Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som skapar motivation hos ungdomar till att vara fortsatt aktiva i en fotbollsförening.  En kvalitativ metod i form av intervjuer valdes och fyra fotbollsspelare i åldrarna 19–20 år intervjuades. Syftet och frågeställningarna formade intervjufrågorna, och svaren analyserades sedan med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenterades i tre kategorier: ”Gemenskap och tillhörighet” som består av subkategorierna grupptillhörighet i laget och klimatet i laget, och vidare av ”Klubbens resurser” som består av subkategorierna tränarens kompetens och erfarenhet och tillgång till material som behövs samt av ”Yttre faktorer” med tillhörande subkategorierna fysisk form och familjestöd och kompisstöd. Respondenterna upplevde att grupptillhörigheten och klimatet i laget var det absolut viktigaste för att hålla sig motiverad till att fortsätta spela fotboll. Även tränarens kunnighet och erfarenheter var faktorer som påverkade respondenternas motivation mycket. Punkter som också togs upp men inte ansågs lika viktiga var de yttre faktorerna som familjestödet och kompisstödet, och att hålla fysisk form. Familje- och kompisstödet ansågs viktigt för att respondenterna skulle känna sig duktiga, sedda och behövda av familjemedlemmar, kompisar och lagkamrater. Att hålla den fysiska formen nämndes då respondenterna känner att de genom att träna fotboll får bättre kondition och styrka.

Syfte och frågeställning Syftet med undersökningen är att få undersöka hur NIU gymnasieskolor i Stockholm och i närområdet till Stockholm fungerar och samarbetar med fotbollsföreningar. För att försöka nå studiens syfte kommer följande frågeställningar att genomsyra uppsatsen. Varför finns NIU på ert gymnasium?Hur anställer skolan tränare till NIU?Vem är det som sätter betygen i ämnet specialidrott? Metod I studien användes en kvalitativ metod för att kunna få fram svar på vårt syfte och frågeställningar. Fem skolor med NIU-verksamhet inom Stockholms närområde valde att tacka ja till att intervjuas. Studien utgår från ramfaktorteorin. Resultat Det visades i studiens resultat att skolornas största målsättning med att ha NIU på sitt gymnasium var för att hjälpa till att skapa framtida elitfotbollsspelare. Gällande rekrytering av lärare eller tränare så ser det olika ut på de olika gymnasierna. Tre skolor som hade anställda specialidrottslärare hade också ansvar för betygen vilket även står med i deras arbetsuppgifter. Betygsättningen på dessa skolor sker via dialog med tränaren från respektive träningsgrupp.  Slutsats Studiens slutsats är att det skiljer sig lite från gymnasieskola till gymnasieskola på hur de anställer lärare eller tränare. Majoriteten av skolorna använde sig av anställda specialidrottslärare som satte betygen. Alla skolor hade samma målsättning med NIU-verksamheten. / Aim The purpose and research question of this study is to investigate how NIU high schools in Stockholm and the surrounding area function and collaborate with football clubs. In order to achieve this goal, the following research questions will guide the paper. Why is there NIU at your high school? How does the school hire coaches for NIU? Who is responsible for setting grades in the subject of special sports?  Method The method used in the study was a qualitative approach in order to gain answers to the purpose and research questions. Five schools within the Stockholm area agreed to be interviewed. The study is based on the framework theory. Results The results of the study showed that the main goal of having NIU at the high school was to help create future elite football players. The recruitment of teachers or trainers varied among the different schools. Three schools that had employed special sports teachers also had the responsibility for grading, which is also included in their job duties. The grading on these schools is done through dialogue with the trainer from the respective training group. Conclusions The conclusion of the study is that there are some variations from school to school in how they recruit teachers or trainers. The majority of the schools used employed special sports teachers to set the grades. All schools had the same goal with the NIU program

