Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka om den fysiska prestationsförmågan förändrades vid ökad träningsintensitet i form av intervallträning hos kvinnliga elitfotbollsspelare. Frågeställningarna var följande: (1) Vilken effekt har en ökad träningsintensitet i kombination med en minskad träningsmängd på uthålligheten? (2) Vilken effekt har en ökad träningsintensitet i kombination med en minskad träningsmängd på snabbheten? (3) Är det möjligt genom en ökad träningsintensitet i kombination med minskad träningsmängd att förbättra uthålligheten och snabbheten även i slutet av säsongen? Metod En kvantitativ analys av testresultaten före och efter interventionsperioden genomfördes på spelare ur två damfotbollslag (testgrupp: n=18, 23,3±8 år och kontrollgrupp: n=12, 21,5±5,5 år) aktiva på elitnivå. Testerna som genomfördes var ett Yo-Yo IR1 test, VO2max-löpbandstest, 10- och 30 m sprint samt ett agility-test. Pre- och post-testet genomfördes med åtta veckors mellanrum där testgruppen hade en interventionsperiod medan kontrollgruppen fortsatte med den ordinarie träningen. Testgruppens 8-veckors interventionsperiod bestod av vanlig träning med tillägg av snabbhetsuthålligheslöpningar (30 m sprint med tre min aktiv vila) två gånger i veckan samt intervallspel á två min med en minuts vila, även detta två gånger i veckan. Testgruppens träningstid skulle minska med 15 min per träning jämfört med tiden innan interventionsperioden vilket kontrollerades med hjälp av mätning av hjärtfrekvensen hos varje enskild individ. Resultat För testgruppen skedde en minskning av träningstiden under interventionsperioden med fem min per träning medan ingen större förändring av intensiteten kunde utläsas. Varken VO2 max, Yo-Yo IR1, 10 m sprint eller agility visade någon signifikant skillnad på testresultaten före och efter interventionsperioden för testgruppen. På 30 m sprint hade testgruppen förbättrat sitt resultat från 4,75 s till 4,70 s (p<0,05). För kontrollgruppen fanns det ingen signifikant skillnad på pre- och posttestet i något av de genomförda testerna. Slutsats Då träningstiden inte minskade med de tilltänkta 15 min och resultaten inte visade någon signifikant skillnad med undantag från 30 m sprint kan inga slutsatser dras mellan minskad träningsmängd i kombination med ökad träningsintensitet och förändrad uthållighet/snabbhet.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med examensarbetet var att undersöka tillkomsten av målen i världsmästerskapen 1958-2010 från semifinalerna och framåt. Målen studerades utifrån olika definitioner av anfallsspel. Analyser genomfördes kring vilken anfallsmetod som var mest effektiv och resulterade i flest mål, hur målproduktionen förändrades över tid samt varför det förhöll sig så. Ett mål var att finna slutsatser som kan överföras i arbetet som fotbollstränare. För att besvara detta användes följande frågeställningar: Hur många mål sker efter respektive kategori individuella prestationer, inläggs-/inspelssituationer, kontringar, distansskott och ”övriga situationer”? Metod Datainsamlingsmetoden för studien har varit kvantitativ observation av tillverkade mål i 71 matcher från världsmästerskapen i fotboll 1958-2010. Samtliga mål och matcher har funnits tillgängliga på videohemsidan youtube.com och analyserats där. Samtliga analyserade mål fördes in i ett analysschema utifrån definitionernas olika frågeställningar, där även definitionen ”övriga situationer” funnits med för att undvika internt bortfall. Exempel på kategorierna och dess definitioner är distansskott (målgivande avslut utanför straffområdet), samt övriga situationer (till exempel straffar, direkta frisparkar, hörnor och självmål). För att studera målproduk­tionen över tid delades de 14 världsmästerskapen in i tre olika tidsepoker, där tillverkning av målen och målproduktionen granskades. Resultat Totalt tillverkades 237 mål i 71 matcher. ”Inlägg/inspel” och ”övriga situationer”, som stod för 38 % respektive 30 % av målen, var de definitioner av anfallsspel som innefattade flest mål. Målen tillverkades procentuellt likvärdigt, enligt definitionerna, vid mästerskapen över tid och målproduktionen minskade med i snitt ett mål per match per undersökt tidsepok. Slutsats De slutsatser som går att dra från studien är att i de granskade matcherna är de definie­rade anfallsmetoderna ”inlägg/inspel” samt ”övriga situationer” de som leder till flest mål procentuellt sett och därmed är de mest effektiva. Utifrån studiens resultat skulle genomförande av snabbare hörnor och frisparkar samt mer inriktad anfallsträning för fotbollslag på offensiv planhalva kunna effektivisera deras anfallsspel.

