Inledningsvis ämnade studien att undersöka betydelsen av sammanhållning samt dess processer i fotbollslag. Tidigt i studien upptäcktes det att endast bra sammanhållning var otillräckligt i de flesta nivåer av fotboll, utan det söktes något mer. Detta ledde till en kollektivistisk kultur som främjar utveckling och prestation. Denna kultur är resultatet av intervjuer gjorda med spelare och tränare, en observation av semi-professionellt lag samt en dokumentanalys av Sir Alex Fergusons biografi. Valet av samtliga källor har varit att få information av så hög kvalité som möjligt. Samtliga intervjukällor har antingen spelat på professionell nivå eller tränat lag på den nivån. Målsättningen har varit att kunna framställa ett resultat som speglar fenomenet i helhet men också inom kategorier. Detta är för att en förståelse ska skapas om varje dels utbredd och sedan kunna koppla tillbaka det till den kollektivistiska kulturen. Allt hänger ihop och varje kategori behövs för att det ska kunna bli en helhet. Detta fenomen är ’som förklarat’ inte något som utgåtts ifrån eller ens varit del av förkunskaperna. Genom att använda grundad teori (GT) som är en induktiv metod har jag enligt syftet låtit en teori växa fram stegvis under studiens gång. Resultatet är en samling av data som uttrycker en vilja att utvecklas och prestera så bra som möjligt och genom det föds kollektivistisk kultur. De kategorier som visat sig vara utgörande av fenomenet är: Identitet,respekt för laget, få alla dra åt samma håll och förståelse. Dessa kategorier är resultatet som gås igenom, först var för sig och sedan hur de alla ihop skapar en helhet. Efter det diskuteras resultatet, först i relation till den tidigare forskningen och sedan genom perspektivet av två olika teorier. De teorier som tillämpas i studien är Michel Foucaults teori om disciplin och Richard Jenkins teori om individuell och kollektiv identitet. Studien bekräftar den tidigare forskningen samt påvisar behovet av vidare utveckling, då området är relativt nytt och det, i ljuset av denna studie, finns det ytor som är dåligt klarlagda.

Pontus Stonesjö Gröna gräsmattor och feta plånböcker!   En kulturhistorisk fallstudie om fotbollsklubben Jönköpings Södras ideologiska och kulturella utveckling mellan 1945-1990.   Med hjälp av Gramscis hegemonibegrepp samt den rebelliska Birminghamskolans definitioner kring ideologi och kultur tar jag mig an fallstudien kring fotbollsklubben Jönköpings Södras resa mellan 1945-1990. Paul Sjöbloms metod för att undersöka en föreningskultur visar oss hur J-Södra har jonglerat med sin ideologi genom historien. Resultatet visar oss att framgång precis som konst ligger i betraktarens ögon och vad betyder egentligen detta ord? När J-Södra har sina ”gyllene år” så är det Herrarnas A-lag som når framgångar rent tävlingsmässigt. Den så kallade ”Ökenvandringen” handlar också den om A-laget men denna gång om dess misslyckande, resten av föreningen får finna sig i att bara spela birollen i detta epos. Studien visar oss att framgång alltså föder framgång men vad är framgång? Är det män med feta plånböcker som gnider händerna när laget är i topp, och media och sponsorer står och köar utanför dörren? Eller är det när så många barn- och ungdomar som möjligt får bedriva fotbollsverksamhet på gröna gräsmattor? Det är förmodligen kombinationen av att bedriva en kvalificerad tävlingsverksamhet som är balanserad i förhållande till hälsoidrotten som är gångbar för framtidens fotbollsklubbar.

