Objective: To study the quality of life, jaw function and aesthetics in patients, at least 10 years after they have completed orthognathic treatment, in comparison with a control group. Material and Methods: The sample was retrieved from a previous study by Abrahamsson et al. The treatment group consisted of 94 consecutive patients (59 women and 35 men) with dentofacial deformities who were referred to Department of Oral Maxillofacial Surgery, Malmö University Hospital, Sweden for orthognathic surgery. The average age of the treatment group was 22.4 ±7.6 years. The control group consisted of 53 individuals (30 women and 23 men, with mean age 23.4 ± 7.3) and was recruited from the Department of Oral Diagnostics in Dentistry University in Malmö and at the Public Dental Service in Oxie. A questionnaire including Oral health impact profile (OHIP-14), Jaw functional limitation scale (JFLS-8) and Orofacial aesthetic scale (OAS-8) supplemented with two questions directed to the treatment group was sent out to both the treatment and the control group. Result: The response rate was 57% (n=54) in the treatment group and 53% (n=28) in the control group. According to the result from OHIP-14 the quality of life was better in the treatment group in comparison with the control group. However, jaw function and orofacial aesthetics were comparable between the groups according to the results from JFLS-8 and OAS-8. The majority of the patients in this study were very satisfied with the result of orthognathic surgery at 10 years follow-up.Conclusion: Orthognathic treatment has been shown to be a successful treatment not only in term of jaw function and aesthetic but also in enhanced quality of life.

Innovation anses fortfarande vara en praktisk ledarskapsutmaning, speciellt eftersom många företag idag inte har ett systematiskt sätt att mäta innovation. Trots detta är innovation en av de viktigaste drivkrafterna för hållbar ekonomisk tillväxt. Denna studie hade därför som syfte att utforska vad ett företag kan göra för att arbeta med innovation och vad ett företag kan mäta för att avgöra om de ökar sin innovationsförmåga. För detta ändamål har en induktiv och kvalitativ forskningsansats valts ut, inspirerad av klassisk grundad teori. Studien resulterade i att en första modell för innovationsorientering togs fram som visar vad ett företag kan göra för att arbeta med innovation och att en andra modell togs fram för mätning av innovationsförmåga som integrera olika innovationskoncept och nyckeltal och visar vad ett företag kan mäta för att avgöra om deras innovationsförmåga ökar. Studiens slutsats är att även om det finns ett flertal olika nyckeltal som företag kan välja på för att mäta sitt företags innovationsförmåga, så bör dessa nyckeltal anpassas till företagets affärsmål och specifika affärskontext, samt att en sådaninnovationsmätning kräver att innovationsrelaterade koncept såsom ”nytt”, ”skapa nytta”, och ”bli nyttiggjort”, integreras med de nyckeltal som företaget väljer ut för sin innovationsmätning. / Innovation is still considered a practical leadership challenge, especially since many companies today do not have a systematic way to measure innovation. Despite of that, innovation is considered one of the most important drivers of sustainable economic growth. This study therefore aimed to explore what a company can do to work with innovation and what a company can measure to determine if they have increased their innovativeness or innovation capability. For this purpose, an inductive and qualitative research approach was selected, inspired by classical grounded theory. The study resulted in the development of a first model for innovation orientation that shows what a company can do to work with innovation, and the development of a second model for the measurement of innovativeness that integrates different innovation concepts and key performance indicators and shows what a company can measure to determine if their innovativeness has increased. The study’s conclusion is that although there are several different key performance indicators that companies can choose from to measure their company’s innovativeness, such indicators should be adapted to the company’s business goals and specific business context, and that such innovation measurement requires that innovationrelated concepts such as being “new”, providing “benefits”, and being “useful”, are integrated with the company’s chosen key performance indicators when used for innovation measurement.

