Forskning visar att genom flexibel arbetstid kan arbetsledare behålla kompetenser. Flexibel arbetstid kan skapa engagemang och bra arbetsförhållanden i verksamheter utifrån medarbetarens enskilda behov och organisationens krav på bemanning. Resultatet visar att genom teorin om KASAM kan arbetsledare skapa en attraktiv arbetsplats och behålla kompetenser trots det strama ekonomiska kravet från organisationen. Syftet med studien var att studera hur goda villkor för lärande kan skapas i flexibel arbetstid. Studien baseras på nio semistrukturerade intervjuer med arbetsledare inom vård och omsorg från tre städer i Sverige och utgick från en intervjuguide. Redovisningen av resultatet delades först in i två teman utifrån organisationsperspektivet och individperspektivet. Därefter analyserades resultatet utifrån teorin om KASAM i tre delar. Arbetsledare menar att genom kommunikation, motivation och delaktighet kan goda villkor för lärande skapas i flexibel arbetstid. Resultatet visar att det är en komplex uppgift för arbetsledare att behålla kompetenser för att skapa en bra arbetsmiljö.

Syftet med denna studie var att undersöka enhetschefers upplevelser av arbete-familj konflikten i en mellanstor kommun i Sverige, med fokus på eventuella könsrelaterade skillnader. Datamaterial samlades in via semistrukturerade intervjuer med 9 enhetschefer i en mellanstor kommun i Sverige. Genom kriteriestyrt urval valdes respondenter med barn i åldrarna 0–12 år ut att medverka i studien. Respondenterna kontaktades via mail och bokades in till en fysisk eller digital intervju. Det insamlade materialet analyserades genom en induktiv tematisk analys. I den tematiska analysen framkom emotionellt ansvar, socialt stöd, egen tid och känslan av otillräcklighet som återkommande teman. Respondenterna upplevde sig sammantaget vara ganska nöjda och ansåg sig leva i jämställda parrelationer. Trots den upplevda tillfredställelsen påvisade resultatet i studien vissa könsrelaterade skillnader, främst gällande emotionellt ansvar. De kvinnliga respondenterna uttryckte i större uträckning att de tog ett större emotionellt ansvar, vilket kan tolkas vara en orsak till upplevd obalans och bidra till högre nivåer av arbete-familj konflikt. Hos de manliga respondenterna var avsaknad av socialt stöd och låg energi två anledningarna till upplevd obalans och högre nivåer av arbetefamilj konflikt.

Bostadsbristen är idag ett problem i många kommuner. Även om efterfrågan varierar är behovet av prisvärda, mindre bostäder genomgående. Hur efterfrågan på bostadsmarknaden kommer att se ut i framtiden är dock ännu ovisst. Att bygga bostäder som tar hänsyn till inte bara dagens användningsområde utan även behovet i framtiden kan vara en av nycklarna till en framgångsrik bostadsmarknad. Utgångspunkten är gestaltning av en bostadstyp med stor efterfrågan idag, nämligen mindre bostäder (bostäder om högst 35 m2). Målet för dessa är att göra funktionella och trivsamma planlösningar som även ska fungera i ett längre perspektiv. Genom att noga tänka igenom planlösningarna och placering av viktiga nyckeldelar (såsom trapphus, schakt, fönster, m.m.) möjliggörs för fastighetsägaren att i framtiden kunna anpassa huset efter den då rådande bostadsmarknaden. Resultatet är ett antal planritningar där flexibiliteten i planerna redovisas som nya lägenhetstyper. / The housing shortage is currently a problem in many municipalities. Although the demand varies the need for affordable, smaller homes is occurring. How the demand for housing in the future will look is still uncertain. To build housing that takes into account not only current needs but also the needs in the future may be a key to a successful housing market.  The starting point is to designing properties that answer the current demands, namely smaller homes (housing under 35 m2). The goal for these is making them functional and pleasant floor plans that will also serve in a long term perspective. By carefully thinking through layouts and the placement of important key parts (such as stairways, shafts, windows, etc.) it is made possible for the property owners in the future to adapt the house for the then-current housing market.  The result is a number of floor plans where the flexibility of the plans is revised as new apartments.

