Syftet med denna studie är att undersöka om ett engagerat socialt nätverk kring en ung fotbollsspelare har ett samband med en talangfull fotbollsspelare. Studien utgörs både av en kvalitativ och en kvantitativ metod där den kvalitativa metoden består av intervjuer med två lags tränare och den kvantitativa metoden utgörs av en enkätundersökning för lagens spelare. Resultatet visar att det finns tendenser till ett högre föräldraengagemang hos talangfulla spelare, men där färdigheterna inte har någon betydelse i frågor som berör föräldrarnas beröm, tröstande, nöjdhet med spelarens kvaliteter som fotbollsspelare samt inställning vid motgång. Talangfulla spelare upplever en positiv känsla av att ha föräldrarna närvarande vid match, till skillnad från mindre talangfulla spelare. Överlag visar det sig också att spelarna umgås med likasinnade lagkamrater ifråga om färdigheter som fotbollsspelare. Selekteringen av talanger ska utgå från en mall utformad av berörd förening men efterföljs inte och därav väljs sällan de spelare med hög motivationsnivå som har sämre tekniska färdigheter till talangträning. Praktiska förslag ges på att oftare rotera runt på spelare på talangträningarna för att även behålla motivationen samt öka kompetensen hos mindre talangfulla spelare. Praktiska förslag ges även på att som förening respektive tränare vara mindre resultatfokuserad och mer processfokuserad när det gäller ungdomsidrott.

Skador i de nedre extremiteterna, främst knäskador, är ett stort problem inom damfotbollen. Studier har visat att risken för unga fotbollspelande tjejer att drabbas av en främre korsbandsskada är 5-6 gånger så stor som för pojkar i samma ålder. De nedre extremiteterna är även de kroppsdelar där flest skador förekommer inom herrfotbollen, men män skadar oftare lår och ljumske än knä- och fotled. De är även i regel äldre när skadan inträffar än damspelarna är. Skillnaden i skadefrekvens mellan herr- och damspelare kan bero på flera olika faktorer, t ex anatomiska skillnader, hormonella skillnader och fysiska skillnader, såsom muskelstyrka och knästabilitet. Syftet med det här projektet var att utforma ett träningsprogram med målet att stärka lårmuskulaturen, bålstyrka och att öka stabiliteten i knäleden. Vi ville att övningarna skulle vara så enkla och kräva så lite utrustning och utbildning att de skulle gå att genomföra en helt vanlig fotbollsträning. Två flicklag födda 1993 ingick i projektet; ett som kontrollgrupp (n=10) och ett som träningsgrupp (n=13). Båda grupperna tränade fotboll 3h/v, samt deltog i seriespel, under hela säsongen. Träningsgruppen genomförd förutom den vanliga fotbollsträningen vårt skadeförebyggande träningsprogram 10-20 min/1gg/v under hela säsongen. Grupperna testades med sit-to-stand-test vid projektets start och även efter 3, 6 och 12 månaders träning. Vid projektstarten var kontrollgruppen snabbare vid första testet än träningsgruppen. Efter 6 månaders träning kom träningsgruppen ikapp kontrollgruppens tider och fortsatte sedan att förbättras genom hela projektet. Kontrollgruppen förändrade inte sina genomsnittstider på testerna under projektperioden. När det gäller skador drabbades kontrollgruppen av fler och allvarligare skador än träningsgruppen. Vårt resultat visar att de som genomfört vårt träningsprogram drabbades av färre och mindre allvarliga skador än de som inte gjorde det. Således kan långvariga träningsprogram med fokus på lårstyrka och knästabilitet förebygga skador i nedre extremiteterna hos unga fotbollsspelande flickor.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka mål företag som sponsrar fotbollsklubbar i Allsvenskan har, och hur viktigt respektive mål anses vara. Det undersöks även om det kan urskiljas några skillnader beroende på företagets geografiska verksamhetsområde. För att uppfylla syftet har en enkätundersökning genomförts bland 23 stycken allsvenska huvudsponsorer. Ett flertal mål, hämtade ur litteraturen, har värderats av respondenterna. De har även givits tillfälle att framföra andra mål de anser vara viktiga. Resultaten av undersökningen har analyserats med hjälp av Jiffer & Roos (1999) A-ERIC modell för att strukturera målen i olika kategorier. Utredningens resultat visar på att association är den viktigaste kategorin och en av de största anledningarna till att fotbollsklubbar sponsras. Vidare framkommer att möjligheten till exponering samt potentialen för att underhålla samt skapa nya relationer med olika intressenter är viktiga mål. Det har inte framkommit några fastställda skillnader beroende på typ av företag gällande sponsring av allsvenska fotbollsklubbar. Det har inte heller framkommit några nya mål som inte nämnts i litteraturen.