Bakgrund: Pacemakerimplantation är en globalt förekommande behandling av symtomatisk bradykardi. I Sverige finns drygt 48 000 personer med pacemaker. Pacemakerbehandling medför livslång uppföljning samt eventuellt upprepade operationer för att byta pacemakerdosa eller elektroder. Enligt europeiska riktlinjer bör uppföljning ske med multidisciplinära team, och där har pacemakersjuksköterskan en viktig funktion. Vikten av personcentrad vård, eller omväxlande patientcentrerad vård, betonas. Utbildning och information är viktiga beståndsdelar. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa upplevelser hos personer som har en pacemaker. Metod: En litteraturöversikt med systematisk sökstrategi genomfördes. Arton vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och CINAHL inkluderades. Två av dessa var av kvalitativ metod och resterande 16 av kvantitativ metod. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades med hjälp av ett bedömningsformulär. Artiklarnas resultat analyserades med tematisk analys för att identifiera regelbundenheter och inkonsekvenser, vilka organiserades i teman och underteman. Resultaten visade att pacemakerbärarnas upplevelser var mångfacetterade, med både positiva och negativa aspekter. Trots en initial förbättring av livskvaliteten efter implantation kunde en inte obetydlig andel av patienterna uppleva försämring framför allt på sikt. Distansmonitorering av pacemaker visade sig vara en lovande metod för uppföljning, med fördelar såsom ökad tillfredsställelse med behandlingen och minskat behov av fysiska mottagningsbesök, samtidigt kunde ingen skillnad ses gällande livskvalitet. I vissa fallnoterades brister i information och kunskap hos pacemakerbärarna, vilket ledde till oro och osäkerhet kring hantering av pacemakern, som i sin tur ledde till begränsningar i det vardagliga livet. Slutsatsen är att strukturerad och personcentrerad vård anpassad till den tekniska utvecklingen är viktigt. Det inkluderar förbättrad information och utbildning, som är avgörande för att öka pacemakerbärarnas kunskap. Därigenom kan oro minska samt livskvaliteten förbättras. Framtida forskning och utveckling inom området behövs för att möta de ökade behoven hos denna patientgrupp och förbättra vården på individnivå. / Background: Pacemaker implantation is a globally prevalent treatment for symptomatic bradycardia. In Sweden, there are more than 48,000 pacemaker recipients. Pacemaker treatment involves lifelong follow-up and possibly repeated surgeries to replace the pacemaker device or electrodes. According to European guidelines, follow-up should be conducted by multidisciplinary teams, in which the pacemaker nurse has an important function. The importance of person-centered care, alternatively patient-centered care, is emphasized and education and information are important components. The aim of this literature review was to illuminate experiences among individuals with pacemakers. Method: A literature review was conducted, using systematic search strategy. Eighteen scientific articles from the databases PubMed and CINAHL were included. Two of these were of qualitative method and the remaining 16 of quantitative method. All articles were quality reviewed using an assessment form. Data analysis was conducted with thematic analysis to identify regularities and inconsistencies, which were organized into themes and subthemes. The results revealed multifaceted experiences among pacemaker recipients, encompassing both positive and negative aspects. Despite an initial improvement in quality of life postimplantation, a non-neglible proportion of patients experienced long-term deterioration.Remote monitoring of pacemakers emerged as a promising method for follow-up, offering benefits such as increased satisfaction and reduced need for in-clinic visits, with no distinctimpact on quality of life. However, deficiencies in information and knowledge among pacemaker recipients were sometimes noted, leading to anxiety and uncertainty regarding device management, consequently restricting daily life. The conclusion is that structured and person-centered care adapted to technological advancements is important. This includes enhanced information and education, which are essential for improving pacemaker recipients’ knowledge and, consequently, reducing anxiety while improving their quality of life. Future research and development in the field are necessary to address the growing needs of this patient population and enhance care at an individual level.