Syfte och frågeställning Syftet med den här studien är att undersöka hur pojkfotbollsakademier arbetar med att utveckla sina spelare i åldrarna 14-19 år, med fokus på hur tränarna planerar, vilka övningar de använder sig av och hur de arbetar med målsättning. Våra frågeställningar är följande: - Hur arbetar fotbollsakademier för att utveckla sina spelare i åldrarna 14-19 år? - Vilka former av övningar och träningsupplägg använder sig tränarna av och varför? Metod I studien används en kvalitativ metod för att samla in information och för att kunna besvara syftet och frågeställningarna. Tre akademitränare från olika akademiklubbar valde att delta. Studiens teoretiska utgångspunkt tas i det sociokulturella perspektivet på lärandet. Resultat Resultaten visar att periodisering under kortare tid inte används i träningen, då varje vecka är lika mycket värd. I veckocyklarna används däremot periodisering och en formtoppning sker till matchdag. Under övningarna används SSG (small sided games) väldigt ofta och andra former av övningar med aktiva motståndare. Målformuleringen sker både för lag och individuellt. Det sker tre individuella möten mellan varje spelare och tränaren, där de bland annat diskuterar hur spelaren ska utvecklas. Slutsats Slutsatsen är att det finns tydliga likheter och skillnader mellan hur olika fotbollsakademi-tränare planerar träningen och arbetar med den. Enligt akademitränarna är det viktigt med en utvecklingsplan och att spelarna ska vara utvilade på matchdagarna. / Aim The purpose of this study is to get an insight into how boys' soccer academies work to develop their players aged 14-19 years, focusing on how the coaches plan, what exercises they use and how they work with goal setting. Our questions are as follows: - How do football academies develop their players aged 14-19 years? - What forms of exercises and training arrangements do the trainers use and why? Method The study uses a qualitative method to collect information and to be able to answer the purpose and the questions. Three academy coaches from different clubs chose to participate.The study is based on the socio-cultural perspective on the learning. Results The results showed that periodization over a short period of time is used, as each week is worth the same amount. However, in the weekly cycles, periodization is used and a peak of form until match day takes place. During the exercises, SSG (small sided games) and other forms of exercises with active opponents are used very often. Goal formulation takes place both as a team and individually. There are three individual meetings between each player and the coach, where they discuss, how the player should develop. Conclusions The conclusion is that there are clear similarities and differences between how different football academy coaches plan the training and how they work with it. According to the academy coaches, it is important to have a development plan and that the players should be well rested on match days.

Syfte och frågeställningar Inom internationell fotboll verkar högre bollinnehav vara en viktig faktor för framgång, däremot är det inte påvisat om detta även gäller inom svensk fotboll. Syftet med studien var således att undersöka bollinnehavets betydelse inom svensk elitfotboll. Studien kommer besvara frågeställningarna om ett högre bollinnehav leder till en vinst, samt om ett högre bollinnehav leder till fler avslut på mål. Studien kommer även besvara frågeställningen om elittränare anser att bollinnehavet har en betydelse för resultatet i en match.   Metod Studien har en kvantitativ ansats och baseras primärt på matchstatistik från Allsvenskan och Superettan, säsongerna 2019 och 2020, och sekundärt på en enkät riktad till huvudtränarna i dessa två serier. Den statistik som inhämtades var matchresultat, bollinnehav och avslut på mål. Den potentiella skillnaden i bollinnehav vid vinst respektive förlust och skillnaden mellan högre bollinnehav och avslut på mål utvärderades via ett oberoende parat T-test. För undersökning av sambandet mellan bollinnehav och avslut på mål genomfördes ett Pearson´s korrelationstest. Undersökningen av tränarnas åsikter gällande bollinnehavets betydelse utformades via ett digitalt formulärverktyg till en enkät som skickades ut till huvudtränarna.   Resultat I detta underlag hade det vinnande laget ett medelbollinnehav på 48.7 %, vilket var signifikant lägre än det förlorande laget (p <0.05). Det lag som hade högre bollinnehav hade däremot fler avslut på mål med ett medelbollinnehav på 51.0 % (p <0.05). Vidare visade ett högre bollinnehav ett svagt men signifikant samband med fler avslut på mål (R=0.16, p <0.0001). Majoriteten av tränarna ansåg att bollinnehavet är av betydelse för utgången i en match och att det är av vikt att träna på att inneha bollinnehav. De tränar även på att förbättra sitt lags bollinnehav och använder det som en aktiv strategi.   Slutsats I direkt motsats till den första hypotesen så hade lagen som vann matcherna ett lägre bollinnehav, trots detta genererade lagen med ett högre bollinnehav fler avslut på mål. Den större delen av tränare i Allsvenskan och Superettan anser dock att bollinnehavet har en betydande faktor för utgången i en match.

