Global ETD Search

1	Duktiga flickor och prestationsförväntningar : En kvalitativ intervjustudie om unga kvinnors upplevelser kring prestation och förväntningar på arbetsplatser Eriksson, Amanda, Rydberg, Linnéa January 2024 (has links) Uppsatsen fokuserar på att undersöka “duktiga flickan-syndromet” i yrkeslivet. Tidigare forskning har visat att könsspecifika förväntningar sätts tidigt i åldern, något som senare följer med kvinnor i livet. Dessa könsspecifika förväntningar kan innebära att det sätts mer emotionella krav på flickor. Tidigare forskning visar att kvinnor kan uppleva andra utmaningar än män i arbetslivet. Uppsatsen fokuserar på att, genom att intervjua unga kvinnor med erfarenhet av arbetslivet, undersöka unga kvinnors interaktioner och emotioner på och kring arbetet. Syftet med vår uppsats är att undersöka närmare de samhälleliga normer och förväntningar kring prestation som unga kvinnor upplever relaterat till “duktiga flickan-syndromet”. Genom att studera unga kvinnors erfarenheter av prestation, deras självuppfattning och handlingsmönster i yrkesmässiga sammanhang strävar studien efter att identifiera och analysera de förväntningar som präglar deras beteende och självbild. Undersökningen strävar därav att bidra till en djupare förståelse för hur “duktiga flickan-syndromet” kan influera unga kvinnors emotionella upplevelser. Det empiriska materialet har samlats in genom 10 semistrukturerade intervjuer. Vidare har en fenomenologisk ansats tillämpats och det empiriska materialet har kodats och analyserats genom ett induktivt tillvägagångssätt. Det teoretiska ramverket som tillämpas i denna studie är symbolisk interaktionism, Goffmans dramaturgiska perspektiv och Hochschilds teoretiska bidrag kring känslohantering. Resultatet visar att det finns en förväntning på kvinnor att vara duktiga och att detta är något som har uppkommit redan från tidig ålder i sociala sammanhang. Därefter visar resultatet att kvinnor intar en roll på arbetsplatser i syfte att förmedla en bild av sig själv som motsvarar den sociala omgivningens förväntningar, men även för att motverka fördomar som finns kring unga kvinnor på arbetsplatser. Resultatet visar även att det finns emotionella dimensioner av arbetslivet. Det empiriska materialet tyder på att det är förekommande att inte känna sig tillräcklig på arbetsplatsen och att det kan återkopplas till förväntningar och strävan efter beröm. Duktiga flickan-syndromet förväntningar prestation Social Psychology Socialpsykologi
2	The effect of music analysis on vocal performance : An analytical study of two Swedish songs Astorsdotter, Michelle January 2020 (has links) How much do musicians use their music theory knowledge when they perform? This project aims to connect theory and practice by exploring how analysis affects the interpretation of two songs in performance. Are some aspects of music analysis more useful than others when it comes to interpretation and performing? The theoretical method used in the analytical process is foremost inspired by the book The Complete Musician (Laitz 2012). In the research I recorded two songs that set the same poem Flickan kom ifrån sin älsklings möte, both before and after doing a deeper analysis of the songs. Afterward I compared the recordings to examine how the music analysis affect the performance. The interpretation is formed sometime during the process, but when? Do we decide how to interpret the music in the analytical process already, or does it happen while performing? Music Music analysis Music theory Singing Vocal performance Classical music Interpretation Stenhammar Sibelius Flickan kom ifrån sin älsklings möte Runeberg Poem set to music Stenhammar Sibelius Runeberg Flickan kom ifrån sin älsklings möte Musikanalys Musikteori Klassisk sång Interpretation Music Musik
3	Varianter och versioner : Repetition i Marguerite Duras Älskaren och Monika Fagerholms Den amerikanska flickan Holmqvist, Jenny January 2011 (has links) This essay examines the role of repetition in the two novels Älskaren (The Lover) by Marguerite Duras and Den amerikanska flickan (The American Girl) by Monika Fagerholm, through a thematic and comparative reading. The study mainly uses Bruce F. Kawin’s analysis of repetition in literature and language as well as it refers to Cathy Jellenik and her analysis of rewriting in the works of Duras. The study also takes into Julia Kristeva’s idea of Duras as a writer lacking of catharsis. Furthermore, the essay analyses both novels by applying Sigmund Freud’s term “repetition compulsion”. The essay shows how Fagerholm and Duras both use permissive writing, which means that the authors boldly write clichéd replications in their texts. Both writers practice what Kristeva calls “an aesthetics of awkwardness”. Aswell, the authors both question whether a story at all is able to be told: they work with what Jellenik calls “an aesthetics of doubt”, but in different