Syftet med studien var att kartlägga föräldrarna till de barn som 2012 blev uttagna till Västervikslägret i fotboll, det första steget i svensk fotbolls nationella selektionssystem. Vi ville undersöka föräldrarnas utbildnings- och idrottskulturella kapital som grundar sig i habitusbegreppet (Bourdieu, 1984), hur föräldrarnas engagemang i sina barns idrottande ser ut, samt diskutera vilken roll föräldrarna kan ha för barnens idrottsutveckling. Många idrottare uppger att föräldrarna har haft en väldigt stor betydelse för deras idrottande (Peterson, 2011). Däremot saknas kunskapen om vad det i praktiken är föräldrarna gör och vilka de är. Studien är byggd på en surveyundersökning där kvantitativ data har samlats in genom en enkätundersökning och urvalsgruppen var föräldrar till de ungdomar som 2012 deltog på Västervikslägret i fotboll, det första steget i uttagningsprocessen till ett första ungdomslandslag. Vi har analyserat resultaten utifrån ett habitusperspektiv som till stor del är styrande över de val, inställningar och möjligheter människor har inom olika fält. Resultaten visade tendenser på att personer med högt utbildningskapital i större utsträckning än i samhället i stort är representerade inom idrotten samt att en stor andel föräldrar har utövat idrott på nationell nivå. Föräldrarna är i stor utsträckning även engagerade och involverade i sina barns idrottande.

No description available.

Bakgrund: Evidens finns för att träning inriktad på neuromuskulär kontroll, styrka och medvetenhet kan minska antalet skador i nedre extremitet hos fotbollsspelare. Brister i rörelsekontroll skulle kunna predisponera för smärta, dysfunktion och skador och vara en orsak till skaderecidiv. Syfte: Att studera rörelsekontroll hos unga manliga fotbollsspelare före och efter en träningsintervention på elva veckor med särskilt fokus på ländrygg, bäcken och höftregion. Metod: Tjugo unga elitsatsande fotbollsspelare ingick i studien. Screeninginstrumentet The Matrix Movement and Performance Screen (MPS) användes för att mäta spelarnas rörelsekontroll före och efter en träningsintervention på 11 veckor. MPS identifierar okontrollerad rörelse vad avser lokalisation och riktning samt om den är relaterad till låg eller hög belastning. Träningen inriktades, utifrån testresultat vid baslinjen, på specifik motorisk kontroll träning av ländrygg, bäcken, höft och bröstrygg under låg och hög belastning och utfördes i form av hemövningar och av sjukgymnast övervakad cirkelträning. Resultat: Efter interventionen sågs en signifikant förbättring för MPS total poäng och uppdelat på högrisk områden vad avser rörelsekontroll på låg respektive hög belastning. Ett genomgående mönster av nedsatt rörelsekontroll vad avser ländrygg/bäcken och höft sågs hos spelarna vid testtillfälle ett och en genomgående förbättring av samma parametrar vid testtillfälle två. Konklusion: En träningsintervention på 11 veckor, baserad på testresultat från The Matrix Movement and Performance Screen, förbättrade deltagarnas rörelsekontroll signifikant. / Introduction: Evidence exists that training focused on neuromuscular control, strength and awareness is effective in reducing the number of injuries in the lower extremity of soccer players. Deficits in movement control might predispose to pain, dysfunction and injury and be a cause of re-injury. Objective: To investigate movement control, with extra emphasis on low back, pelvis and hip region, in young male soccer players before and after a training intervention in eleven weeks. Method: Twenty young elite soccer players entered the study. The screening tool The Matrix Movement and Performance Screen (MPS) was used to  measure the players' movement control before and after a training intervention of 11 weeks. MPS identifies the site and direction of uncontrolled movement and whether it´s related to low or high load. The training was based on the test results at baseline and focused on specific motor control training of the low back, pelvis, hip and upper back during low and high load and was conducted in the form of circuit training supervised by the test leader and home exercises. Results: There was a significant improvement for the MPS total scores and for high risk areas concerning movement control at low and high load respectively after the intervention. A pattern of uncontrolled movements in the lumbo-pelvic region and hip were seen at test occasion one of the players and an overall improvement of the same parameters were seen in test occasion two. Conclusion: A training intervention for 11 weeks, based on the test results from The Matrix Movement and Performance Screen, improved the players´ movement control significantly.