Dödsolyckor har drabbat svenska byggarbetsplatser den senaste tiden, där det tagit lång tid att identifiera offren på grund av utebliven närvaroregistrering på arbetsplatsen. Flera medier har på senaste tiden lyft det fusk som förekommit på stora entreprenader i Stockholm. Händelserna understryker vikten av kontroll över företag och individer på de svenska byggarbetsplatserna. Studien syftar till att besvara hur förutsättningar kan skapas för att nå en sund byggbransch, minimera arbetslivskriminalitet och vilka konsekvenser krav medför. Rapportens innehåll har framtagits genom litteraturstudie och intervjustudie där totalt sett 22 stycken intervjuer har genomförts med kandidater verksamma inom branschen. Antalet intervjuer har gett studien en gedigen bredd där en stor del av branschen representeras. Resultatet visar att kontinuerlig uppföljning av företag måste ske och att arbetet kring dessa frågor måste ske branschgemensamt. Informationsutbytet myndigheter mellan men även myndigheter till branschen måste utökas för att underlätta arbetet för de verksamma ute på arbetsplatserna. Rapporten har även landat i en illustrerad Konsekvenstrappa, för hantering av upptäckta avvikelser vid kontroll av företag. Studien vill uppmana alla aktiva i branschen att utbilda sig inom och arbeta aktivt kring ämnet. / Fatal accidents have recently happened at Swedish construction sites where it has taken a long time to identify the victims because of to the lack of registration of attendance at the workplace. Swedish media have recently highlighted the complex problems due to fraudulent behavior that has occurred at large construction sites in Stockholm. These incidents emphasize the importance of control and verification of companies and individuals at Swedish construction sites. This study aims to answer how conditions can be made to achieve a sound construction industry, minimize criminal behavior linked to the labor and what consequences the requirements entail. The report's content has been developed through a study of literature and a study of interviews, with a total of 22 interviews conducted with candidates currently active in the industry. The number of interviews has given the report a substantial breadth, standing for a large part of the industry. The results show that continuous monitoring of companies must take place and that work on these issues must be carried out cooperatively by the industry. The exchange of information between authorities as well as from authorities to the industry, must be expanded to ease the work for those working on and around the construction sites. The report has also resulted in an illustrated Consequence Ladder, also referred to as the Konsekvenstrappa, for how to manage the discovered discrepancy during inspections. The study encourages everyone active in the industry to educate themselves and work actively within the subject.

Introduktion: Avslutad intensivvård leder ofta till efterföljande vård på en allmän vårdavdelning. Patienter som vårdats på en intensivvårdsavdelning efter utskrivning till vårdavdelning bör få en uppföljning av en intensivvårdssjuksköterska för att kunna upprätthålla hög patientsäkerhet och en god vård. Det är därför av betydelse att beskriva hur sjuksköterskor på vårdavdelning upplever denna uppföljning efter avslutad intensivvård. Syfte: Syftet var att beskriva grundutbildade sjuksköterskors upplevelse av att delta i uppföljning av utskriven intensivvårdspatient - Post intensivvårdsgrupp (PIG). Metod: En intervjustudie med ändamålsenligt urval och kvalitativ innehållsanalys genomfördes. Resultat: Resultatet bildade tre kategorier; Att utmanas i en dynamisk vårdmiljö där teamarbete är betydelsefullt, att få stöd bidrar till ett lärande som ger en känsla av trygghet och att utgå från patientens nuvarande status och individuella behov. Slutsats: PIG-uppföljning kan ge stöd och nytta till både patienter och vårdpersonal. PIG-uppföljning kan fungera som ett känslomässigt och pedagogiskt stöd för grundutbildade sjuksköterskor på vårdavdelning, med målet att hjälpa patienter vidare i sin fortsatta återhämning efter avslutad intensivvård. PIG-uppföljning kan bidra till ett fördjupat samarbete mellan IVA och vårdavdelning som ger möjlighet till kunskapsutbyte med syfte att öka kompetensen på vårdavdelning och därmed öka patientsäkerheten.

