Bakgrund: Fotboll är idag den största sporten i Sverige med cirka 600 000 utövare. Att vara fysiskt aktiv medför många positiva effekter, men med träning och fysisk aktivitet löper man dock en ökad risk för att drabbas av olika skadetyper. Olika möjligheter finns att förebygga och minska antalet skador, exempelvis genom skadeförebyggande träning och uppvärmning. Syfte: Syftet med studien var att undersöka fotbollstränares uppfattning om skador och skadeförebyggande träning inom junior-och seniorfotboll på amatörnivå. Metod: Datainsamlingen skedde med hjälp av enkäter som besvarades av 30 amatörtränare inom fotboll. Både damlag, herrlag, flicklag och pojklag representerades. Enkäterna analyserades kvalitativt och kvantitativt genom deskriptiv statistik. Resultat: Resultatet visade att samtliga lag värmde upp innan träning och att 23 av 30 lag utförde någon typ av skadeförebyggande träning. Den skadeförebyggande träningen syftade till större del att förebygga knäskador hos kvinnor och flickor, medan muskelskador var vanligare att förebygga hos män och pojkar. Tränarna upplevde att de vanligast förekommande skadorna var muskelbristningar i låret hos kvinnor, män och pojkar, medan den vanligaste skadetypen hos flickor var knäskador. Generellt var skadorna jämnt fördelade över säsongen både hos juniorer och seniorer. 80 % av tränarna ansåg att mer kunskap och utbildning behövs inom främst akut omhändertagande och skador i allmänhet. Diskussion/Konklusion: Ökad kunskap och utbildning för fotbollstränare inom skador och skadeförebyggande träning skulle kunna minska antalet skador hos fotbollsspelare. Det skulle i förlängningen gynna både enskilda individer och samhället i stort.

Problemområde Det finns en idag studier om fan loyalty och consumer loyalty men vi upplever att det finns en lucka om hur just relationen, kommunikationen och samarbetet ser ut mellan klubbar och deras supporterorganisationer idag. Vi upplever att den varierande storleken på supporterskaran är en underutnyttjad potential som klubben har tillgång till som resurs. Syfte Syftet med den här studien var att beskriva och analysera hur klubbar i svenska Division 1 herrar och deras supporterföreningar beskriver sitt samarbete. Med denna undersökning ville vi även ta reda på hur kommunikationen sker mellan klubbar och deras supporterföreningar. Undersökningen ämnade bidra med kunskap kring hur viktig relationen är för att stärka banden mellan klubbar och supporterförening. Metod Vår studie inriktade sig på hur kommunikationen och relationen såg ut mellan klubbar och deras supporterföreningar. Vi ville få ut så uttömmande svar som möjligt om hur respondenterna beskrev hur relationen och hur kommunikationen ser ut. För att kunna svara på syftet och de frågeställningar som tagits fram i samband med studien gjordes valet på att använda en kvalitativ ansats. Resultat Resultatet vi fick fram bland våra respondenter var att relationen är god mellan klubbarna och supporterföreningarna och att man har en överensstämmande syn när det gäller kommunikationen. Både parterna anser dock att relationen kan utvecklas ännu mer och att kommunikationen är a och o i detta. Något som kan hindra kommunikationen är att klubbarna är rädda för att supportrar vill gå in och vara med och fatta beslut, vilket enligt vår studie har fått fram att de inte vill vara beslutsfattande. Åsikter och tankar vill de gärna dela med sig av men de anser att kompetensen finns i föreningen för att fatta de bästa besluten för klubben. Nyckelord: Klubbar, supporterföreningar, kommunikation, samarbete, relation, fotboll.

Mycket har hänt de senaste 10-15 åren inom fotbollsvärlden. Fotbollsklubbarna har fått börja ändra strategi, nu måste även den ekonomiska aspekten beaktas när klubbarna ska investera i spelare. Den ekonomiska aspekten är ett måste om man ska kunna konkurrera om de bästa spelarna med andra klubbar, klarar man inte av detta så kan det gå dåligt sportsligt också då ekonomin och den sportsliga biten går hand i hand. Men än så länge har inte alla länder hunnit ta det, men det lär inte dröja länge innan alla blir mer eller mindre tvungna att ta efter de större ligorna i deras tankesätt. Syftet med denna uppsats är att kunna förstå hur spelarförvärv går till och hur fotbollsklubbarna värderar en spelare, vilka faktorer som ligger bakom dessa beslut och vilka som fattar besluten. Vi har valt att göra en kvalitativ studie där vi har använt oss utav Intervjuskrifter och Texter. Vi har valt att intervjua Djurgårdens ekonomi chef och VD Henrik Berggren. Vi har använt oss utav fyra teorier för denna uppsats. Det är svårt att bestämma värdet på en spelare till skillnad från exempelvis ekonomin som går att kalkylera och beräkna så är spelare först och främst människor eller människa och kan bete sig irrationellt. Det är väldigt svårt att kunna förutspå en spelares framtida prestationer. Ålder, fysisk status, spelarens ursprung, position i laget och skatter är de faktorer som påverkar värdet på en spelare. Det viktigaste för DIF vid värvning av spelare är att uppfylla behov i truppen efter tränarens önskemål och inte att tjäna pengar på vissa spelare som exempelvis tröjförsäljning. Enligt DIF så använder man sig inte utav några akademiska modeller vid spelarförvärv men när man tittar närmare så använder de sig utav flera modeller när man ska ta beslut om förvärv. Metoden tillämpas utförligt i de stora europeiska ligorna där modeller används för att beräkna vad man kan tjäna genom investeringar i en viss spelare, på samma sätt som företag gör när de ska investera i en ny produkt eller maskin.