ABSTRACT   Author: Johan Pettersson Title: Customer Loyalty in the Swedish men's elite football - a study with IF Elfsborg Purpose Increase understanding of how to increase customer loyalty when it comes to Swedish elite football. Method A qualitative study using semi-structured interviews for deeper access to the what the people I interviewed feel about the subject. The interviews are conducted with IF Elfsborgs club president Stefan Andreasson, Goran Lohne who works with media and events, and Eric Sjölin who are supportercontact. In addition to those I alsointerviewed the supporters club Guliganernas President Anders Hultin. Analysis and conclusion The first impression and attitude is very important when a person goes from a one-timebuyers into loyal customers. This is both the theories and the interviewees opinion. Through staff training and records of how the club would like the first impression and attitude to be the clubs can reach a good level of first impression. Suggestions for further research To carry out similar studies on additional clubs, other divisions and women's football and examine how a first impression and response should be. Keywords Consumer behavior, customer loyalty, sports, football and first impressions / SAMMANFATTNING Författare: Johan Pettersson Svensk titel: Kundlojalitet inom svensk herrelitfotboll – En studie i samarbete med IF Elfsborg   Sammanfattning   Syfte Öka förståelsen för hur man ska öka kundlojaliteten när det kommer till svensk elitfotboll. Metod En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer för att djupare komma in på vad personerna jag intervjuat tycker om ämnet. Intervjuerna är gjorda med IF Elfsborgs klubbchef Stefan Andreasson, Göran Lohne som jobbar med media och evenemang och Eric Sjölin som är supporterkontakt. Utöver dessa intervjuade jag även supporterföreningen Guliganernas ordförande Anders Hultin. Analys och slutsats Det första intrycket och bemötande är mycket viktigt då en person ska gå från engångsköpare till lojal kund. Detta är både teorier och intervjupersonerna eniga om. Genom utbildning av personalen och tydliga dokument om hur klubben vill att första intryck och bemötande ska vara kan man arbeta aktivt med detta. Förslag till vidare forskning Att utföra liknande studier på fler föreningar, andra divisioner och damfotboll samt undersöka HUR ett första intryck och bemötande ska vara. Nyckelord Konsumentbeteende, kundlojalitet, idrott, fotboll och första intryck

Den här studien är baserad på betyg som har satts av dagstidningar på spelare i svenska herrlandslaget i fotboll under åren 1992 till 2008. Tidningarna vars sportsidor är med i undersökningenär Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Med spelarbetyg menas omdömena som tidningarna ger spelarna efter varje tävlingslandskamp. Spelarbetygen har analyserats utifrån frågeställningarna: Använder sig fyra rikstäckande tidningar av spelarbetyg för att vinkla rapporteringen? Hur ser skillnaderna ut i användningen av spelarbetyg i morgonpress kontra kvällspress? Studien är utförd med en kvantitativ metod där betygen samlats in och organiserats efter olika variabler. För att analysera spelarbetygen har vi utgått från teorier om sensationalism inom medier av forskaren Marina Ghersetti och medieforskaren Knut Hellands teorier om symbiosen mellan idrott och medier. För att förstå sportjournalistens roll har vi använt oss av sociologen Pierre Bourdieus teorier om symboliskt kapital. Våra resultat visar att spelarbetygen är ett sätt att förstärka intrycken från en match. En dålig match av landslaget förstärks av dåliga betyg och vice versa. Undersökningen visar att kvällstidningarna är mer benägna att sätta de allra lägsta och högsta betygen. Dessa betyg kan ses som sensationella. Spelarbetygen är en indikator på om det går bra för landslaget eller inte och även en indikator på pressens förväntningar på landslaget. Undersökningen visar också att förväntningarna från pressen är höga på det svenska landslaget.