En statistisk kvalitativ studie av Allsvenskan 2015, där faktorers relationer och påverkan på den idrottsliga prestationen analyserats. Utöver kvantitativa mätningar på sekundär data från Allsvenskan 2015:s matcher analyseras detta utifrån ett kritiskt kvalitativt tillvägagångssätt där fotbollens komplexitet diskuteras. Fysiska aktioner, taktiska faktorer samt externa faktorers relation till idrottslig prestation är de områden som granskats. Träningslärans syn på idrottslig prestation och dess isolerade faktorer i samspel med studiens benämning av fotboll som en komplex idrott där kognitiva processer anses ha stor betydelse ligger till grund för de slutsatser och diskussioner som förs. Insamlad data sammanställd i Excel analyseras med hjälp av SPSS och granskas sedan mot teoretiska perspektiv och modeller. Fysiska aktioner påverkas av externa faktorer så som underlag och motståndarens presterade fysiska aktioner. Studien menar att enskilda isolerade faktorer inte kan förklara den idrottsliga prestationen utan behöver ses som en helhet. Vidare menas det förekomma hög- respektive lågintensiva matcher där hemma- och bortalags aktivitetsprofil inte skiljer sig markant, utifrån detta resonemang anses inte lag vara av hög- kontra lågintensiv karaktär utan flertalet faktorer påverkar om matchen bedöms som hög- eller lågintensiv exempelvis vilket underlag den spelas på.

Riksidrottsförbundet och viss forskning menar att idrottsmiljöer har som effekt att skydda mot riskbruk av alkohol och tobak. Trots det visar annan forskning på att det finns korrelationer mellan föreningsidrott, främst fotboll, och en tillåtande alkoholkultur. Studien har haft som syfte att undersöka hur det ser ut inom fotbollsföreningar och hur drogpolicys implementerats ner på deltagarnivå. Studiens syfte har varit att undersöka attityder och normer bland 15–18 åriga ungdomar utifrån kvalitativ ansats med fokusgruppsintervjuer som metod. Resultaten i studien styrker det som tidigare forskning påvisat, nämligen att deltagarna inte fått ta del av idrottsföreningarnas alkoholpolicy. Resultatet visar att det finns tillåtande attityder och normer inom de två undersökta fotbollsföreningarna när det kommer till alkoholbruk, men att tvärtom gäller för tobak. Slutsatsen av studien är att idrottsföreningarna, trots uttalade drogpolicys inte följer dem, och att fotbollsföreningar tenderar att ha en tillåtande alkoholkultur. Studiens slutsats är följaktligen att det krävs mer arbete för att förbättra ungdomars attityder och normer gällande alkohol och tobak inom fotbollsföreningar. / Association of active young adults in soccer clubs seems not always protect alcohol consumption. Previous research intends that the field sometimes seem to encourage substance use instead. In Swedish county’s they offer an association grants if the union approved a policy against alcohol and tobacco, but if the policy is implemented in the daily basis is not a further requirement. This study aims to investigate attitudes and behaviour towards alcohol and tobacco use in two different football clubs among young adults in 15–18 years old. Qualitative methods thru two focus group interviews mainly seem to answer how policy seem to implemented to the active compounds. The results exhibit that players cognizanced a policy and experienced that their coaches had different views. This aim also demonstrated gender differences, the older guys socializing with alcohol while the girls celebrating and hanging around with games. The conclusion of this aim implies that there is a lot of work to improve public health regarding young adult’s attitudes and behaviour in relation to alcohol and tobacco.