No description available.

Den etniska minoriteten assyrier/syrianer har två fotbollslag i Södertälje, Assyriska FF och Syrianska FC. Assyrier/syrianer anses vara samma folk men har en intern konflikt om den rätta benämningen på gruppen. När de två falangernas respektive fotbollslag möts i ett derby, skrivs det mycket i tidningarna både före och efter mötet. Matchen bedöms av polisen som en så kallad ”högriskmatch” på grund av motsättningarna mellan de olika lagens supportrar. Denna uppsats undersöker om och på vilket sätt de tre tidningarna LT (Södertäljes lokaltidning), DN och Sportbladet beskrev gruppens etnicitet och dess interna konflikt i samband med bevakningen av derbyna på sportsidorna i ovan nämnda tidningar.  I den kvantitativa delen av studien genomfördes en analys av nyckelord och begrepp för att svara på frågan om journalisterna reproducerade eller förstärkte namnkonflikten genom att omedvetet använda vissa ord och begrepp som kan kopplas till att bygga upp en konflikt, enligt Dahléns teorier. Studien genomfördes på 50 analysenheter från tidningar under tidsperioden 2007-2014. En kvalitativ textanalys genomfördes av nio artiklar utifrån den engelske medieforskaren Martin Conboys teorier om nyhetsspråket samt Peter Dahléns teorier om förhållandet mellan sport och medier. Fanns det skillnader mellan LT jämfört med de två andra tidningarna i hur man beskrev gruppen och dess interna konflikt? Vad visar det på? Hur förklaras rivaliteten mellan lagen? Behöver den förklaras? Hur beskrivs etniciteten assyrier/syrianer? Hur diskuteras gruppens interna konflikt? Sist genomfördes kortare intervjuer med journalisten Henrik Schöldström samt Sportbladets chef Håkan Andreasson och DN:s dito Martin Fransson för att svara på frågan hur tidningarna resonerat inför ett derby mellan lagen. Hur närmar man sig den känsliga namnkonflikten? Hur beskrivs etniciteten? Hur skiljer det sig åt mellan lokaljournalistik och rikstäckande journalistik? Undersökningen visar att Sportbladet och DN vinklar på gruppens rivalitet och interna konflikt, och därigenom cementerar och förstärker konflikten. Vidare finns i artiklarna ofta en faktaruta eller en diskussion kring etniciteten assyrier/syrianer och varför matchen är så speciell. I LT är fokus istället på fotbollen, och inte på rivalitet på grund av olika benämningar på samma folkgrupp. Det finns heller inga faktarutor eller texter där skillnaden mellan assyrier och syrianer diskuteras. Resultatet bekräftas av intervjuer med journalister och beror på att LT skriver för en lokal målgrupp. Detta förhållande bekräftas även av Conboys teorier om att tidningarna känner sina läsare.

Aim: The overall aim of this survey was to show whether, and possibly how, Stockholm’s three biggest football clubs (in supporter counts) works strategically with their communication regarding to supporter violence. A further goal of this paper is to contribute with knowledge that could be used by football clubs in their efforts against supporter violence. From this purpose two questions were constructed: 1) Do football clubs work strategically with their communications with regard to supporter violence? In that case, how? 2) Can work with strategic communication in terms of supporter violence improve? In such cases, how? Material and Method: The method used in this studie is of a qualitative character. The qualitative method was preferred as it allows the researcher to determine in-depth knowledge, which was necessary for the purpose of the survey. The qualitative data were collected through e-mail interviews with employees of the three football clubs. Results of interviews were then analyzed on the basis of selected theories in the field of strategic communication. Main results: The main results of this study shows that the examined football clubs don’t work strategic with their communications regard to supporter vilolence, not consistently as required. However, there are parts of the strategic process that met strategic standards, such as boundary spanning, target group analysis and organization profiling.

