktioner är synliggjorda och förmedlas med hjälp av rummets utformning. Förslaget har fokus på flexibel rumslig gestaltning som är anpassad efter studierummets olika aktiviteter. / This thesis is a study conducted in the field of information design specializing in spatial design. The thesis is about how the design of staging can convey functions and contribute to a versatile space in a learning environment for adults. The study is executed in a studyroom at the Futurum Learning Center in Västerås, where activities of different needs practice in the same area, which lead to uncertainty about the room's functions. The users in the study are aimed at employees, visitors and students in the environment who perform different activities and have different roles in the room. The purpose of this study has been to form an environment with distinct areas that supports the needs of the target group and facilitates users' understanding of the environment. Empirical data has been collected through spatial analysis, observations, notation analysis and interviews. The methods used showed that the design of the room created problems for some activities carried out in the environment. The study has also been based on theories about learning environments, form elements, structure, noise, colour and light. These aspects have shown that a more distinct spatial environment can contribute to a more positive experience for users. The study has resulted in a design proposal where the functions of the studyroom are visible, which makes it easier for the users to understand the environment. The proposal focuses on a flexible spatial design that is adapted to the various activities of the study area.