Vor dem Hintergrund der Digitalisierung in der Hochschulbildung, insbesondere ihrer didaktisch- methodischen, technischen und organisatorischen Implementierung und ihrer Integration in geeignete Lernmanagementsysteme, beschäftigt sich das vorliegende Paper mit dem Lernen von Studierenden in und mit digitalen Medien sowie der kollaborativen Wissensarbeit im Rahmen eines Crowdfunding-Projekts für Jugendliche. Im vorgestellten Lehrpraxisbeispiel wird ein Flipped-Classroom-Konzept kombiniert mit einem Community-based Service Learning-Ansatz umgesetzt, um die Vermittlung digitaler Kompetenzen mit einer fachlich-inhaltlichen Wissensvertiefung im Bereich alternativer Finanzierungsformen im Management von Einrichtungen der Sozialen Arbeit einerseits und dem gesellschaftlichen Engagement der Studierenden andererseits zu verknüpfen.

Yes / Team-based learning is an active learning strategy that focuses on student’s engagement, development of critical thinking, and transferable skills needed in the workplace. While many pharmacy faculties around the world have applied team-based learning into their curriculums, the implementation of team-based learning into the Middle East is still in the experimental phase and poses its own challenges. This reflective statement elaborates on our experience and feedback of implementing team-based learning for the first time at the pharmacy faculty of Zarqa University in Jordan through the delivery of over-the-counter module.

Advancements in media technologies have resulted in increased student usage causing teachers to struggle to be able to engage and hold student’s interest in a typical classroom. As students’ needs change, the field of education changes. One strategy that is gaining in popularity among teachers is the implementation of the “flipped classroom” also known as the “inverted classroom” or “reverse instruction” - a method incorporates technology to “flip” or “reverse” what is typically done in class with what is typically done as homework. Through teacher interviews of eight core teachers, this study attempts to discover teacher perceptions of the use of this method. Results of the study reveal that perceptions of the method are more positive among teachers who typically use lecture as a primary mode of information dissemination.

Forskning som ingår i studien gällande digitala verktyg och geometriundervisning visar att elevers kunskaper i geometri är bristande. Det visar även att digitala verktyg används i mindre omfattning i matematikundervisningen i förhållande till andra ämnen trots att målet är att digitaliseringen ska öka i alla ämnen. Vidare visar forskning att digital storytelling har positiva effekter på förståelsen av komplexa begrepp samt utvecklingen av kommunikationsförmågan och den digital läskunnigheten. Men trots det har det inte implementerats i undervisningen. Syftet med den här studien är att utveckla kunskap om hur elever interagerar med varandra när de arbetar med digitala verktyg i form av digital storytelling i geometri, och mer specifikt, att besvara frågeställningen: Vilka samspelsstrategier använder elever när geometriundervisningen baseras på digital storytelling? För att besvara frågeställningen och uppnå studiens syfte har två klasser från två skolor i åldrarna 10- 12 studerats. Studien utgår ifrån ett sociokulturell perspektiv med fokus på språket som ett medierande redskap där elevernas samspelsstrategier har studerats utifrån verbal och icke-verbal kommunikation. Då undervisningen formas mer och mer utifrån det sociokulturella perspektivet ses ett intresse att titta på varför det visar positiva resultat och vad det är som sker mellan elever när de samspelar med varandra. Det här för att synliggöra vad som sker mellan elever när de arbetar med digital storytelling genom att titta på hur de interagerar med varandra. Datamaterialet har samlats in via videoinspelning där en interaktionsanalys har använts vid transkribering och analys av materialet. Resultatet visar att eleverna använder samspelsstrategier i form av verbal kommunikation tillsammans med blickar och andra detaljer samt verbal kommunikation tillsammans med kroppsspråk och rörelser. Slutligen diskuteras didaktiska implikationer såsom att införandet av digital storytelling i samband med flipped classroom kan ge möjlighet för elever att förbereda sig inför lektionerna och vara mer deltagande i klassrummet vilket kan bidra till att läraren kan skapa förutsättningar för djupare diskussioner och ämnesinnehåll. Som förslag på vidare forskning ser vi en möjlighet att undersöka vilken påverkan elevernas samspelsstrategier har på lärandet.

