SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Syftet med denna uppsats var att undersöka vad som hänt med Stockholms fotbollstalanger födda 1983-1989 både på och utanför fotbollsplanen. Avsikten var att skapa ett underlag för Stockholms Fotbollförbund (StFF) som de ska kunna använda för att förbättra talangutvecklingen inom stockholmsfotbollen. Följande huvudfrågeställningar låg som grund för studien: - Vad gör talangerna idag på och utanför fotbollsplanen? - Vad är det som främst har påverkat deras utveckling? - Hur har talangernas karriärövergångar påverkat deras utveckling? - Om de inte är aktiva längre, vilka olika faktorer har bidragit till att de slutat? METOD Vi valde att göra en kvantitativ studie. Vi bestämde oss för att undersöka de som varit med på Bosölägret eftersom de vid ett tillfälle ansetts som Stockholms största talanger. Datainsamlingen har skett genom att skicka ut en enkät till de 392 talangerna där vi ställde en blandning av öppna och stängda frågor för att försöka få en så bra bild som möjligt av vilka faktorer som påverkat deras utveckling som fotbollsspelare. RESULTAT & SLUTSATS Vi har inte lyckats hitta någon klar väg till framgång när det gäller talangutveckling. Vi har däremot kunnat dra en del slutsatser från svaren vi fått och fått in en del förslag på förbättringar. Vi anser att det i Stockholm är en för tidig elitsatsning som påverkar många av spelarna negativt. I de tidiga tonåren kan den fysiska utvecklingen skilja sig mycket mellan olika individer/talanger och för många utslagningar i den åldern kan få många att avbryta sin elitsatsning för tidigt. Vi anser att det går att se att fotbollsgymnasium är bra för spelarnas utveckling. Det är en miljö där spelarna kan utvecklas utan att ha stora krav på kortsiktig framgång som i klubbarna. Respondenterna har överlag varit nöjda med sina karriärövergångar men det är mycket som kan gå fel vid en karriärövergång och som kan få spelarna att tappa motivationen för en fortsatt elitsatsning. Det är få som går vidare till att bli tränare eller domare, 90 % av dem som slutat spela fotboll har inte någon roll alls nu inom fotbollen. / AIM The aim with this study was to examine what has happened with the football talents of Stockholm, born 1983 – 1989, both on and off the football field. The intention was to create a foundation for the football federation in Stockholm (StFF), to be used to improve their talent development. The study was based on the following main questions: - What are the talents doing today on and off the football field? - What is the primary influence for their development? - How have their career transitions influenced their development? - If they are no longer active, what are the main factors that contributed to them quitting? METHOD We choose to make a quantitative study. Together with the StFF, we decided to survey those who attended Bosölägret, as they at the time being were considered the best talents in Stockholm. The data collection has been made through a survey sent out too the 392 talents, where we had multiple choice and open ended questions in order to get an as good as possible view of what factors that had influenced their development as football players. RESULTS AND CONCLUSIONS We haven’t been able to find a clear path to success when it comes to talent development. But we have been able to draw a few conclusions based from the answers on the survey and received a few suggestions on improvements. We believe there is a too early elite investment that influences many of the players negatively. In the early teens the physical development can differ substantially between two talents/individuals and too many eliminations in that age could cause many players to abort their elite investment too early. We consider specialised football schools to be good for the development of the players. This is an environment where the players can develop without the pressure of short term success, unlike the environment in their clubs. The talents have generally been happy with their career transitions but there is a lot of aspects that can go wrong with a career transition and cause the player to quit their elite investment due to lack of motivation. Very few of the players move on to be coaches or referees, 90 % of those who have ended their playing carriers have no function at all in today’s football.