De senaste åren har svenska fotbollsföreningars corporate social responsibility blivit alltmer synligt och uppmärksammat. Svenska fotbollsföreningar har ett högt kommersiellt- och underhållningsvärde och de har därför knytit sig an stora sponsorkontrakt. Syftet med den här undersökningen är att öka förståelsen om hur svenska fotbollsföreningars corporate social responsibility upplevs påverka sponsorrelationen. Teorierna som används i undersökningen är The Pyramid of Corporate Social Responsibility, Intressentteorin och forskning gällande relationer. En kvalitativ forskningsmetod har använts och intervjuer har genomförts med fotbollsföreningar och sponsorer. Slutsatsen av undersökningen är att svenska fotbollsföreningars corporate social responsibility upplevs ha en positiv inverkan på sponsorrelationen. / Regarding the last years increasing corporate social responsibility of Swedish football clubs or at least the increasing visibility of it was the main interest of this study. Swedish football has a high commercial and entertainment value and has many big sponsors. The purpose of this study was to increase the understanding of the corporate social responsibility of Swedish football clubs and its impact on the relationship between sponsor and football club. The theories selected was The Pyramid of Corporate Social Responsibility, Stakeholder theory and research regarding business relationships and was used to analyze the result of the study. A qualitative method was used and interviews with football clubs and with sponsors of the clubs were made. The conclusion of the study is that the corporate social responsibility of football clubs is perceived to have an positive impact on the relationship between sponsor and football club.

Bakgrund & Problem: Fotboll är den största idrotten i Sverige och har flest ungdomsutövare i landet. Hur ledare uppfattar riktlinjer och direktiv av föreningar är problematiskt, där forskning överlag saknas kopplat till implementering inom idrottsorganisationer. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga problematiken hos ungdomsansvariga vid implementering av föreningens spelarutbildningsplan och riktlinjer till ledare. Studien ämnar även att se hur ledare uppfattar och använder sig av spelarutbildningsplanen och riktlinjer i praktiken.   Metod: Studien har använt kvalitativ datainsamling med semistrukturerade intervjuer samt en dokumentgranskning. Studien har samlat in data från tre fotbollsföreningar där intervjuer har gjorts med ungdomsansvarig i varje förening samt två ungdomsledare.   Slutsats: Värdegrundsdokument i föreningar som handlar om att värna om ungdomar och allas rätt att deltaga följs på ett bra sätt. Ledare försöker utgå från spelarutbildningplanen men vet inte om den appliceras på rätt sätt eftersom samarbetet med ungdomsansvarig inte är frekvent. Säkerhetställandet av implementering i föreningarna var bristande och orsaken var tidsbrist, resursbrist och en tröghet i att utveckla verksamheten. Ungdomsansvarigs roll i föreningarna var överlag något oklar och ledare efterfrågade mer hjälp på praktisk nivå.

I slutet av februari 2017 utnämns Kjell Jonevret till ny tränare för den sydafrikanska storklubben Orlando Pirates. Efter att tidigare endast ha varit verksam i Sverige och Norge väntar nu en helt ny utmaning för den svenske 54-åringen. I Orlando Pirates brottas han med utmaningar som en stor och svårhanterad spelartrupp, en luddig organisation samt höga krav och förväntningar. Vi åkte ner till Sydafrika för att på plats följa hans dagliga arbete i en av hela Afrikas största klubbar. Vi analyserar vår arbetsprocess utifrån journalistiska principer om bland annat nyhetsvärdering, undersökningsmetoder, källor och etik. Vi analyserar också svåra beslut som vi har tvingats ta under processen. Vi har kommit till slutsatsen att vi på ett bra sätt har följt god journalistisk sed samt vetenskapliga principer. I en del etiska dilemman vi har ställt inför har vi kanske inte alltid tagit rätt beslut, men vi är övertygade om att det har varit nödvändiga övertramp för att kunna genomföra arbetet och skriva vårt reportage.

The sport history of Sweden has been characterized by an ideal of amateurism, as sport has been practised for a person’s own cause. Since the law of amateurism was removed in 1967, a process of professionalization has begun in many sports, which has changed the sport both for the organizations and the performers, where football has been one of the most affected sports. This process has mostly been a part of organizations within the elite, where as it now has begun to spread to organizations outside of the elite. With this as a background this study aims to give a deeper understanding to how football organizations professionalize. To fulfil this aim, interviews has been made with five employees from different football organizations in Stockholm. This study shows that professionalization is about improving the quality within the organizations, which is a demand that has emerged from the active performers. The competition from other football organizations in the same area is also a part of this process being implemented within the organizations. To say that this process of professionalization leads to a conflict with the non-profit ideals is partly right, as it has led to that the non-profit persons has been moved to different roles within the organizations. The non-profit involvement within the organizations has, despite this, remained the same and in some cases also increased.