Bakgrunden till denna studie grundade sig på hur få unga fotbollstalanger, som verkligen blev etablerade fotbollsspelare inom elitfotbollen. Tidigare forskning berör olika faktorer som påverkar detta fenomen, men just spelarnas egna tal om sina möjligheter att bli etablerad elitfotbollsspelare saknades. Syftet med denna studie var att belysa vad som framträder då unga fotbollstalanger talar om sina möjligheter att utvecklas till etablerade spelare inom elitfotbollen. I studien utgick vi från en socialkonstruktivistisk ansats och den genomfördes genom fokusgruppsintervjuer i två elitföreningar, en fokusgrupp per förening. Kvalitativ innehållsanalys användes sedan som analysmetod. Det framkom genom spelarnas tal att spelarens eget ansvar ställdes mot tränarens ansvar och inflytande. Det talades även om att hård träning var viktigt samtidigt som de talade om turen som en avgörande faktor. Dessutom uttrycktes det att en skada både kunde föra positiva saker med sig, men för det mesta negativa. Det positiva handlade om att spelarna kunde komma tillbaka starkare efter en skada, eftersom de tränat hårt under skadeperioden. De negativa sakerna grundade sig i att spelaren blev borta från fotbollen under en period och därmed tappade i utvecklingen. När de talade om träningsmängd så talades det om att de som lyckats etablera sig tränade mer än de själva gjorde. Samtidigt uttryckte de att de skulle kunna tänka sig att träna mer. Det sista som framkom var att de uttryckte tacksamhet och positivitet till föräldrarnas stöd och intresse för deras idrott, men att det var negativt om föräldrarna pressade spelarna för hårt.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka hur föräldrar konstruerar kön i en fotbollskontext. De frågeställningar som skall hjälpa uppfylla syftet är: (1) Hur talar föräldrar om pojkars och flickors motiv för fotbollsspelande? (2) Hur talar föräldrar om idrottens fostrande egenskaper? (3) Upplever föräldrar att pojkar och flickor ges samma förutsättningar i fotbollsföreningen? (4) Hur talar föräldrar om maskulinitet och femininitet i en fotbollskontext? Metod Metoden för uppsatsen är en öppen riktad intervjuform, vilken har tematiserats enligt (1) motiv för idrottande – varför barnet spelar fotboll; (2) idrott som uppfostrare samt (3) lika villkor – klubbens förutsättningar. Urvalet har varit fem föräldrar till pojkar, fem föräldrar till flickor i tolv-fjortons år ålder. Intervjuerna utfördes i neutral klubbmiljö och innehöll olika typer av öppna korta frågor för att inbjuda till rika spontana resonemang. Analys har skett efter teoretiska utgångspunkter i Yvonne Hirdmans konstruerande av kön samt R.W. Connells sociala förkroppsligande. Resultat Resultatet visar att både pojkar och flickor tros värdesätta kompisarna högst i sitt fotbollsspelande. Därtill framhäver föräldrarna föreställningar om att flickor börjar med fotboll som en social aktivitet, medan pojkar börjar med fotboll för att de redan tycker om fotboll. Lagidrotten visar sig vara ett viktigt komplement i föräldrarnas uppfostran av barnen, och då i form av att lära sig hur man som gruppmedlem beter sig och förhåller sig till andra. Inga skillnader i villkor mellan pojk- och flicklagen uppmärksammas av föräldrarna. Däremot framställs relationen mellan flicklag–flicklag respektive pojklag–pojklag stundom som orättvisa. Uppdelningen mellan pojkar och flickor i fotbollsutbildningen framställs som något naturligt och svårrubbat. I de fall fotbollsutbildningen ska inkludera båda könen, ska det inte göras permanent. Vidare är det flickorna som (ska) integreras i pojkarnas utbildning. Slutsats Föräldrarna konstruerar kön, både ur en tvåkönsmodell och en enkönsmodell. Tvåkönsmodellen görs gällande när pojkars och flickors motiv för fotbollsspelande ska förklaras, där flickor sägs vara intresserade av det sociala värdet av kompisar, och pojkarna av det prestationsinriktade värdet av själva utförandet. Enkönsmodellen görs gällande i fotbollsutövandet, då flickorna framställs som en sämre variant av den fotbollsspelande pojken; mindre stark, mindre tuff, fysiskt och socialt underlägsen.

Fotboll är den största sporten och engagerar människor över hela världen. Eftersom att fotbollen engagerar och involverar så många är det ett samhällsfenomen sociologiskt intressant att studera. Tidigare forskning visar att fotbollen under 1970–80-talet genomgick en ökad kommersialisering som bidrog till att fotbollen globaliserades vilket bidragit till att supporterskapet förändrats. Vidare visar forskningen hur supporterskapet historiskt sett haft en stark lokal anknytning till sin klubb, denna syn verkar dock ha förändrats. Forskningen beskriver idag en bredare syn på supporterskap som i samma utsträckning inte behöver vara lika lokalt förankrat som tidigare. Den traditionella synen på supporterskapet har ersatts och på senare tid inneburit förändringar i synen på supporterskapet. Med grund i diskursanalysens teoretiska och metodologiska utgångspunkter ämnade studien undersöka supportrars identitetskonstruktion genom talet. Resultatet baseras på tio stycken semistrukturerade intervjuer med individer som själva anser sig vara supportrar. Studiens resultat fann i talet hos informanterna fyra tydliga teman, supporterskapets grund, idealet, engagemang och gemenskap, som grundar supporterskapet. Dessa teman representeras av tio tolkningsrepertoarer som används som språkliga resurser av respondenterna i konstruktionen av supporterskapet. Studiens resultat visar att supportrarna tenderar att tillskriva supportrar med lokal anknytning det äkta supporterskapet. Vidare visar studiens resultat att supportrarnas identitetskonstruktioner är unika, men det visar även tendenser till likheter och skillnader mellan supportrar i relation till lokal respektive global anknytning till sin klubb.