L’objectif de la présente étude est de cerner les difficultés rencontrées en lecture et en orthographe par les enfants issus de l’immigration de 2ème et 3ème génération qui on été comparés à leurs pairs autochtones inscrits dans les même classes. L’échantillon comprend 357 élèves scolarisés dans des écoles communales en discrimination positive de la région de Bruxelles Capitale. Un suivi longitudinal de la 3ème à la 5ème année primaire a également été mené. Les résultats nous ont permis d’évaluer les performances en langue orale et en langue écrite de ces élèves, et de mettre en évidence d’une part les mécanismes de lecture et d’écriture et d’autre part les facteurs susceptibles d’expliquer les retards sur le plan psycholinguistique. Deux programmes d’entraînements, au niveau phonologique et syntaxique ont été élaborés en vue de mesurer leur effet sur les différences de compétences. / The objective of this study is to determine the difficulties encountered in reading and spelling by children from emigrant families (2nd and 3rd generation) compared with their pars autochthons registered in the same classes. The sample includes 357 pupils in positive discrimination elementary schools from the area of Brussels City. A longitudinal follow-up from 3rd to 5th primary grade was also carried out. The results enabled us to evaluate the performances in spoken and written language of these pupils and to highlight the mechanisms of reading and writing and the factors which explain psycholinguistics delays. Two training programs, one phonologic, the other syntactic were elaborate in order to measure their effect on the differential of skills.

Addiction Severity Index (ASI) är tänkt att användas både för klientarbete på individnivå och för forskning på gruppnivå. Denna studie undersöker i vilken omfattning ASI-Uppföljning genomförs samt vilka individ- och organisationsfaktorer som påverkar användningen. Studien är kvantitativ dvs presenterar statistiska analyser. Data samlades in på två sätt. Tillgång till ASI-data gjordes möjlig genom en avidentifierad fil från databasen ASI-Net och omfattade data från elva kommuner i Jönköpings län. ASI-data bestod av 1964 intervjuer från ASI-Grund och ASI-Uppföljning och behövdes för undersökningen av individfaktorerna. Data angående organisationsfaktorerna samlades in genom webbenkäter till cheferna inom Individ- och Familjeomsorg (IFO) i samma elva kommuner. Resultatet visar att andelen uppföljningsintervjuer ökar för varje år och att det föreligger stora skillnader mellan kommuner i genomförande av andelen uppföljningsintervjuer. Analysen av individfaktorerna tyder på att de äldre, med högre utbildning och ett yrke återintervjuas i högre utsträckning. Klienterna med stora problem och hjälpbehov med alkohol genomgår i högre grad en uppföljningsintervju, medan mer problem med narkotika och rättsliga problem tenderar att följas upp i mindre grad. Analysen av organisationsfaktorerna kunde ej på meningsfullt sätt signifikansprövas då populationen för webbenkäten var liten. Dock upptäcktes korrelation mellan andelen uppföljningsintervjuer för varje kommun och två organisationsfaktorer, befolkningsmängd i kommunerna samt personalomsättning. Organisationsfaktorerna visar tvärtemot förväntat att små kommuner följer upp en högre andel, och att faktorer som personalomsättning, utbildning och ärendemängd inte förklarar de skillnader som finns.  Studiens slutsats visar att andelen genomförda ASI-Uppföljning ökar kontinuerligt. Även om ASI-Uppföljning ökar så är det långt kvar till dess att ens hälften av alla ärenden med ASI-Grund återintervjuas. För att öka motivationen att genomföra uppföljningsintervjuer kan det vara viktigt att socialsekreterarna får mer tillbaka i form av sammanställningar och analyser på gruppnivå. / Addiction Severity Index (ASI) is thought to be used both for client work at the individual level and for research at a group level. This study examines the extent to which the ASI Follow-up is carried out, and the individual and organizational factors influencing the usage. The study is quantitative, i.e. presents statistical analyzes. Data were collected in two ways. Access to ASI data was made possible by an anonymous file from the database ASI-Net and included data from eleven municipalities in Jönköping County. ASI data consisted of 1,964 interviews from ASI Basic and ASI Follow-up and was needed for the investigation of individual factors. Data regarding organizational factors was collected through web surveys to managers in Individual and Family Care (IFO) in the same eleven municipalities. The result shows that the percentage of follow-up interviews is increasing every year and that there are large differences between municipalities in the usage of the percentage of follow-up interviews. The analysis of individual factors suggest that the elderly, with higher education and a profession are interviewed to a greater extent. Clients with serious problems and in need of help with alcohol also undergo follow-up interviews more frequently, while more problems with drugs and legal problems tend to be followed-up to a lesser degree. The analysis of organizational factors could not in a meaningful way be tested for significance since the population for the web survey was small, however, correlation was discovered between the percentage of follow-up interviews for each municipality and organizational factors of population in municipalities and employee turnover. Organizational factors show the contrary as expected that small municipalities follow up to higher degree, and that factors such as staff turnover, training and case quantity does not explain the existing differences. The study's conclusions are that the percentage of ASI Follow-up is continuously increasing. Although the ASI follow-up is increasing, it is a long way until the even half of all cases with ASI Basic are re-interviewed. To increase the motivation to carry out follow-up interviews, it may be important for the social workers to get back more in the form of summaries and analyzes at the group level.

