Today we see a growing need and interest in working towards sustainable development. To be able to contribute to a sustainable development as individuals/business we need to emphasize the importance of education and contextualisation that learning occurs in a sense that is relevant to the learner. This is the background to this study, which in turn is the basis for an education that focuses on how to environmentally secure your purchases, an opportunity for us to set environmental standards purchasing products and services. The process for purchase is considered by many to be a key factor in businesses work towards sustainable development. Key people in this process and target audience for this education is environmental, purchasing and procurement managers. The purpose of this study is to design an education called Miljösäkrade inköp from the target audiences’ knowledge, interests and attitudes, together with literature. The first step is a study of the target audiences’ needs and concerns in areas concerning environmentally secured purchase. This study has been done through qualitative research interviews which in turn has been the basis of av reflection on the content and didactic approach for this education. The theoretical basis for this study highlights for an example education for sustainable development, teaching traditions of environmental problems, adult didactics and problem-based learning. The results of the qualitative research interviews show for an example that the participants have a range of different motives for taking the environment into account in their purchases. They all illustrate the importance of having a holistic approach, but also the difficulty in realizing it. Several of those who have been interviewed indicate a difficulty to see ecological, social and economic factors as a whole. Based on interview results and literature, I point out three areas that will permeate the education Miljösäkrade inköp; the democratic conversation, a conversation in which views and values of all those who are involved are considered to be significant, a holistic approach to sustainability and ethical aspects. And based on these three areas you’re given suggestions for exercises and interesting issues to highlight during the education. / Vi upplever idag ett växande behov och intresse av att arbeta för en hållbar utveckling. För att vi som individer/verksamheter ska kunna bidra till en hållbar utveckling poängteras vikten av utbildning och kontextualisering, att lärandet sker i ett sammanhang relevant för den lärande. Detta är språngbrädan för denna studie som i sin tur ligger till grund för en utbildning som fokuserar på miljösäkrade inköp, en möjlighet för oss att ställa miljökrav vid inköp av produkter och tjänster. Inköpsprocessen anses av flera vara en nyckelfaktor i verksamheters arbete för en hållbar utveckling. Nyckelpersoner i denna process och tillika målgrupp för denna utbildning är miljö-, inköps- och upphandlingschefer. Syftet med denna studie är att utifrån målgruppens kunskaper, intressen och attityder tillsammans med litteratur utforma utbildningen Miljösäkrade inköp. Det första steget är en studie av målgruppens behov och frågeställningar inom områden som berör miljösäkrade inköp. Denna studie har skett i form av kvalitativa forskningsintervjuer som sedan har legat till grund för en reflektion kring utbildningens innehåll och didaktiska upplägg. Som teoretisk grund för denna studie lyfts bl.a. lärande för hållbar utveckling, undervisningstraditioner för miljöproblematik, men också vuxendidaktik och problembaserat lärande. Resultatet av de kvalitativa forskningsintervjuerna visar exempelvis på att deltagarna anger ett spektra av olika motiv till att ta hänsyn till miljön i sina inköp. De belyser alla vikten av ett helhetstänkande men också svårigheten i att realisera detta. Flera av de intervjuade visar på en svårighet att se ekologiska, sociala och ekonomiska faktorer som en helhet. Utifrån intervjuresultat och litteratur lyfter jag sedan tre områden som kommer att genomsyra utbildningen Miljösäkrade inköp; det demokratiska samtalet, ett samtal där alla de inblandades synpunkter och värderingar anses vara betydelsefulla, ett helhetstänkande för hållbarhet och etiska aspekter. Utifrån dessa tre områden ges förslag på övningar och intressanta frågeställningar att lyfta under utbildningen.

Undersökningens syfte är att ur ett receptionsestetiskt perspektiv öka kunskapen om upplevelse av konst i vid mening. I detta arbete genom en empirisk studie av hur fenomenet upplevelse av konst uppfattas av bildkonstutställare i svenska icke-kommersiella utställningsmiljöer och hur det påverkar utställningarnas praxis.  Metoden grundas på semistrukturerade kvalitativa forskningsintervjuer samt litteraturstudier. I metoden använder undersökningen dels en egen framtagen definition av utställningsbesökare – vardagsbetraktare – och ett framtaget intervjuformulär.   Teorin lutar sig mot semiotiskt tankegods enligt inspiration från Mieke Bal och Norman Bryson samt Maurice Merlot-Ponty kombinerat med en pragmatisk tolkningsmetod enligt Stanley Fish. Resultatet visar att det svårfångade och svårbeskrivna fenomenet upplevelse av konst ur besökarperspektivet finns dolt inbyggt i konstutställarnas vardag och att fenomenet har en betydande påverkan på utställningarnas utförande. Mekanismen, som vilar på en kulturell kodning i den icke-kommersiella konstvärlden, verkar genom konstutställarnas inlevelse som ställföreträdande besökare och som uttolkare av besökarnas beteenden och språkliga kommentarer.

Det digitala samhället kännetecknas av konstant utveckling och snabb föränderlighet, vilket har skapat rollen influencer: En person som används av företag och varumärken för att marknadsföra produkter eller tjänster. Denna studie fokuserar särskilt på influencerns egen bild av sitt yrke och genom att tematisera frågor utifrån teorier rörande kommersialisering, självpresentation, deltagarkultur och opinionsbildning. I studien undersöks hur tre utvalda svenska influencers inom mode och skönhet på Instagram ser på sin roll i och med kommersialiseringen vilket analyseras utifrån samma teorier inom medie- och kommunikationsvetenskapen som har nämnts ovan. Studien genomförs genom kvalitativa forskningsintervjuer där influencerna själva är utgångspunkten. Genom studien blir det tydligt att förstå hur kommersialiseringen har påverkat mediesamhället och tidigare roller har bytts ut. Kändisar är inte bara längre skådespelare och artister, opinionsledare behöver inte längre vara traditionella medier, en person kan ha olika roller i olika mediesammanhang och annonsering är inte längre något som går från producent till konsument. Utvecklingen av både medier och sociala kanaler har förändrat medielandskapet helt och de gränserna mellan avsändare och mottagare suddas ut. Det är inte bara marknadskommunikationen som har monopol på forskning rörande annonsering och marknadsföring. Avlutningsvis visar studien att influencerna har en sammansatt och komplex roll som uppstått i och med kommersialiseringen och är en följd utav en konvergens av det digitala medielandskapet. / The digital society is characterized by constant development and rapid change, which has created the role influencer: A person used by companies and brands to market products or services. This study focuses on influencers own image of their occupation and by thematising issues based on theories of commercialization, self-presentation, participatory culture and opinion formation. The essay is exploring how three selected Swedish influencers in fashion and beauty at Instagram are looking at their role in commercialization which is analyzed on the basis of the same theories in media and communication science that have been mentioned above. The study is conducted through qualitative research interviews where the influencers themselves are the starting point. Through the study it becomes clear to understand how commercialization has affected the media community and previous roles have been replaced. Celebrities are no longer just actors and artists, opinion leaders no longer need to be traditional media, a person can have different roles in different media contexts and advertising is no longer something that goes from producer to consumer. The development of both media and social channels has changed the media landscape in so much as the boundaries between senders and recipients are being erased. It is not only market communication that has a monopoly on research relating to advertising and marketing. Lastly the study shows that influencers have a composite and complex role that has emerged through commercialization and is a consequence of a convergence of the digital media landscape.