ways. Moreover, by using the work of Kawin, the essay shows how the authors have different ways of handling time. The study shows indications of repetition compulsion in the characters and also exemplifies instances of what Kristeva calls “reduplication”. Through this a fragmentary and Nietzschean perspective of the self is displayed in the novels. The study review how Duras can be said to be a writer lacking of catharsis, while Fagerholm on the other hand liberates one of her protagonists from repetition compulsion by allowing the character to undergo a catharsis. Finally, the essay conclusion points out that Duras and Fagerholm are postmodern writers who know how to challenge the concept of truth. Even if they are different writers in many aspects, they both use repetition as a method to express something unspeakable. They can be said to write also by an aesthetics of search for the truth; a search for an origin tale which they both argue as biased and is therefore impossible to capture. repetition upprepning Marguerite Duras Monika Fagerholm Älskaren Den amerikanska flickan Sigmund Freud upprepningstvång Julia Kristeva fördubbling Cathy Jellenik Bruce F Kawin sanning
4	När sagan byter medium –En komparativ adaptionsstudie av H.C. Andersens Den lilla flickan med svavelstickorna och Walt Disney Animation Studios The Little Matchgirl Lydebrant, Martin January 2020 (has links) Uppsatsen analyserar och komparerar H.C. Andersens verk Den lilla flickan med svavelstickorna och dess animerade adaption av Walt Disney Animation Studios The Little Matchgirl. Syftet med analysen är att undersöka hur tematik från Den lilla flickan med svavelstickorna förmedlas i en animerad adaption och utifrån vilka medel. Uppsatsen utgår från Linda Hutcheons adaptionsteori samt semiotik baserat på Gunter Kress och Theo Van Leeuwens visuella grammatik. Analysen visar på att adaptionens tematik överlag överensstämmer med originalets och de förändringar som gjorts har varit för sentimentala skäl eller på grund av de begränsningar eller möjligheter som det visuella mediet har som framställningsform. Analysen visar på att adaptionen använder både ljus- och färgmodalitetstecken för att effektivt kunna representera Andersens originella sentimentalitet i en ny medial framställning. H.C. Andersen Den lilla flickan med svavelstickorna The Little Matchgirl Disney animation Linda Hutcheon adaptionsteori semiotik Gunter Kress och Theo van Leeuwen General Literature Studies Litteraturvetenskap
5	Männen i Moa Martinsons Kvinnor och äppelträd Eng, Tord January 2012 (has links) Uppsatsen syftar till att undersöka om en nära läsning av Moa Martinsons Kvinnor och äppelträd med fokus på de manliga karaktärerna förmår öppna texten för tolkning på något nytt sätt, huvudsakligen i ett självbiografiskt perspektiv. Även den omtvistade frågan om Kvinnor och äppelträds strukturella uppbyggnad behandlas i uppsatsen. Skildringarna av männen - Förskinnsbonden, Gamlingen, Liter-Olle med sin hund och Videbonden – visar sig leda mot en undertext, som inte frilagts i tidigare analyser. Martinsons sorg efter sina två drunknade söner tränger oupphörligt fram. Hennes kamp för att komma undan sina minnen och gå vidare avspeglas i romanen. Den svåra och kvardröjande sorgen och andra traumatiska, undanträngda händelser från det första äktenskapet kan vara en anledning till att Martinson ständigt återkom till självbiografiska skildringar i sitt författarskap. Inte mindre än nio av hennes romaner är självbiografiska. En jämförelse av hur mor Sofi och Sally i boken behandlar de män som kommer till deras innersta rum visar sig kasta ljus över diskussionen om romanens struktur - om denna är litterärt, medvetet uppbyggd eller om de ingående berättelserna är sammanfogade mindre planmässigt, mer fristående gentemot varandra. Den figura som Ebba Witt-Brattström ser som en bekräftelse på romanens stränga, medvetna uppbyggnad, att mor Sofi förebådar sin ättling Sallys öde genom sin moderlighet ställd mot Sallys revolutionära inställning, vänds i uppsatsens perspektiv till sin motsats. Mor Sofi och hennes väninna Fredrika vänder upproriskt upp och ner på hela världen då Förskinnsbonden vågar sig fram till badstugans dörr. I motsvarande situation kapitulerar Sally och gifter sig med inkräktaren, Videbonden. Innebörden är rimligen att Witt-Brattströms tolkning av figuran faller och därmed inte kan användas som argument för något planerat samband mellan det inledande kapitlet om Sofi och de senare berättelserna om Ellen och Sally. Moa Martinson Kvinnor och äppelträd Tord Eng Witt-Brattström Bergom-Larsson Kerstin Engman Sällskapet Moas Vänner Eva Adolfsson Johannesdal Harry Martinson Mor badar Liter-Olle Gamlingen Sally Fredrika Bachtin Figura Modernismen Proletärförfattare Feministisk litteratur Män i litteraturen mor Sofi Förskinnsbonden Den skroige mårbo Videbonden Glada Flickan Mandala Sallys söner

1

Page generated in 0.0234 seconds