Vi är på väg in i ett nytt samhälle pga. digitaliseringen av vår omgivning och det påverkar elevernas och lärarnas vardagbåde i och utanför klassrummet. Eleverna i skolorna har ofta stora kunskaper om internet som ett instrument förunderhållning, men mer sällan som ett verktyg för kunskapsinhämtning. Men i och med revisionen av läroplanen som blevobligatorisk att följa från och med hösten 2018, så måste nu lärare anpassa sin undervisning till teknik- ochinternetanvändning om de inte redan gjort det. Det är viktigt men svårt och tidskrävande att planera, särskilt förundervisningsmetoder där erfarenhet saknas. Den här texten är ämnad för att underlätta för lärare att lägga upp sinundervisning på ett sådant sätt att eleverna får träna på just det, att använda internet som ett verktyg.Det är i huvudsak två områden som legat till grund för den planering som presenterats i detta arbete: För det första vardet den tidigare forskning om Flipped Classroom, en metod som involverar video i undervisningen, och för det andra:Webquest, ett undervisningsformat där eleverna själva behöver inhämta information från internet för att kunna lösa enuppgift och samtidigt också ett format för att presentera sin arbetsområdesplanering med tillhörande uppgifter och materialpå internet.Att lägga upp en planering för ett arbetsområde utifrån läroplanen är ett didaktiskt arbete och därför har planerandetfölja vissa didaktiska riktlinjer. Skolverket (2011) har en text med sådana riktlinjer, men det har också varit nödvändigt atttitta på didaktiska handböcker (Lindström & Pennlert, 2012; Steinig & Huneke, 2015). Undervisningsplanering är lättastatt beskriva som om den vore en lång kedja av beslut, som var och ett har lett fram till nästa länk i kedjan. Så sker detnaturligtvis inte, utan alla delarna, läromål, metod, tillgänglig materiel och teknik etc., påverkar varandra.Utifrån ramfaktorer som språknivå, tidsramar, kursplan och läroplanen har ett undervisningsunderlag presenterats, föranvändning av Flipped Classroom i undervisningen för elever i årskurs 9. I det projektorienterade arbetet som tagits framsom exempel, får eleverna planera en kulturresa till Tyskland. Med upplägget från Webquest ges eleverna utrymme att 1)använda den digital tekniken 2) få tid att testa sig fram vid informationsletande och 3) jämföra sökresultat och informationmed varandra. Den konkreta undervisningsplaneringen finns på både tyska och svenska i bilagan till detta arbete. Litearbete återstår för en undervisande lärare, och det är att spela in videoklippen och närmare utforma de föreslagnauppgifterna. Det arbetet har inte gjorts eftersom det är sådant som måste anpassas efter den aktuella elevgruppen.