Problemen med våldsamheter kring Stockholmslagens allsvenska fotbollsmatcher ökar, och kostar både klubbarna och samhället miljoner varje år. Samtidigt har publikintresset för allsvenskan minskat under 2008, inte minst i huvudstaden. Vissa hävdar att det finns ett samband mellan ökade problem med fotbollsvåld och fallande publiksiffror. Andra menar att det rör sig om två skilda företeelser. Alla verkar dock överens om att det krävs ett nytänkande kring hur och när elitfotboll ska arrangeras.

Bakgrund och problemdiskussion: Den fotboll vi ser idag har spelats i över ett sekel. Nu är det minst lika viktigt att uppvisa ett bra ekonomiskt resultat som att nå stora framgångar, vinna prestigefyllda titlar, bucklor samt spela en fin fotboll som tillfredställer tittarna. Fotbollsklubbar driver klubben med ett stort vinstintresse och de krav som företag har på sin redovisning gäller numera också fotbollsklubbarna som omsätter stora belopp.  Spelare kan jämföras med vanlig personal i tjänste- och serviceföretag eftersom de utfyller samma funktion i organisationen. Den senare får dock inte tas som en tillgång medan spelare har den möjligheten. Det finns två tillvägagångssätt att redovisa spelare: antingen att ta upp dessa i balansräkningen eller att kostnadsföra spelarna direkt i en resultaträkning.  Syfte: Syftet med uppsatsen är att få en helhetsbild över de möjligheter fotbollsklubbar både i Allsvenskan och i Premier League har för att redovisa fotbollsspelare i årsredovisningen. Till syftet hör även att undersöka hur fotbollsklubbarna i båda ligorna hanterar nedskrivningen. Avgränsningar: Trots att redovisning av spelare finns i alla fotbollsligor och andra sporter har uppsatsgruppen valt att endast undersöka Allsvenskan och Premier League. Detta är dock ingen totalundersökning; uppsatsen behandlar nio allsvenska och fyra premier league klubbar. Metod: Författarna har använt sig av ett kvalitativt tillvägagångssätt. Uppsatsen består av årsredovisningar och intervjuer med ekonomiansvariga i de allsvenska klubbarna. Primärdata utgör de kvalitativa granskningarna av både allsvenska och Premier League klubbars årsredovisning. Författarna kommer att utgå från ett induktivt perspektiv för att studera och granska årsredovisningar som bearbetats och analyserats. Slutsatser: Alla allsvenska klubbar som behandlas i uppsatsen förutom ett, tar upp spelarförvärven som tillgångar i balansräkningen. Den klubb som inte använder sig av denna metod är Djurgårdens IF, som istället kostnadsför spelarförvärvet direkt i resultaträkningen. Egna spelare och Bosman-fall får inte tas upp som tillgångar då de inte uppfyller de krav som ställs för att definieras som tillgångar. Författarna har kunnat konstatera att nedskrivningar är ett känsligt ämne som behandlas endast av ett fåtal allsvenska klubbarn. Detsamma gäller även för Premier League klubbarna där nedskrivning av spelare inte framgår i årsredovisningarna.

