Sports media can, by framing a national team's character, stereotype the identity of a whole population. Since the early 20th century, football has been an uncontested arena for nationalistic expressions. However, nationalistic feelings get real consequences, and in relation to football there has been several examples of wars started or prevented because of the game.  The present study used a number of questions and answered them in order to fulfil its purpose: to highlight mediated expressions of Swedish nationalism and national stereotypes in Swedish sports media by scrutinizing its framing of Sweden and ‘Swedishness’ related to opposition countries during the Football World Cup in 2018. The questions used were specifically how Sweden and ‘Swedishness’ were framed, how the characters of Sweden’s respective opposition countries were framed and finally how the media expressed Swedish nationalism. A combination of framing theory and Stuart Hall’s representation theory was chosen as theoretical ground to summarize the media’s framing of the respective nationalities. Additionally, Benedict Anderson’s imagined communities and Michael Billig’s banal nationalism let the analysis of the frames regarding Sweden be deepened. The framing analysis was carried out on twelve chronicles published by Swedish newspapers Aftonbladet and Expressen during the tournament. The analysis showed that Swedish identity and ’Swedishness’ were framed as showing good morale, specifically when it came to collectivism, unselfish and hard work and anti-racism. Ultimately, Sweden was stereotypically framed as a morally likeable and collective realm in an individualistic world. Swedish nationalistic expressions in sports media can be researched more. The result of this study offers awareness in thinking of our own attitude towards nationalism, and stereotypes of other nations, in relation to sports.

I studien analyserades åskådaruppfattningar om musikaliska inslag på fotbollsarenor. Utgångspunkten var att som musikpedagogstudent utforska strategier för att skapa musikintresse hos skolungdomar som inte är musikintresserade men som har ett intresse för sport. Syftet var att undersöka och analysera hur åskådare upplever musik som framförs under sportevenemang. För att få ett intressant material att analysera valdes två fotbollsmatcher med olika musikaliska förutsättningar: före och under Covid-19. Studien genomfördes metodiskt med två fokusgrupper: De både fokusgrupperna såg de två matcherna och diskuterade på vilka sätt musik kan uppfattas före och under Covid-19. Studiens resultat påvisar att fokusgrupperna upplevde att den tidigare fotbollsmatchen hade ett ständigt ljudsorl. Fotbollsmatchen som spelades 2020 upplevdes ljudpåläggningen som “oäkta” då det inte fanns någon publik som kunde skapa något ljud. Det talades om hur man kan översätta ljuden till musiktermer, som ger idéer om hur man som musikpedagog kan undervisa elever som har sitt största intresse inom fotbollen.

Flera studier har tidigare påtalat vikten av samverkan mellan externa aktörer och Polisen för att komma tillrätta med fotbollsrelaterade brott och ordningsstörningar men kritik har riktats mot hur arbetet hanteras i praktiken. Den här uppsatsens syfte är att belysa vilka hinder och svårigheter som finns för Polismyndigheten att tillämpa nya strategiska arbetssätt kopplat till fotbollsrelaterade brott och ordningsstörningar. Studien är kvalitativ och materialet har samlats in genom intervjuer och dokument som sedan analyserats med hjälp av organisationsteorier.Litteraturgenomgången visar att problematiken med fotbollsrelaterade brott och ordningsstörningar funnits under lång tid och att det tycks svårt att komma tillrätta med den. Våra resultat visar flera hinder och utmaningar för utveckling av arbetet över tid kopplat till exempelvis flernivåstyrning och asymmetriska maktförhållanden. Ett av de mest framträdande problemen är att Polismyndigheten tycks sakna förmåga att arbeta enhetligt och långsiktigt med fotbollsrelaterade brott och ordningsstörningar, vilket leder till ett minskat förtroende för myndigheten hos de externa aktörerna. Ett annat identifierat problem är svårigheter kring kommunikation och förmåga att förklara hur och varför Polisen vidtar vissa åtgärder.