Submitted by Filipe dos Santos (fsantos@pucsp.br) on 2017-09-28T12:41:38Z No. of bitstreams: 1 Verónica Andrea Peralta Meléndez Molina.pdf: 4005665 bytes, checksum: 1745d2821a62a27c7737cb28ad457130 (MD5) / Made available in DSpace on 2017-09-28T12:41:38Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Verónica Andrea Peralta Meléndez Molina.pdf: 4005665 bytes, checksum: 1745d2821a62a27c7737cb28ad457130 (MD5) Previous issue date: 2017-09-12 / This project reflects about the use of educational videos as a learning tool in Flipped Classroom and discusses what applications and strategies can be used with this new methodology for better use, both the student and the teacher. In our analysis, the use of this methodology allows construction of a significant learning with more dynamism and autonomy, improving the use of the proposed activities and topics in the classroom. In this research, we will also point out how using video in Flipped Classroom makes classes with less extensive explanations possible, direct and objective, when recorded on video that can be accessed by students through mobile devices, desktop computers and Ipads. Class time is released for use in other learning activities such as individual exercises or in pairs, discussion, projects or group work, having the teacher available in the classroom to act as mediator. The research noted the use of the videos in Flipped Classrooms in ‘Colégio Arbos’, in Santo André, and tried to understand if this tool helped in building meaningful learning and how it helped. The research methodology that was used was the case study. The teachers answered a questionnaire and the dice studies were performed through content analysis of Bardin / Este projeto tem como objetivo a utilização dos vídeos educacionais como ferramenta de aprendizagem na Sala de Aula Invertida e abordaremos sobre quais aplicativos e estratégias podem ser usados com esse novo modelo pedagógico para que haja um bom aproveitamento, tanto por parte do aluno, quanto por parte do professor. Na nossa análise, o uso dessa ferramenta metodológica possibilita a construção de uma aprendizagem significativa, dinâmica e autônoma, o que evidencia uma melhora no aproveitamento das atividades e temáticas propostas em sala de aula. Nesta pesquisa, apontamos como o uso do vídeo na Aula Invertida viabiliza aulas com explicações menos extensas, diretas e objetivas; quando gravadas em vídeo, que podem ser acessados pelos alunos por meio de seus dispositivos móveis, computadores de mesa e Ipads. Dessa forma o tempo de sala de aula é liberado para ser aplicado em outras atividades de aprendizagem como, por exemplo, exercícios individuais ou em duplas, discussões, projetos ou trabalhos em grupo, tendo o professor tempo disponível em sala para atuar como mediador. A pesquisa observa o uso dos vídeos na Sala de Aula Invertida no Colégio Arbos, de Santo André, e tenta entender se e como o uso do vídeo na Sala de Aula Invertida auxilia na construção do ensino aprendizagem

Le système éducatif supérieur au Maroc se base sur la formation traditionnelle en présentiel. Les apprenants sont obligés d’être présents à toutes les séances de cours et pendant toute leur formation. Actuellement, avec la mise à disposition de cours en ligne, comme les MOOC (Massive open online courses), et l’apparition des plateformes de gestion de contenus pédagogiques ou LMS (Learning management content) comme Moodle, de nombreux cours sont accessibles gratuitement en ligne pour les apprenants. Le suivi des cours à distance, pourrait être une solution au problème de la massification de l’enseignement supérieur au Maroc, contribuer à l’amélioration du niveau, améliorer la motivation et à l’implication des apprenants à l’utilisation des TICE (Technologies de l’information et de la communication pour l’éducation). Notre recherche vise à évaluer différentes situations d’apprentissage hybride (présentiel et à distance) pour des apprenants universitaires marocains en cohérence avec un cadre théorique qui s’inspire principalement de la théorie de l’activité. Pour concrétiser nos travaux de recherche, nous avons réalisé trois expériences de formation hybride ayant recours à des MOOC. Ces expériences ont été réalisées avec quelques modules de formations universitaires dans le cadre de formations supérieures relevant du secteur public et du secteur privé. L’objectif de ces expériences était d’évaluer la motivation, la satisfaction et l’appropriation de cette nouvelle approche technopédagogique et d’émettre des recommandations aux différents acteurs (apprenants, enseignants, établissements) sur l’intégration de formations hybrides dans l’enseignement supérieur au Maroc. / The higher education system in Morocco has long been based on traditional face-to-face training. Learners are required to attend all courses sessions throughout their training. At the present time, with the availability of online courses such as MOOC (Massive Open online courses), and the appearance of LMS (Learning management content) platforms like Moodle, several courses in particular and training in general are available free of charge online. The follow-up of distance courses could be a solution to the problem of the massification of higher education in Morocco, contribute to improving the level, improve the motivation and involvement of learners in the use of ICT4E (Information and Communication Technologies for Education). Our research aims to evaluate different hybrid learning situations (face-to-face and distance learning) for Moroccan university learners in coherence with a theoretical framework that is mainly inspired by the activity theory. To concretize our research, we carried out three experiments of hybrid training using MOOC. These experiments were carried out with some university training modules as part of higher education courses in the public and private sectors. The objective of these experiments was to evaluate the motivation, satisfaction and appropriation of this new techno-pedagogical approach and to issue recommendations to the various actors (learners, teachers, institutions) on the integration of hybrid training in higher education in Morocco.