Inledning/Bakgrund: En division 3-klubb har under fyra säsonger värvat nästan 70 spelare och har samtidigt uppmärksammats i media för deras engagemang i Sierra Leone, med ett välgörenhetsprojekt vid namn ”Fotboll kan hjälpa”. Det gjorde författarna nyfikna, hur är det möjligt att en amatörklubb i fotboll kan värva spelare utomlands i dagens fotbollsmarknad. Med utgångspunkt från Charles E. Lindbloms tankar om de åtta bärande konstruktioner inom ett marknadssystem försöker vi förstå hur marknadssystemet samordnar aktörer för Juventus att möjliggöra sin affärsidé. Frågeställning: Är de åtta bärande konstruktioner för ett marknadssystem applicerbar ur undersökningsobjektets synpunkt? Hur har marknadssystemet möjliggjort för Juventus att värva spelare utanför Sveriges gränser? Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera om Juventus ingår i ett marknadssystem och hur marknadssystemet har möjliggjort Juventus IF:s verksamhet med att förse den svenska fotbollsmarknaden med spelare utanför Sveriges gränser. Teori: De åtta bärande konstruktioner för ett marknadssystem, enligt Charles E. Lindblom, från boken Marknad och Samhälle. Slutsats: Studien visar att de åtta bärande konstruktionerna är applicerar för Juventus IF, genom att marknadssystemet samordnar och organiserar med varandra kan en klubb som Juventus verka inom fotbollsmarknaden med att hantera spelarövergångar utanför Sveriges gränser.

Resultatet från ett flertal vetenskapliga studier indikerar på att en god kosthållning har en positiv inverkan på idrottsliga prestationer. Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns några skillnader i kostintag, daglig fysisk aktivitet och intermittent uthållighet hos elitsatsande fjortonåriga fotbollspelare vid fotbollsakademier i Sverige och i Sydafrika. Testpersonerna bestod av nio sydafrikanska fotbollspelare och fjorton svenska. Samtliga spelare var pojkar födda år 1999. De tränade fotboll fem gånger i veckan med sina respektive fotbollsakademier. Spelarna fick under fem dagar fylla i en kost- och aktivitetsdagbok. Vikt och längd mättes och ett YO-YO test (nivå ett) utfördes för att mäta den intermittenta uthålligheten. Spelarnas föräldrar lämnade in uppgifter om utbildning och familjens ekonomi. Studiens resultat visade på att de svenska spelarna åt hälsosammare än de sydafrikanska (p<0,001). I de båda lagen åt spelare ur en familj med stark ekonomi hälsosammare än en familj med svag ekonomi (p<0,05). De svenska spelarna var i bättre fysisk form än de sydafrikanska (p<0,01) samtidigt som svenskarna på fritiden var mer stillasittande (p<0,01). Resultatet tyder på att det kan finnas ett samband mellan kostens näringssammansättning och fotbollspelares fysiska prestation.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om fotbollssupportrar tillämpar sitt supporterskap som ett sätt att finna mening med sitt liv, samt undersöka om denna känsla av mening appliceras på deras vardag som ett nav vilket de bygger sitt liv. Mitt material bygger på intervjuer som jag genomfört med sex fotbollssupportrar, vilka stödjer olika lag i Sverige. Mitt material har analyserats främst med Peter Berger, Brigitte Berger och Hansfried Kellners The Homeless Mind där de menar att i kölvattnet av moderniseringen och sekularisering upplever människan en avsaknad av identitet och en psykologisk hemlöshet som människan försöker undvika genom att hitta nya sätt att hitta mening och syfte i livet. Fredrik Schougs Intima Samhällsvisioner och Christian Engstrands Religion och Fotboll har också varit användbara i min studie. Alla mina deltagare visar tecken på att de använder supporterskapet för att finna en gemenskap, en identitet och ett existentiellt alternativ i livet. Flera av mina deltagare betonar att supporterskapet ger dem en identitet. Med mina resultat skulle jag hävda att mina deltagare hittar en känsla av mening och syfte med sitt supporterskap, samt att denna gemenskap kan fungera som ett sekulärt existentiellt alternativ till den konfessionella kyrkan.

Följande studie genomfördes för att undersöka koncentrationsförmågan hos 15-årigafotbollsspelare. 15-åriga barn kan uppleva stora skillnader i prestation inom sin idrott ochstudien utfördes för att försöka identifiera ålderseffekter och ifall dessa är orsaken till varförvissa fotbollsspelare är bättre på att koncentrera sig än andra. Relativ ålderseffekt menar attbarn som är födda tidigt på året ofta presterar bättre inom sin idrott än barn i samma ålder somär födda sent på året (Baker, Schorer, & Cobley, 2010).Totalt undersöktes 207 fotbollsspelande 15-åringar, av dessa var n= 78 flickor och n= 129pojkar. Dessa individer fick svara på en enkät, TAIS – Test of Attentional and InterpersonalStyle (Nideffer, 1976) angående deras koncentrationsförmåga som sedan analyserades medhjälp av ett envägs ANOVA och Chi2test.Föreliggande studie visade inget samband mellan spelarnas koncentration och derasidrottsliga nivå. Däremot påvisades relativ ålderseffekt hos fotbollsspelarna. Denna effektvisade sig vara extra stor vid jämförelser mellan spelare födda i första och fjärde kvartalet, därde födda i januari – mars var överrepresenterade i förstalag.