This is a critical theoretical inspired study of the centralized talent development within Swedish football. Prior research from mainly Tomas Peterson and Rolf Carlsson shows how difficult it is to anticipate which players that have best prerequisites to reach the elite level in football, and how individuals born in the first months of the year in early national youth elite selections are substantial overrepresented compared to individuals born late in the year because of further physical, intellectual and social development. These are factors that will be equally divided in adult age, and the dividing up in birth quarters of the players at the elite level also is quite equal which shows that the former imbalance were unjustified in terms of which players that have the best prerequisites for success.In my C-essay, a comparative study of IFK Göteborgs and Malmö FF´s respectively football academy, my comprehensive conclusion were to abolish the youngest youth national teams and divide the resources to an increased quantity deliberated training for as many youth players as possible through a diffusion of football academies in Sweden. This underlies my question at issue in this study and for a critical interview with the former director of player education at the Swedish Football Association, Thomas Lyth. Interviews on the subject have also been done with three big football district associations in the south, which are compared with each other and the National Football Association.It appears that it has been made important changes of the centralized talent development due to the research results. The individual education of players is emphasized to a greater extent than before, every year a larger age group of players to be stimulated is chosen, and the system of youth national teams (age 13-19) isn’t excluded for players that on an early stage in the system have been redacted (which was pretty much the case before). In spite of this I think a discussion of more changes to be done can be interesting. Interviews with the football districts show that within Swedish football there also are some critics. Representatives from the districts Skåne, Småland and Göteborg have more or less critic to have the youngest youth national teams. Most of the players’ training take place at the local level; therefore it is important to have strong football district associations that can give many players a deliberate education in a good environment just like football academies potentially can supply. I think that stimulation activities and ability groupings favourably can be done at district and club level. I think youth national teams are motivated from about the age of 18 years, when the dividing up of players in birth quarters is pretty equal and it’s easier to anticipate which players that have best prerequisites for success at the senior elite level. Earlier youth national teams send wrong signals to both the players who are chosen and mostly to all the players who are redacted. I think that a diffusion of resources and competence in Sweden according to talent development is important.

Fair play är något som ligger i idrottens natur. Så hävdar i alla fall idrottsetablissemanget. Idrottsutövarna tycks däremot inte vara av samma åsikt vilket leder till upprepade brott mot fair play-idealet. Syftet med studien är att förstå och förklara hur fair play förändras och utvecklas i olika sporter utifrån en jämförelse mellan fotboll och rugby. Just dessa två sporter är intressanta att jämföra kopplat till fair play då de har samma ursprung men vitt skilda fair play-ideal. Det blir därför intressant att undersöka på vilka sätt fair play-idealet skiljer sig mellan de två sporterna och hur idealet har förändrats i de två sporterna sedan de uppkom på 1800-talet (i modern form), men även fair play-idealets allmänna roll inom idrotten. Detta är en komparativ studie där jag jämför fair play-idealen inom fotbollen och rugbyn. Metoden jag har använt är dokumentanalys.Fair play handlar både om de formella (nedskrivna) och informella (ej nedskrivna) reglerna, och den gemensamma tolkningen av dessa kallas för ethos (of the game). Fair play handlar också om att uppträda på ett positivt sätt, inte bara undvika ett negativt beteende. Reglerna kan brytas antingen medvetet, det vi kallar för fusk, eller omedvetet. En orsak till fusk är en vilja att vinna till varje pris. Strukturfunktionalism handlar om social kontroll, en fotbollsdomare kan exempelvis kontrollera spelarna och deras beteende genom att dela ut gula och röda (eller gröna) kort. Fair play-idealet går att problematisera som ett 1800-talsideal, som ett brittisk ideal, som ett överklassideal, som ett maskulinitetsideal, och som ett kristet ideal. Min slutsats är att det behövs ett mer kritiskt och problematiserande förhållningssätt till fair play-idealet. / This is a comparative study of the ideal of fair play in football and rugby. The purpose of this study is to understand and explain how fair play changes and develops in different sports with a comparison between football and rugby. Fair play is about the formal and informal rules, and about behaving in a positive manner, not only to avoid negative behaviour. Fair play is said to be fundamental in sports but the number of athletes that break this ideal suggests that it’s not. Structural functionalism is about social control, the football referee can for example control the players by showing them yellow or red (or green) cards. Fair play is an ideal of the 19th century, a British ideal, an ideal of the upper-class, an ideal of masculinity, and a Christian ideal. My conclusion is that there is a need for a more problematised approach to fair play.