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka vilken av ledarskapsstilarna transformativt, transaktionellt och laissez-faire som bäst predicerar arbetstillfredsställelse bland medarbetare vid flexibla arbetsformer. Data insamlades med hjälp av en enkät. Enkäten bestod av fyra bakgrundsfrågor, 20 påståenden som mätte medarbetarnas arbetstillfredsställelse och 27 påståenden som mätte medarbetarnas upplevelse av deras närmsta chef. Påståendena baserades på mätinstrumenten Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ) och Multifactor Leadership Questionnaire (MLQ). Resultatet påvisade att den transformativa ledarskapsstilen korrelerade signifikant positivt med arbetstillfredsställelse. Laissez-faire korrelerade signifikant negativt med arbetstillfredsställelse. Dock, var det endast den transformativa ledarskapsstilen som var en signifikant prediktor av arbetstillfredsställelse. Den transaktionella ledarskapsstilen uppvisade ingen signifikant korrelation med arbetstillfredsställelse. Slutsatsen som kan dras utifrån denna studie tyder på att den transformativa ledarskapsstilen är lämplig att utöva för att uppnå arbetstillfredsställelse bland medarbetare vid flexibla arbetsformer.

Ett flerbostadshus med lägenheter och kommersiella ytor ovanför norra ingången till Stadshagens tunnelbanestation, Kungsholmen, Stockholm, Sverige. I förslaget undersöker jag bostäder med gemensamma inglasade söndervända loftgångar, och ett modulärt rums system. Detta för att göra lägenheternas bostadsaria anpassningsbar efter de boendes behov, och främja andrahandsuthyrning. Förslaget undersöker också olika alternativ för gatufasadens utförande, med målet att utforma en organisk fasad med prefabricerade byggnadselement. Målet i arbetet har varit att följa svensk standard och programmet som exploateringskontoret i Stockholm tagit fram för tomten i samband med markanvisningen som föreskriver utrymme för kontor och handel, samt nedgången till tunnelbanan och en passage till Stadshagsparken. / A new urban building with combined residential and commercial spaces above the north entrance to Stadshagens underground station, Kungsholmen, Stockholm, Sweden. In the proposal I explore residential flats with a modular room system and gangway entrances (loftgångar) combined with glazed balcony’s on the south facing facade. Thus enabling adaptable living arias that can be altered after the individual residents needs. The proposal also explores design alternatives for the buildings street facade, aiming at creating a organic facade within a system of prefabricated building components. The proposal also aims to comply with Swedish building standards and the building program for the assigned plot given by the city of Stockholm, incorporating office and retail spaces with the entrance to the underground station and a passageway to the adjacent Stadshagsparken.