Performance analysis är ett väldigt diskuterat ämne, den kan användas i samband med alla sporter och användningen utav det har blivit mycket populär den senaste tiden.Fotbollsorganisationer runt om i världen använder sig av det i samband med träningar och matcher för att utveckla sina spelare men även laget i helhet. Syftet med denna studie är att undersöka hur elit-fotbollslagen i Göteborgsregionen använder sig av performance analysis i kombination med träningar och matcher.Frågeställningen som denna undersökning har som syfte att besvara är:Fråga 1.”Hur används business intelligence/performance analysis inom fotboll och hur tillämpas det inom elitfotbollen i Göteborgsregionen? ”För att besvara frågeställningen tillämpas två olika datainsamlingsmetoder, en systematisk litteraturstudie och kvalitativa intervjuer. Detta för att få information från litteraturen om hur dessa två parter har kombinerats samt vilka fördelar och utmaningar som skapades vid kombinationen. Men även få en inblick om vad personer med kunskap om två parter tycker om en kombination, vad de tycker en kombination kan bidra till men också vilka utmaningar som kan förekomma med kombinationen.Undersökningen visar tydligt att det finns fördelar med att kombinera business intelligence/ performance analysis och fotboll. De fördelar som diskuteras kontinuerligt är bättre utveckling för fotbollsspelarna, möjligheten om att mäta spelarprestationen,bättre underlag för beslutsfattning. Det fanns fotbollslag som hade svårt med att införa nya system på grund av olika skäl som inte kunde mäta spelarprestationen. Att kombinera performance analysis och fotboll förstärker laget i helhet för att laget har tillräckligt med information när det handlar om spelarna och deras förutsättningar. Det bidrar till att fotbollslag kan träna upp spelare och utveckla spelare själva istället för att lägga miljonbelopp på andra spelare.

Supportrar är en stor del av en fotbollsklubb, men de är lite av en gråzon. Även fast det inte finns en ekonomisk vinning i engagemanget finns det fortfarande motivation att vara där för klubben. Supportrar beskrivs ofta som lojala och hängivna, men är detta ord som de skulle använda för att beskriva sig själva och sitt supporterskap? IFK Göteborg har en stor skara av supportrar som de själva beskriver som lojala. Säsongen 2018 skakade om klubben då dåliga resultat ledde till en kris och relationen mellan klubb och supporter sattes på spel. Bra kommunikation är en viktig del för att behålla supportrarna och kunna styra utgången av krisen.   Syftet med studien är att undersöka hur supportrar till IFK Göteborg ser på sin kommunikativa roll, både under och utanför en kris. Studien ämnar att undersöka huruvida supportrarna uppfattar om de besitter en roll och om den rollen kommer med ansvar och skyldigheter till IFK Göteborg.  Detta är kopplat till IFK Göteborgs kommunikation gentemot supportrarna, därför är det även relevant att undersöka supportrarnas uppfattning av kommunikationen och om de ser förbättringsmöjligheter.  Då supportrarna utgör en stor del av klubben kommer studien även att undersöka hur supportrarnas identitet påverkas av den aktuella krisen. De frågeställningar som utformats för att svara på studiens syfte är:   -       Vad anser supportrar att deras kommunikativa roll är när IFK Göteborg befinner sig i och utanför en kris?   -       Hur uppfattar supportrarna klubbens kommunikation samt hur vill de att kommunikationen ska se ut?   -       Hur påverkas supportrarnas identitet när klubben är i en kris?   Studien bygger på teorier och tidigare forskning om kriser inom sport, kriskommunikation samt identitet. Det är en kvalitativ studie där intervju har använts som metod för att svara på syfte och frågeställningar.   Studiens resultat visar att supportrarna tidigt introduceras till klubben vilket stärker deras identifikation med IFK Göteborg. Det som motiverar supportrarna är gemenskapen och samhörigheten som supporterskapet erbjuder. De centrala delarna av supporterskapet är stöttning , framförande av åsikter och beskyddande av klubben oavsett om klubben befinner sig i en kris eller ej. Resultatet visar även att supportrarna är missnöjda med hur klubben hanterat kommunikationen under säsongen 2018 och de önskar mer tydlighet. Det framgår också att identiteten hos supportrarna påverkas negativt då klubben befinner sig i en kris. Konstaterbart är även att alla supportrarna ser hoppfullt på framtiden. / Supporters are a big part of a football club, but they are a bit of a gray area. Even though there is no financial gain in the engagement, there is still motivation to be there for the club. Supporters are often described as loyal and devoted, but are these the words that they would use to describe themselves and their supportership? IFK Gothenburg has a large crowd of supporters who they themselves describe as loyal. The  season of 2018 shook the club as bad results led to a crisis and the relationship between club and supporter was at stake. Good communication is an important part of maintaining the supporters and being able to control the outcome of the crisis.   The purpose of the study is to examine how supporters of IFK Gothenburg perceive their communicative role, both during and outside a crisis. The study aims to examine whether the supporters perceive whether they have a role and whether that role comes with responsibility and obligations to IFK Gothenburg. This is linked to IFK Gothenburg's communication with the supporters, therefore it is also relevant to examine the supporters' perception of communication and whether they see improvement opportunities. As the supporters make up a large part of the club, the study will also examine how the supporters' identity is affected by the current crisis.The questions designed to answer the purpose of the study are:   -       What do supporters think their role is when IFK Gothenburg is in and outside a crisis?   -       How do the supporters perceive the club's communication and how do they want the communication to look like?   -       How does the identity of the supporters get affected when the club is in a crisis?   The study is based on theories and previous research on crises in sports, crisis communication and identity. It is a qualitative study where interview has been used as a method for answering the essay’s purpose and questions.   The study results show that the supporters are introduced to the club early, which strengthens their identification with IFK Gothenburg. What motivates the supporters is the community and the affinity that the supportership offers. The key elements of the supportership are support, to speak up about one's opinions and the protection of the club regardless of whether the club is in a crisis or not. The result also shows that the supporters are dissatisfied with how the club handled the communication during the season of 2018 and they want more clarity. It also appears that the identity of the supporters is adversely affected when the club is in a crisis. It is also evident that all the supporters look hopefully for the future.