Denna kandidatuppsats har för avsikt att belysa faktorer bakom sportslig framgång. Till följd av det stora ekonomiska fokus inom idrotten är studiens syfte att istället hitta makroekonomiska faktorer som påverkar sportslig framgång. Till studien valdes de 20 främsta europeiska fotbollslagen ut baserat på deras rankingpoäng mellan åren 2000 - 2016. Rankingpoängen, tillika mått på sportslig framgång har sedan jämförts med fem utvalda landspecifika makroekonomiska faktorer; inflation, BNP-tillväxt, arbetslöshet, politisk stabilitet och befolkningsmängd. Dessa faktorer har också samlats in över tidperioden 2000 - 2016.Studien har använt sig utav en multipel linjär regressionsanalys för att identifiera korrelationer mellan de utvalda faktorerna och sportslig framgång. Statistikprogrammen SPSS, Microsoft Excel och Microsoft Azure Machine Learning Studio har bistått med hjälp för bearbetning och analys av insamlade data. Resultatet påvisar inget starkt linjärt samband mellan de utvalda variablerna och sportslig framgång. Samtidigt redogör resultatet för en förklaringsgrad på 63 % gällande faktorn arbetslöshet. Studien kan inte stoltsera med någon revolutionerande upptäckt. Däremot kan studien bidra med att landspecifika faktorer högst troligt inte korrelerar med idrottslig framgång. Samtidigt kan studien fungera som ett underlag för vidare forskning på ämnet om faktorer bakom sportslig framgång. / This bachelor thesis intends to highlight factors behind sporting success. As a result of the major economic focus in sports, the aim of this study is instead to find macroeconomic factors that affect sporting success. To this study, the top 20 European football teams were selected based on their ranking points between year 2000 and 2016. Ranking points, measurements of sports success, have been compared to five selected country-specific macroeconomicfactors; inflation, GDP growth, unemployment, political stability and population. These factors have also been collected over the period 2000-2016.The study has used a multiple linear regression analysis to identify correlations between the selected factors and sporting success. The statistics software SPSS, Microsoft Excel, and Microsoft Azure Machine Learning Studio have helped to process and analyze collecteddata. The result shows no strong linear relationship between the chosen variables and sporting success. At the same time, the result explains that the coefficient of determination of the factor unemployment is 63%. This study can’t take credits for any revolutionarydiscovery. On the other hand, the study can help by saying which country-specific factors most likely do not correlate with sporting success. At the same time, the study can serve as a basis for further research on the subject; factors behind sporting success.

Arbetet lyfter upp viktiga komponenter hos idrottare gällande deras drivkrafter till att syssla med det dem gör. Varje individ har något som driver dem till att fortsätta med sin idrott, vare sig det är på motionärsnivå eller elitnivå. Arbetet är baserat på self-determination teorin och vi utgår utifrån perspektivet som är bestående av autonomin, samhörighet och kompetens. Det är för att få förståelse över individernas drivkraft och vilken form av motivation som driver de. Under denna studie så intervjuades fyra män med fyra olika bakgrunder samt två olika nivåer bestående av två på motionärsnivå och två på elitnivå inom fotboll. Två av dem utvalda motionärerna spelade i division sex-lag samtidigt universitetsstudier och jobb ingick. Dem två andra var på elitnivå där den ena spelar för stadens lag Malmö FF, och en som spelar fotboll utomlands. Syftet med undersökningen är att studera vad som motiverar både herrelit- och motionärer inom träning och om det finns någon skillnad mellan eliten och dagsmotionären utifrån den självbestämmande teorin (SDT).

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen är att beskriva hur barn- och ungdomsfotbollen är organiserad i Addis Abeba, Etiopien, med ett speciellt fokus på ungdomsfotbollen. Uppsatsen kommer att redovisa ledares, tränarnas och ungdomars beskrivning av ungdomsfotbollen. Frågeställningarna är: Hur beskriver tränare, ledare och ungdomar ungdomsfotbollens organisation samt dess hinder och möjligheter, i Addis Abeba Etiopien. Metod Både en kvantitativ och kvalitativ metod har använts. Studien genomfördes dels med intervjuer med sex personer där två tillhör fotbollsfederationen, en är från kommunen, två är ungdomstränare och en sportchef på en klubb i Etiopiens första liga, dels via en enkätundersökning med två ungdomslag i åldrarna  13–17 år. Resultat Resultatet av intervjuerna och enkäterna visar att endast viss begränsad organisation finns. För åldrarna 6–12 år finns i Addis Abeba eller i Etiopien ingen organisation likt exempelvis Sveriges statsstödda barn- och ungdomsverksamhet. I denna åldersgrupp görs enbart tillfälliga lösningar genom klubbarna och federationen, eller av barnen och ungdomarna själva genom spontanfotboll. För de lite äldre pojkarna, 13-15 år, finns skolfotboll  samt så kallade ”projekt”, men ingen organisation eller några fotbollsföreningar. Ungdomsfotbollen har många utmaningar. Det saknas resurser, utbildade tränare, lämpliga fotbollsplaner, materiel, utrustning, lokaler och träningstider. Det saknas också en tydlig policy hos Etiopiens och Addis Abebas fotbollsfederation som prioriterar ungdomsfotbollen och som visar hur den bör organiseras. Det finns dock stora möjligheter till förbättring. Enkäten visar att intresset och motivationen är stort.  Slutsats Ungdomsfotbollen i Addis Abeba är organisatoriskt outvecklad och uppvisar brister i struktur, prioritering och långsiktighet. Detta behöver åtgärdas om man vill nå en hållbar ungdomsfotboll i Etiopien. / <p>Kurs Idrott III</p>