To meet learning needs of current undergraduate nursing students, and respond to mandates for bettered prepared graduates, nurse educators must restructure curricula and teaching strategies. One strategy garnering increased attention is the flipped classroom model (FCM). This form of instruction requires students to have access to and be accountable for lecture material on their own time, and then use face-to-face classroom time for interactive learning that can include discussion, case study analysis, or application of pre-class lecture content. Although the FCM has gained popularity, few researchers have fully studied this strategy or considered experiences of faculty who implement the model. Nurse educators, in particular, do not have enough evidence-based information to support use of the FCM. The purpose of this study was to explore and describe undergraduate nurse educators’ experiences associated with the FCM and to elucidate factors which enhance and hinder its implementation. With the analytical approach of interpretive description (ID), the researcher sought to highlight what it is like for educators to teach undergraduate nursing students using the FCM and to offer interpretation of what occurs with transition from traditional lecture to this strategy. Three overarching themes emerged from the data: 1) What We Are Doing Is Not Working: “There’s a Big Disconnect”, 2) Charting a Different Course: Experimenting with the FCM, and 3) Reflections of the Journey thus Far. These themes revealed participants’ motivation for transition to the FCM, their patterns of thinking as they restructured coursework, roles and relationships, and considerations regarding use of this model. Results from this study offer implications for future research and provide undergraduate educators footing for continued evidence-based teaching practice.

For most of the twentieth and all the twenty-first century, there has been a great debate over educational reform for teaching mathematics. From these debates have come a critical look at how to properly instruct students so they can actively learn in the classroom, yet still retain the information for use in their later life. These questions are rooted in the larger debate between philosophical and psychological dimensions of human growth and development. Some educators, therefore, believe structuring their instruction around some philosophies such as idealism, realism, pragmatism, or existentialism was the key to success for their students. Others took the psychological approach and featured behaviorist or cognitive ideas in their teaching. Most feel that the approaches to psychology reflect these philosophical and psychological theories. These positions have resulted in the emergence of specific suggested teaching strategies that each proponent believes provide the solutions to the dilemma of how to best educate today’s students. This study examines what effect two different instructional strategies have on student acquisition of mathematical concepts and procedures.

This study was carried out in a secondary school in Sweden and was written by one student becoming a teacher of English. The aim of this thesis is to find out how well the flipped classroom method would work in an English class in Sweden and what one needs to bear in mind when implementing the method. The following research questions guided this thesis: How did the students and teacher experience the flipped classroom as a teaching approach? What elements are important to bear in mind when implementing the flipped classroom? The main findings of this study showed that both the students and the teacher were positive towards implementing some aspects of the flipped classroom such as using video clips, as it was more student-centred and provided more variety to their English classes. Furthermore, this thesis, as well as previous studies, highlights certain aspects one needs to bear in mind when implementing the flipped classroom. Firstly, finding suitable materials is very time consuming initially when one either records or searches for suitable materials to flip that are well-adjusted to the students’ level. Secondly, one needs to understand that homework is essential for the method and one needs routines to make it efficient. Lastly, the essence of the flipped classroom is to free more time in the classroom. Therefore, one needs to construct a well-planned follow-up lesson in order to help the students’ process as to what they learn at a deeper level.