The purpose of this study was to find out about the presence of unannounced home visits in foster families based on a survey of Swedish municipalities. The study also aimed at increasing knowledge about why unannounced home visits were made. In order to achieve the purpose of this study, mixed methods were used in both a quantitative and qualitative approach. The quantitative part of the study consisted of a census where all Swedish municipalities' guidelines and procedures for the prevention of foster homes were collected. Qualitative interviews were held with five social services, which stated in their guidelines that unannounced home visits should be made. To analyze both the study's quantitative and qualitative results, theories of legitimacy and power were used. The study concluded that the law on follow-up of foster homes gives municipalities a large margin of interpretation because the visits are regulated by the municipalities themselves. Another conclusion from the study was that no one knows which follow-up methods that really helps. Therefore, evaluations and research on follow-up of foster care must be established.

Atrial fibrillation (AF) is the most common arrhythmia seen in clinical practice. In cardiac surgery, one-third of the patients experience episodes of AF during the first postoperative days (postoperative AF), and patients with preoperative AF (concomitant AF) can be offered ablation procedures in conjunction with surgery, in order to restore ordinary sinus rhythm (SR). The aim of this work was to study the relation between postoperative AF and inflammation; the long-term consequences of postoperative AF on mortality and late arrhythmia; and atrial function after concomitant surgical ablation for AF. In 524 open-heart surgery patients, C-reactive protein (CRP) serum concentrations were measured before and on the third day after surgery. There was no correlation between levels of CRP and the development of postoperative AF. All 1,419 patients with no history of AF, undergoing primary aortocoronary bypass surgery (CABG) in the years 1997–2000 were followed up after 8.0 years. The mortality rate was 191 deaths/1,000 patients (19.1%) in patients with no AF and 140 deaths/419 patients (33.4%) in patients with postoperative AF. Postoperative AF was an age-independent risk factor for late mortality, with a hazard ratio (HR) of 1.56 (95% CI 1.23–1.98). Postoperative AF patients had a more than doubled risk of death due to cerebral ischaemia, myocardial infarction, sudden death, and heart failure compared with patients without AF. All 571 consecutive patients undergoing primary CABG during the years 1999–2000 were followed-up after 6 years. Questionnaires were obtained from 91.6% of surviving patients and an electrocardiogram (ECG) from 88.3% of all patients. In postoperative AF patients, 14.1% had AF at follow-up, compared with 2.8% of patients with no AF at surgery (p<.001). An episode of postoperative AF was found to be an independent risk factor for development of late AF, with an adjusted risk ratio (RR) of 3.11 (95% CI 1.41–6.87). Epicardial microwave ablation was performed in 20 open-heart surgery patients with concomitant AF. Transthoracic echocardiography was performed preoperatively and at 6 months postoperatively. At 12 months postoperatively 14/19 patients (74%) were in SR with no anti-arrhythmic drugs. All patients in SR had preserved left and right atrial filling waves (A-waves) and Tissue velocity echocardiography (TVE) showed preserved atrial wall velocities and atrial strain. In conclusion, postoperative AF is an independent risk factor for late mortality and later development of AF. There is no correlation between the inflammatory marker CRP and postoperative AF. Epicardial microwave ablation of concomitant AF results in SR in the majority of patients and seems to preserve atrial mechanical function.