Syfte och frågeställningar – Syftet var att undersöka selektering inom ungdomsfotbollen i Stockholm. I synnerhet ville vi undersöka motiven och genomförandet av tidig selektering inom akademiverksamheter. Detta kan ligga till grund för att sprida kunskap om ämnet ochfå en större förståelse för selekteringarnas motiv, genomförande och problem.  Den här studiens frågeställningar är: - Vilka är motiven till tidig selektering?  - Hur genomförs selekteringen? - Vilka problem uppstår genom selekteringen? Metod – I detta arbete genomfördes semistrukturerade intervjuer med tre fotbollstränare i föreningar som genomför tidiga selekteringar (i studien definierat som 10 år eller yngre). Intervjupersonerna var mellan 21–29 år gamla och hade varierad erfarenhet av akademiföreningar.  Resultat – Det framkom att målet med akademiverksamheterna anses vara att producera elitfotbollsspelare och att selekteringen är en viktig del i det. Motiven till selekteringen var att från en tidig ålder kunna forma spelarna samt att spelarna ska få träna med likasinnade. Selekteringsprocessens genomförande varierade mellan de olika föreningarna. Studien påvisade även av tränarna identifierade problem med deras selektering. Det innefattade hets från föräldrar och en konkurrenssituation med andra föreningar. Tränarna i studien vittnade även om en otydlighet, vilken innefattade avsaknad av vetenskapligt stöd och tydliga bedömningskriterier vid selektering. Slutsatser – De slutsatser som drogs var att det i akademierna i Stockholm inte finns ett gemensamt sätt att selektera på utan klubbarna jobbar på ett eget sätt i processen att selektera sina yngsta lag. Ytterligare slutsats var att det i föreningarnas selekteringsprocess medför flera olika problem och att denna process därför är i behov av vetenskaplig förankring.

Syfte och frågeställningar Syftet var att undersöka hur fotbollsklubbar i en region har inflytande över utbildningen på ett NIU-fotbollsgymnasium. • Påverkar intressen från olika fotbollsklubbar inom regionen utbildningen på NIU-fotbollsgymnasium? I sådana fall, på vilka sätt? • Hur beskriver lärare och elever relationen mellan fotbollsklubbar i det omgivande samhället och undervisningen inom NIU-fotbollsgymnasium? Metod Studien hade en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Fyra semistrukturerade intervjuerna genomfördes enskilt och hade som syfte att erhålla svar på studiens frågeställningar. Deltagarna i studien var en manlig och en kvinnlig elev som studerar sista året vid ett NIU-fotbollsgymnasium och två lärare som vartdera främst är ansvarig för manliga och kvinnliga elever vid NIU-utbildningen i fotboll. Intervjuerna genomfördes via videosamtal med deltagarna och transkriberades senare för en tematisk analys. Resultat Genom den tematiska analysen utmynnade fyra centrala teman för samspelet mellan klubbar och utbildningen. Dessa teman var: Positiv påverkan, Svårt att samarbeta med alla, Vikten av en elitsatsning och Skolans roll. Resultatet i den här studien bidrar med kunskap kring hur samverkan och påverkan mellan en NIU-fotbollsutbildning och fotbollsföreningar i en region kan se ut. Studien visar att två fotbollsklubbar samverkar med den undersökta skolan, och att fotbollsklubbarna påverkar åtminstone delar av den utbildning som bedrivs. Resultatet visar att både lärare och elever i denna studie har en väldigt positiv bild av samarbetet. Slutsats Denna studie visar på att nära samarbeten mellan NIU-gymnasium och fotbollsklubbar inom samma region kan existera på ett av lärare och elever upplevt väl fungerande sätt. Det framkommer av både lärare och elever i studien att undervisningen i vissa hänseenden anpassas efter samarbetsklubbarna. Lärarna vid den undersökta skolan uttrycker en medvetenhet om att skolan har det bestämmande ordet men så länge ramarna och direktiven från Skolverket följs ser lärarna inga problem med att fotbollsföreningar tillåts påverka. Alla deltagare i studien bekräftar dock att det i realiteten är svårt att avgöra vilka som faktiskt bestämmer mest, skolan eller fotbollsföreningarna. Studien skapar en intressant fråga för framtida forskning om vilka som egentligen har mest makt över undervisningen på NIU-gymnasium. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott.</p>