Die aktuellen Abläufe einer Bedarfsplanung eines Hochschulgebäudes sind für den Bau von Labor- und Forschungseinrichtungen in der Regel zu langsam. Die späteren Nutzer entwickeln ihre Forschungsthemen stetig weiter, womit Veränderungen der Raumbedarfe einhergehen, die nicht rechtzeitig zur Genehmigung in die Bedarfsanmeldung eingepflegt werden können. Der langwierige Prozess berücksichtigt zudem auch nicht alle notwendigen Gebäudebereiche (wie z.B. die Technikflächen), da er auf der Grundlage von Nutzflächen basiert. Um diese Probleme zu verringern, soll ein Planungstool konzipiert werden, das mindestens bis zur Erstellung einer Entscheidungsunterlage ES-Bau, eventuell auch darüber hinaus, alle notwendigen Aspekte zusammenfasst und mögliche Änderungen einbezieht. Das Tool erhält den Namen PlaTo, der einerseits eine Kurzform des Wortes Planungstool bildet und andererseits auf den griechischen Philosophen Platon (latinisiert: Plato) zurückgeht. Zunächst werden in der vorliegenden Diplomarbeit die derzeitigen Verfahrensabläufe und ihre Probleme beschrieben. Welche Aspekte für den Laborbau besonders wichtig sind, wird anhand von kurzen Erläuterungen der geltenden Normen und Gesetze, sowie einiger Laborbeispiele analysiert. Aus diesen Analysen werden Kriterien erstellt, die für bestimmte Labortypen einzuhalten sind. Sowohl die Problembeschreibungen der derzeitigen Verfahren als auch die Ergebnisse der Analysen sollen Hinweise für das Konzept des Planungstools geben. Das Planungstool fasst mögliche Lösungen für kurzfristige Verfahren zusammen und gibt Hilfestellungen bei der Erstellung von Bedarfsanmeldungen für neue Forschungsgebäude. Alle am Planungsprozess mitwirkenden Personen sollen Zugriff auf das Planungstool erhalten und entsprechend ihrer Rolle als Planungsbeauftragte, Entscheidungsträger oder bedarfsanmeldende Personen Einfluss auf das Projekt nehmen. Die einzelnen Anwender des Programms erhalten die Möglichkeit, die für das Projekt notwendigen Punkte anzugeben, wobei jeder Anwender nur die Daten angibt, die er selbst beurteilen kann. Aus den verschiedenen Datensätzen der Anwender entsteht ein möglichst genaues Ergebnis, dass die Erstellung von Raumprogrammen, Stellskizzen und Gerätelisten ermöglicht. Das Programm nimmt dabei insbesondere auf die Bedarfsplanung Einfluss. Ein Prognosetool soll mögliche Entwicklungen bedarfsgerecht prognostizieren und auf dieser Basis eine genauere Bedarfsanmeldung für einen Zeitpunkt in x Jahren ermöglichen. Dadurch werden vor allem die Projekte, die nicht kurzfristig realisiert werden können, auf eine Ausführung vorbereitet, bei der nur wenige Änderungen notwendig sind. Hierbei spielt es keine Rolle, ob eine Sanierung oder ein Neubau geplant wird, da in jedem Fall zunächst eine Bedarfsaufstellung vorliegen muss. Entsprechend der Anzahl von Änderungen während des Planungsverfahrens wird deutlich, ob eine flexible, bedarfsunabhängige Planung oder eine bedarfsbezogene Planung notwendig ist. Je öfter die ursprüngliche Bedarfsaufstellung korrigiert wird, desto eher ist eine flexible, bedarfsunabhängige Planung sinnvoll, die nach der Fertigstellung des Gebäudes für die jeweiligen Anforderungen angepasst wird. Im Programm ist eine Komponente inbegriffen, die jedem Anwender Zugriff auf alle Daten eines Projekts erlaubt. Durch ein internes Kommunikationssystem erfolgt der Austausch über die Angaben und so werden schneller Veränderungen an der Planung möglich.

No description available.

I dagens samhälle utgör förskolor en viktig hörnsten i den samhällsstruktur som har byggts upp. Majoriteten av landets ett till femåringar deltar idag i förskolan och på många förskolor blir barngrupperna större än vad som rekommenderas av Skolverket. Det finns tydliga rekommendationer och riktlinjer gällande barns vistelseyta på förskolor från Skolverket och miljöförvaltningen. Även rekommendationer gällande storleken på barngrupperna är tydliga men trots det följs inte dessa på många förskolor av ekonomiska skäl. I samband med litteraturstudier har det gjorts studiebesök på fyra befintliga förskolor där olika pedagoger har intervjuats. Detta har gett mer kunskap om styrkorna respektive bristerna i förskolorna. Tillsammans med lagkrav, riktlinjer och pedagogernas erfarenheter har typförskolan Tårtan gestaltats, en förskola byggd ur barnens perspektiv. Typförskolan är flexibel med en planlösning utformad för att passa barngrupper allt från 17–24 barn. Storleken på barngrupperna ska avgöras utifrån förskolans ekonomiska förutsättningar men trots större barngrupper ska det inte vara en riskfaktor för verksamheten då tack vare den genomtänkta planlösningen. / In today's society, preschools constitute an important cornerstone of the social structure that has been built up. The majority of the country's one to five-year-olds participate today in preschools and in many preschools, the children's groups become larger than what is recommended by the Swedish National Agency for Education. There are clear recommendations and guidelines regarding children's accommodation at preschools from the National Agency for Education and Environmental Management. Even recommendations regarding the size of the children's groups are clear, but in spite of this, they are not observed at many preschools for economic reasons. In connection with literature studies, study visits have been made to four existing preschools where different educators have been interviewed. This has given more knowledge about the strengths and shortcomings of preschools. Together with legal requirements, guidelines and educators' experiences, the pre-school Tårtan has been formed, a preschool built from the children's perspective. The preschool is flexible with a floor plan designed to fit children's groups ranging from 17-24 children. The size of the children's groups should be determined on the basis of the pre-school's financial conditions, but despite the larger children's groups it should not be a risk factor for the business due to the planned planning.