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka hur mycket utrymme olika sporter har i Sportbladet, Aftonbladets sportbilaga, och att söka efter förklaringar till hur utrymmet i tidningen fördelas mellan olika sporter. Undersökningen har genomförts i två delstudier, dels en kvantitativ innehållsanalys och dels en kvalitativ intervjuundersökning. Resultatet från den kvantitativa delstudien visar att fotboll är den sport som får absolut störst utrymme i Sportbladet. Ishockey får också mycket plats i tidningen. Övriga sporter får, jämfört med fotboll och ishockey mycket liten plats i Sportbladet. Resultat från den kvalitativa delstudien, där sportjournalister, sportchefer samt representanter från olika idrottsförbund deltog som intervjupersoner, visar att den stora koncentrationen kring fotboll och ishockey inte är unik för Sportbladet, utan att de flesta svenska sportmedier har ett liknande urval. Det insamlade empiriska materialet har analyserats med utgångspunkt från bland annat Håkan Hvitfelts nyhetsvärderingsformel för att identifiera vilka faktorer som gör att vissa sporter får ett högre nyhetsvärde än andra. En viktig förklaring till varför fotboll och ishockey får mest utrymme är att många sportjournalister har dessa två sporter som sina största intressen, och då helst skriver om dem. En annan viktig förklaring är att sporterna lockar mycket publik till arenorna. En tredje förklaring till just fotbollens stora utrymme är att sporten har flest antal utövare av alla idrotter i Sverige. Undersökningens resultat visar samtidigt att vissa idrotter, som gymnastik och ridsport, trots många utövare och potentiellt intresserade mediekonsumenter ändå inte lyckas konkurrera om medieutrymmet.

Denna studie undersöker hur idrottsföreningar från de två, publikmässigt största sporterna i Sverige, fotboll och ishockey, arbetar med sina medie- och kommunikationskanaler. Med det menar vi hur idrottsföreningarna använder sig av den nya tekniken som sociala medier och andra mediaformer för att utveckla sina föreningar och deras matcharrangemang. Är klubbarna interagerade med sociala medier som Facebook, YouTube och Twitter eller använder de sig av andra mediaformer som videoklipp, ljudfiler med mera? Hur försöker klubbarna locka publik till sina matcher och på vilket sätt arbetar de med sin arena och matcharrangemang? Vi tycker denna undersökning är intressant för att den är aktuell och berör ett ämne som det inte skrivits om i någon större utsträckning.

Utbildningen i idrott och hälsa ger möjligheter till att stärka gemenskapen mellan barn och ungdomar i ett mångkulturellt och internationellt samhälle (Lpo 94). Fotboll har länge varit den sport som på allvar har bidragit till att föra samman olika kulturer med varandra för deras gemensamma kärlek till sporten. Överallt i världen, oberoende av etnicitet och religioner, har människor samlats för att ta del av spelet. Men hur ser det ut i skolan?  Utbudet av världens största sport är givetvis stort även i skolan eftersom efterfrågan kräver det. Men vilka är det som efterfrågar? Idrott och hälsa ska ge möjligheter till att stärka gemenskapen mellan barn men när fotboll bedrivs är det ibland en utopi. Denna studie ser till att kartlägga hur lärare ser på flickors förhållningssätt till momentet fotboll i ämnet idrott och hälsa? . Flickornas förutsättningar och behov blir i stor utsträckning bortglömda när det spelas fotboll och den har nästan uteslutande blivit en sport som verkar lyda efter andra lagar än de som ställts upp i kursplanerna. Deltagandet bland flickorna är lågt när det är fotboll och många är till och med rädda för aktiviteten. Jämställdheten har nått långt men i idrotten är det den manliga normen som regerar, framförallt i fotbollen. Vilka faktorer har bidragit till flickornas förhållningssätt och hur bör lärarna göra för att få flickorna inkluderade? Dessa två frågor är ingången i studien och syftar till att lyfta fram förslag på hur även fotbollen ska kunna bli en aktivitet som månar om gemenskapen i klassen, oberoende av kön.