Syfte och frågeställningar Denna studie har för avsikt att undersöka effekterna av ett sprintträningsprogram på 16 åriga fotbollsspelare. Frågeställningen är: Kommer ett träningsprogram i form av sprinter med tungt motstånd ge effekt på en 16 årig fotbollsspelares sprint- samt hoppförmåga? Metod 21 stycken manliga fotbollsspelare från en breddverksamhet på ungdomsnivå deltog. Studiedeltagarna delades slumpmässigt in i två lika stora grupper, där ena gruppen tilldelades och bli kontrollgrupp (KG) och den andra träningsgrupp (TG) som skulle utföra träningsprogrammet. Studien pågick under 8 veckor där vecka 1 och vecka 8 avsattes till för- och eftertester. Testerna som utfördes var 30-meter sprint, ”counter movement jump” (CMJ), ”squat jump” (SJ) samt ”standing long jump” (SLJ). TG utförde ett träningsprogram beståendes av resisted sprint trianing (RST) med väldigt tung belastning två gånger i veckan. Träningarna utfördes under ordinarie träningstid och pågick under en period på sex veckor vilket motsvarar 12 träningstillfällen totalt. KG deltog i den vanliga fotbollsträningen under samma period. Resultat Träningsprogrammet gav TG en signifikativ effekt på alla sprintintervaller förutom 0-20 meter (0-5m: p = 0,005; 0-10m: p = 0,009; 0-15m: p = 0,005; 0-20m: p = 0,074; 0-30m: p = 0,017). KG fick ingen signifikant effekt förutom på intervallen 0-5 meter då de försämrades signifikant (p = 0,024). På hopptesterna fick TG en signifikant förbättring på samtliga tester (SLJ: p = 0,032; SJ: p = 0,009; CMJ: p = 0,005). KG visades inte få någon signifikativ effekt på någon av de tre testerna. Slutsats Denna studie har visat att ett träningsprogram beståendes utav RST med väldigt tung belastning har en positiv effekt på både sprintförmågan och hoppförmågan hos fotbollsspelare på ungdomsnivå. Den kan däremot inte redogöra för hur träningsprogrammet bör utformas för att få en optimal effekt då mer forskning krävs kring ämnet.