Hållbart resande är något som har fått stor uppmärksamhet de senaste åren och har benämnts som en väsentlig del i att nå de hållbara utvecklingsmålen enligt Agenda 2030. En hypotetisk problemlösare i frågan har benämnts att vara kombinerade mobilitetstjänster som de senaste åren fått stor internationell uppmärksamhet. I Region Värmland har dessa koncept samlats under en gemensam beteckning som flexibel mobilitet och ses som grunden för trafikutvecklingen i regionen. Syftet med konceptet är att förenkla för individers resande genom kombinerade och flexibla mobilitetslösningar vilket innebär en kombination av flera färdmedel för ett mer hållbart resande. En stor förutsättning för flexibel mobilitet är transportförbindelser och kommunikationer i kommuner, vilket är fokusområdet för denna uppsats. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur diverse utvalda kommuner i Värmland arbetar med hållbara och flexibla kommunikationer som förutsättning för en flexibel mobilitet. Uppsatsens syfte mynnar ut i tre frågeställningar som i studien ska besvaras: • Vilka är de specifika utmaningarna för kommunikationslösningar i respektivestuderad kommun? • Hur ser existerande kommunikationslösningar ut i form av traditionell / flexibel kommunikation i studerade kommuner? • Hur arbetar respektive kommun med att utveckla flexibla kommunikationslösningar? Denna kvalitativa studie är en jämförande flerfallstudie med utgångspunkt i kommunerna Eda, Årjäng, Karlstad och Kristinehamn. Fallstudierna behandlar innehållsanalyser av respektive kommuns översiktsplan samt semistrukturerade intervjuer med tjänstemän från kommunerna. Studiens resultat och analys visar att samtliga kommuner har som mål att uppnå hållbara kommunikationer, men att både inriktning och förutsättningar för det skiljer sig åt. Samtliga kommuner har ställt sig positivt till frågan om flexibel mobilitet och det går att se tendenser för positiva förutsättningar för konceptet i de mer tätbefolkade kommunerna. Å andra sidan saknar de mindre kommunerna, med utgångspunkt i konceptet; verkliga och relaterbara exempel i förhållande till deras kontextuella förutsättningar. Ett starkt generellt bilberoende ses som ett huvudsakligt problem som verkar vara en komplex barriär att bryta, då det berör fler aspekter än bara flexibilitet och tillgänglighet. Slutligen visar det sig att utmaningarna för hållbara kommunikationer är stora och komplexa i samtliga kommuner, men att utmaningarna skiljer sig åt.

Det gränslösa arbetet, eller det flexibla arbetssättet, har blivit mer framträdande i och med den utveckling som sker i samhället i samband med digitaliseringen. Till följd av Covid-19 pandemin har fler och fler numera möjligheten att arbeta hemifrån och detta har medfört nya krav på arbetsmarknaden. Dessa krav omfattar bland annat förändringar i kommunikationen, förändrad styrning och därmed också ändrad kontroll samt större problem att balansera privat- och arbetslivet. Anställda måste anpassa sig i takt med att organisationer förändras vilket har lett till en rad konsekvenser för anställda och därför ämnar denna studie undersöka detta. Studiens syfte var att undersöka hur kontorsanställda upplever de nya kraven som tillämpas i och med de förändringar som skett under och efter Covid-19 pandemin. Tio kvalitativa intervjuer genomfördes med både chefer och medarbetare som respondenter för att undersöka hur anställdas kommunikation, styrning och kontroll samt privat- och arbetlivsförhållanden förändrats till följd av Covid-19 pandemin. Studiens resultat visar att anställda känner en förändring inom alla tre kategorier, dock på skilda sätt.