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats var att undersöka införandet av Nollvisionen i Södermanlands fotbollsdistrikt. För att uppnå syftet valde vi att utgå från följande frågeställningar: Vilken var bakgrunden till införandet av Nollvisionen? Vad ville Södermanlands fotbollförbund uppnå med införandet av Nollvisionen? Hur såg de involverade, det vill säga förtroendevalda och tjänstemän inom Södermanlands fotbollförbund, på beslutet att införa Nollvisionen? Hur har Södermanlands fotbollförbund informerat om Nollvisionen? Hur såg fotbollsföreningarna och domarna på införandet av Nollvisionen? Metod Vi har arbetat både med en kvalitativ metod och en kvantitativ metod. Fyra intervjuer genomfördes där intervjupersonerna valdes utifrån ett strategiskt urval i samråd med Södermanlands fotbollförbund. Två enkätundersökningar delades ut genom ett tillfälligt urval till föreningsrepresentanter och domare. Resultat Bakgrunden till införandet av Nollvisionen var en kraftig ökning av disciplinärenden i distriktet och influenser från andra distrikt. Södermanlands fotbollförbund vill uppnå en attitydförändring och därmed minska antalet disciplinärenden och få ett bättre klimat på och utanför fotbollsplanerna. Förbundet tillmäter ledarskapet en stor betydelse för att kunna förbättra klimatet på fotbollsplanerna. Man vill ta ett samhällsansvar samt förbättra fotbollens anseende. Föreningarna och domarna har varit huvudmålen för informationen om Nollvisionen. Informationen till domarna kunde ha varit bättre. Slutsats Nollvisionens införande ligger i linje med Riksidrottsförbundets riktlinjer. Införandet av Nollvisionen ska ses mot bakgrund av fotbollens historiska arv som en fostrande ungdomsaktivitet. Ledarna har en viktig roll i införandet, men deras inställning kan också försvåra genomförandet. Det är svårt att få ut budskap kring de frågor Nollvisionen berör.

As we are flying over Gävle we spot beneath us a big, rectangle, green field. This immediately catches our attention and awakens our curiosity of finding out the purpose and the function of this green field. Gefle IF is a Swedish soccer team that finds it difficult both to promote itself in a marketing meaning but also just to make people aware of their existence. They tend to be looked at as boring. By studying the culture within Gefle IF and finding out what affect the coach Per Olsson’s leadership has on the team, we will try to give our suggestions of certain changes that could be done to change this. By doing so our hopes are that we can help the team pursue its wishes of being seen by the media and the public. Characteristic of team culture is that it is very unique. The ormation of an organization’s culture is highly affected by factors like the organization as such and it’s character, but also the surroundings and the character of participants and collaborators. According to the coach Per Olsson, the team operates in a positive spirit and points out that they are constantly working on assuring it’s future existence. Good leadership is defined by Soccer coach Hans Backe as working on a long term basis and not to be distracted by obstacles on the road to pursuing one’s goals. A coach must never panic when good results are replaced with bad ones, if you believe in your strategy the results will come eventually. Per Olsson share this point of view as he tries to be consistent in his actions and behavior and not to be distracted by the results or lack there of. Every organization has a/one surroundings in which it operates and with which it tries to cooperate. Any kind of change affecting the surroundings and it’s attitudes will have impact on the organization and it’s structure. Yannick Bapupa has an impact on the team and it’s environment since he started playing in Gefle IF. He has got a charisma and an attitude that has brought postitive changes to the team. More changes like the ones Yannick has added to the team would be favorable to the team in their pursuit of becoming more attractive and interesting in the eyes of the public. / Vi flyger över en stad och ser från luften en stor, rektangulär, grön plätt. Genast blir vi nyfikna på vad denna plätt kan ha för funktion och bestämmer oss för att undersöka saken närmare. Gefle IF är ett allsvenskt lag som verkar ha det svårt att synas och kan upplevas som försiktiga och tråkiga. Genom att studera Gefle IF:s lagkultur och hur tränaren Per Olssons ledarskap påverkar laget ska vi ge förslag på förändringar som kan genomföras för att göra laget mer attraktivt och intressant. Gemensamt för all organisationskultur är att den är mycket unik. Faktorer som organisationens typ och egenart, likväl omgivningen och medarbetarnas typ och egenart, spelar en viktig roll när organisationskulturen formas. Enligt Per jobbar de mycket med en positiv anda och attityd. I en resultat präglad miljö så är andan och attityden väldigt viktig. Därför är det viktigt att höra strömmingarna i kommunikationen mellan spelarna, att lära sig lyssna av hur snacket går. Ett sätt att definiera bra ledarskap enligt fotbollstränaren Hans Backe är att arbeta långsiktigt och inte låta dig distraheras på vägen mot målet. Få aldrig panik över mindre goda resultat. Tror man på strategin kommer resultaten till slut. En syn som Per Olsson delar där han ser det viktigt att inte vara så upptagen av resultatet. Han försöker vara konsekvent i sitt uppträdande och hålla en linje. Varje organisation har en omgivning som den lever i ett samspel med. Om det sker förändringar som påverkar omgivningen och dess attityder kommer det naturligtvis få genomslagskrafter i organisationen. Yannick Bapupa har påverkat laget och omgivningen sedan han började spela i Gefle IF. Han har en utstrålning och attityd som har förändrat laget positivt. Flera sådana förändringar skulle vara gynnsamt för laget för att göra laget mer attraktivt och intressant.