Bakgrund: Mer eller mindre idrott i skolan är en stor debatt som delar Sverige. Studier visar på att daglig fysisk aktivitet under skoltid förbättrar betygen hos eleverna samt att trivseln ökar. Vad händer om det blir för mycket idrott? Bra? Dåligt?   Syfte: Syftet med studien är att undersöka elevers upplevda hälsa, motivation och utveckling under tiden på ett NIU-gymnasium. Hur påverkar mängden träning skolan, idrotten och fritiden?   Metod: Metoden som har valts i denna studie är en kvalitativ ansats där fem semistrukturerade fokusgruppintervjuer utfördes, samt en semistrukturerad intervju. Elva flickor och elva pojkar deltog i studien från årkurs ett och årskurs på tre olika NIU-fotbollsgymnasier.    Resultat: Resultatet visade att mängden träning som blev i början av tiden på NIU-fotboll var ovan för många. De blev ofta sjuka/skadade i början av gymnasietiden. Eleverna prioriterade i de flesta fall fotbollen före skolan. Eleverna var överrens om att alla hade utvecklats och ett större fotbollsmässigt register, många hade även fått en annan bild av fotbollen.   Diskussion: Under elevers första tid på NIU borde lärarna/tränarna prioritera föreläsningar om kost och återhämtning istället för tre träningspass i veckan på skoltid. Öka träningsmängden successivt och låt eleverna komma in i gymnasieskolans värld. Borde allt detta flyttas upp på akademisk nivå istället (universitet/högskola)? / More or less sport in schools is a big debate that divides Sweden. Studies show that daily physical activity during school hours improves the grades of the students and also increase satisfaction of the students’. What happens if there is too much sport? Good? Bad?    The purpose of the study is to examine students' perceived health, motivation and development over time of the NIU football. How the amount of training does affects school, sport and leisure time?    The method that was chosen in this study is a qualitative approach where five semi-structured focus group interviews were conducted, and one semi-structured interview. Eleven girls and eleven boys participated in the study from grade one and grade three on three different nationally approved sports programs in upper secondary school (NIU).   The results showed that the amount of training that became in the beginning of the time of the NIU-football was above many. They often became sick / injured early in upper secondary school. Students’ priority in most cases football before school. Students were agreed that all had been developed and a major in terms of football records, many had also received another image of football.   During the students' first time at NIU teachers / coaches should prioritize lectures on nutrition and recovery instead of three sessions a week during school hours. Increase the amount of exercise gradually and let the students enter secondary school world. Should all this be moved up to the academic level instead (university / college)?

Syfte: Syftet med denna studie var att genom litteraturgranskning beskriva förekomsten och typ av skador hos fotbollsspelare som spelar match och tränar på konstgräs. Metod: Litteratursökning i databaserna PubMed, Cinahl och Human Kinetics resulterade  i 12 artiklar som publicerats de senaste 10 åren. Alla artiklar har evidensgraderats, granskats och därefter sammanställts. Resultat: Den vanligaste skadelokaliseringen inom fotboll på konstgräs är lår- och knäskador, följt utav ankelskador och ljumskskador. Den skada som var mest frekvent förekommande var ligamentskador och muskelskador. Vrickningar i ankeln uppstod ofta vid fotbollsspel på konstgräs, även inre blödningar i lårmuskulaturen och ligamentskador i knäleden var vanligt förekommande. Den vanligaste typen av skada är den minimala skadan som genererar 1-3 dagars frånvaro från träning och match. Den näst vanligaste typen av skada är den måttliga skadan som frånhåller fotbollsspelaren från träning och match mellan 8-28 dagar. Slutsats: Denna studie visar sambandet mellan skadeförekomst och exponeringstid. Den vanligaste skadan inom fotboll på konstgräs är vrickningar i ankeln, inre blödningar i lårmuskulaturen och ligamentskador i knäleden.

No description available.

Den artificiella intelligensen i spel brukar ofta använda sig utav regelbaserade tekniker för dess beteende. Detta har gjort att de artificiella agenterna blivit förutsägbara, vilket är väldigt tydligt för sportspel. Det här arbetet har utvärderat ifall inlärningstekniken Q-learning är bättre på att spela fotboll än en regelbaserade tekniken tillståndsmaskin. För att utvärdera detta har en förenklad fotbollssimulering skapats. Där de båda lagen har använts sig av varsin teknik. De båda lagen har sedan spelat 100 matcher mot varandra för att se vilket lag/teknik som är bäst. Statistik ifrån matcherna har använts som undersökningsresultat. Resultatet visar att Q-learning är en bättre teknik då den vinner flest match och skapar flest chanser under matcherna. Diskussionen efteråt handlar om hur användbart Q-learning är i ett spelsammanhang.