Abstract  Within the Swedish upper secondary school there are special sports courses with the aim of giving the students an opportunity to combine studies and their specific sports. In this essay, the outcome of a NIU football secondary school education and the ability of the schools to educate elite players is studied. Aim The aim of the study was to investigate the correlation between special education and future elite careers. The study will be answered by the following questions: How many elite-level players have completed a NIU football education? Do the schools differ in terms of the number of students who reach elite level? Does the geographical location of schools affect how many that reach elite levels? Does the association with elite teams influence how many student´s that reach the elite level? Is there a difference between men and women?  Method A quantitative approach has been used to study 2400 male and female football players.The collection of data has been conducted through contact with all 68 NIU schools and the Swedish football federation, which provides the information about the players' team affiliations and level.   Results 51.8% women, 53.8% men, and 53% of the total elite-level players have undergone NIU football education. The observed schools differ in the number of pupils who reach elite football. 5,68% ±5,47% of pupils per school reaches elite football, concerning men 4,62% ±6,08% and women 8,31% ±10,66%. An independent t-test analysis (p<0,05) showed no significant differences depending on geographic location for total players (p=0,747), males (p=0,817) or females (p=0,807). Schools association with elite teams showed significant differences (p<0,05) for the total number of players (p=0,006) and males (p=0,004). However, there was no significant difference in females (p=0,462). Conclusion A NIU education seems to increase the chances of reaching elite level. When it comes to the schools´association with elite teams, the results indicate that it is beneficial for boys but not girls. However the geographic location does not impact the result. Finally, future studies are needed to demonstrate the reasons why some schools deliver more players to elite level. / Sammanfattning Inom den svenska gymnasieskolan förekommer det specialidrottsutbildningar med syfte att ge eleverna en möjlighet att kombinera studier och sin specifika idrott. I denna uppsats kartläggs utfallet av en NIU-fotboll gymnasiala utbildning samt skolornas förmåga att utbilda elitspelare.  Syfte frågeställning Syftet med studien var att kartlägga sambandet mellan genomförd specialidrotts utbildning och elevers framtida elitkarriär. Studien kommer att besvaras genom följande frågeställningar: Hur många spelare på elitnivå har genomfört en NIU-fotboll utbildning? Skiljer sig skolorna åt gällande antal elever som når elitnivå? Påverkar skolornas geografiska placering hur många som når elitnivå? Påverkar skolornas föreningssamarbete hur många som når elitnivå? Existerar det någon skillnad mellan kvinnor och män? Metod En kvantitativ ansats har använts för att undersöka 2400 manliga och kvinnliga fotbollsspelare. Insamlingen av materialet har skett genom kontakt med alla 68 NIU-skolor samt Svenska fotbollförbundet som tillhandahåller informationen om spelarnas lag-tillhörigheter och nivå.  Resultat 51,8% kvinnor, 53,8% män samt 53% av det totala antalet spelare på elitnivå har genomgått en NIU-fotboll utbildning. De observerade skolorna skiljer sig åt gällande antal elever som når elitfotboll. 5,68% ±5,47% elever per skola når elitfotboll, gällande män 4,62% ±6,08% och kvinnor 8,31% ±10,66%. Ett oparat T-test visade ingen signifikant skillnad (p<0,05) gällande geografisk placering för totalt antal spelare (p=0,747), män (p=0,817) eller kvinnor (p=0,807. Skolornas samarbete med en elitförening visade signifikanta skillnader (p<0,05) gällande totalt antal spelare (p=0,006) och män (p=0,004). Dock fanns det ingen signifikant skillnad gällande kvinnor (p=0,462)  Slutsats En NIU-utbildning tycks öka elevernas chanser till en elitkarriär. När det kommer till skolornas elitsamarbete så tyder resultaten på att det är gynnsamt för män. Den geografiska placeringen tycks dock inte påverka resultatet. Slutligen, framtida studier behövs för att påvisa anledningarna till varför vissa skolor får fram fler spelare till elitnivå.