Syftet med denna kandidatuppsats har varit att undersöka hur den svenska sportrapporteringen sett ut under världsmästerskapet i fotboll 2010 när det skrivits om afrikanska fotbollslandslag söder om Sahara. Hur skildras dessa afrikanska lag i de svenska reportrarnas rapportering? Utifrån 52 artiklar i Dagens Nyheter och Expressen under perioden 10 juni 2010 till 12 juli 2010 har en kvalitativ textanalys med ett diskursanalytiskt perspektiv utförts. Med en postkolonial teori utifrån Edward W. Saids orientalismbegrepp har materialet sedan analyserats. Analysen har visat hur dikotomin Vi och Dem har reproducerats, där de afrikanska fotbollslandslagen och deras spelare fått representera Dem i motsats till västvärldens Vi. Denna andrafiering har skett genom en reproducering av koloniala diskurser.

Det positiva sambandet mellan stress och idrottsskador är väl dokumenterat i litteraturen. Ett ökat antal psykologiska skadeförebyggande interventioner visar att det är möjligt att förebygga idrottsskador genom kognitiv beteendeträning. Användandet av biofeedback tillsammans med kognitiv beteendeträning i skadeförebyggande syfte är dock en relativt outforskad interventionsstrategi (Johnson, 2007). Syftet med studien var att undersöka om det genom interventionsbaserad kognitiv beteendeträning i kombination med biofeedbackanvändning gick att minska antalet idrottsskador för fotbollsspelare. Deltagare ifrån fyra idrottsgymnasier (16-19 år) delades in i en experimentgrupp (n=13) och en kontrollgrupp (n=14). Deltagarna fick fylla i tre enkäter (SAS, LESCA och ACSI-28) vid en förmätning. Ett MANOVA test att visade de två grupperna inte skilde sig signifikant vid förmätningen. Experimentgruppen genomgick en 9-veckors interventionsperiod bestående av 7 sessioner innehållande: somatisk avslappning, dagbok för kritiska händelser, tankestopp, emotions/problem fokuserad coping, målsättning och biofeedbackträning. Ett Mann- Whitney U test visade en tendens till signifikant skillnad mellan kontroll och experimentgrupp U (n1 = 13, n2 = 14) = 51.00, p < .054, där experimentgruppen drabbades av färre idrottsskador jämfört med kontrollgruppen. Resultatet ifrån studien diskuteras främst ur ett psykologiskt perspektiv och förslag på framtida forskning inom området ges. / The positive relationship between stress and sport injury is well documented in the literature. An increasing number of prevention intervention studies shows that it is possible to prevent sport injuries through cognitive-behavioral training. However, the use of biofeedback combined with a cognitive-behavioral approach for injury prevention is a relatively unexplored methodology (Johnson, 2007). The purpose of this study was to investigate if it is possible to combine biofeedback and cognitive-behavioral training to reduce numbers of sport injuries for soccer players. Participants from four sports high schools (16-19 years old) where divided into one experiment (n=13) and one control group (n=14). Participants were asked to complete three questionnaires (SAS, LESCA and ACSI-28) in a baseline measure. A MANOVA test showed that the two groups did not differ significantly based on the questionnaires at the baseline measure. The experiment group participated in a 9 week intervention period consisting of 7 sessions including: somatic relaxation, critical incident diary, thought stopping, emotions/problem focused coping, goal setting and biofeedback training. A Mann-Whitney U test showed a tendency to a significant difference between the control and experiment group U (n1 = 13, n2 = 14) = 51.00, p < .054, where the experiment group sustained fewer sport injuries compared to the control group. The result of the study is discussed foremost from a psychological perspective and proposals for future research are given.