In 2015 a new national Child Health Care Program was introduced in Uppsala County, Sweden. Due to this, the Child Health Center’s speech-language screening for 3-year old’s was moved to 2½ years. The same method of screening - ‘Westerlunds 3-årsmetod’ - is maintained, though there have been a few changes. The children are only expected to use two-word utterances for a passable result, contrary to the earlier requirement for three-word utterances. The absence of three-word utterances now means a follow-up at the age of three. The purpose of the present study was to evaluate the part in “Westerlunds 3-årsmetod” which examines length of utterances, by examining if the absence of three-word utterances could be used as an indicator for language difficulties and whether a postponement of the screening (with approximately a month) could ensue in fewer children being called for a follow-up. The participants were recruited through mail to families with children just above the age for the 2½ year speech-language screening. It proved difficult to find participants for the study with the chosen recruitment method and on that account an additional recruitment was implemented. Despite that, none of the possible participants met all the inclusion criteria in the end, which meant that the prospective analyses could not be performed and therefore the research questions could not be entirely answered. A choice was made to analyze the already collected data, meaning that the entire group of children screened in the right age range (2:6-2:9) were examined. The group consisted of 26 children, 14 girls and 12 boys. The average age was 2:6 years (min: 2:6, max: 2:8). Of these 8% (2 children) were not using three-word utterances, although they also had other difficulties. Based on this group vague indications could be seen suggesting that a connection between age and the time of screening does not exist. Most of the children, 95%, screened at the age of 2:6 years passed the screening without remarks. Furthermore, it turned out that some children were screened as early as 2:5 with passable results. Consequently, no data in this study supports the notion that a postponement of the screening would result in fewer follow-ups. It should be noted that due to insufficient data no clear conclusions can be drawn. / År 2015 infördes det nya nationella barnhälsovårdsprogrammet i Uppsala. Det resulterade i en förflyttning av språkscreeningen på barnavårdscentralen (BVC), från 3 års ålder till 2 ½ år. Samma screeningmetod - Westerlunds 3-årsmetod - används fortfarande, med vissa mindre ändringar. En förändring som skett i och med förflyttningen är att barnen vid 2 ½ år inte längre förväntas tala i treordssatser för godkänt resultat. Istället räcker det att barnen använder tvåordssatser. Avsaknad av treordssatser vid screeningen innebär dock en uppföljning av språkutvecklingen vid 3 år. Syftet med denna studie var att utvärdera hur delmomentet Språkanvändning (som undersöker satslängd) i screeningmetoden fungerar vid 2 ½ års ålder. Detta för att undersöka om avsaknad av treordssatser vid 2 ½ år kan vara en indikation för språkliga svårigheter samt om en senareläggning av screeningen (med någon månad) kan bidra till att färre barn behöver följas upp. Deltagare rekryterades genom brevutskick till familjer med barn som nyligen passerat åldern för 2 ½ -årsscreening på BVC. Det visade sig vara svårt att hitta deltagare till studien med den valda metoden, därav genomfördes en kompletterande rekrytering. Efter fullgjord rekrytering framkom det ändå att ingen av de möjliga deltagarna uppfyllde alla studiens inklusionskriterier, vilket medförde att de tilltänkta analyserna inte kunde genomföras och frågeställningarna inte kunde besvaras. På grund av detta gjordes valet att titta på alla barn som screenats i rätt åldersintervall (2:6 - 2:9 år). Därmed undersöktes 26 barn (14 flickor och 12 pojkar, ålder 2:6 – 2:8 år, medelålder 2:6 år). Av dem var det 8 % (2 barn) som inte talade i treordssatser, dock i kombination med andra svårigheter. Utifrån dessa 26 barn kunde vissa indikationer ses som tyder på att ett samband mellan ålder på barnet och tidpunkt för screening inte existerar. Majoriteten, 95 %, av barnen som screenades vid 2:6 år klarade den helt utan anmärkning. Det visade sig även att ett antal barn screenats så tidigt som vid 2:5 år och ändå presterat utan anmärkning. Därmed ses ingen data i den här studien tala för att en senareläggning av screeningen skulle medföra att färre barn kallas för uppföljning. På grund av bristande data bör det dock påpekas att inga faktiska slutsatser kan dras utifrån den här studien.