Uppsatsen handlar om varför Halmstad Bollklubb blev den ledande fotbollsföreningen i Halmstad. Perioden i fokus är mellan 1960-1980. Frågorna som besvaras är varför den ekonomiska skillnaden mellan Halmstad Bollklubb och IS Halmia blev så påtaglig? Hur föreningarna hanterade avskaffandet av amatörreglerna, 1967? Samt vilka orsaker låg bakom föreningarnas olika utveckling? Det material som använts är framförallt arkivmaterial från folkrörelsearkivet i Halmstad. Vidare används böckerna Leken som blev allvar och Vem vinner i längden som teoretiska utgångspunkter. I uppsatsen används en hermeneutisk metod för att tolka arkivmaterialet. De slutsatser som framkommer är att skillnaderna mellan Halmstad Bollklubb och IS Halmia är väldigt små och föreningarna följer varandra under hela perioden. Halmstad Bollklubb lyckas dock bättre sportligt, medan IS Halmia genom en rad olyckliga omständigheter inte lyckas bibehålla sin positiva ekonomisk utveckling under slutet av 1970-talet. Detta ledde till att Halmstad Bollklubb i slutet av perioden hade etablerat sig som den ledande i Halmstad.

Syfte och frågeställningar Det övergripande syftet var att undersöka fotbollsklubbars inställning till att arbeta med en alkoholpolicy. Mer specifikt avser vi att jämföra en förening som har en alkoholpolicy (Skiljebo SK) med fem fotbollsföreningar som saknar en policy. Huvudfrågeställningar har varit: • Hur arbetar Skiljebo SK med alkoholpolicyn och alkoholfrågor? • Hur har Skiljebo SK:s alkoholpolicy mottagits av spelare och ledare? • Hur arbetar fotbollsföreningar som inte har en alkoholpolicy med alkoholfrågor? • Hur ser spelare och ledare i icke alkoholpolicy föreningar på alkoholfrågor? • Vad är orsaken till att föreningarna saknar en alkoholpolicy? • Vilka för- respektive nackdelar kan det finnas med att arbeta med alkoholpolicy? Metod Vi har genomfört intervjuer med anställda personer i sex fotbollsföreningar på respektive förenings- hemort, där en förening arbetar med alkoholpolicy samt fem föreningar som saknar en alkoholpolicy. Vi har även genomfört en enkätundersökning där såväl spelare som ledare i senior- och flicklag har medverkat. Svaren i undersökningarna har vi använt för att hitta för- respektive nackdelar med att arbeta med en alkoholpolicy. Resultat I Skiljebo SK finns det en alkoholpolicy som samtliga aktiva i föreningen får ta del av. Det finns en utarbetad handlingsplan om något alkoholrelaterat problem skulle inträffa. Skiljebo SK anser att gemensamma regler och kunskap är ett stöd för deras ledare. I de föreningar som inte arbetar med en alkoholpolicy är ställningstagande och arbetssätten av varierande slag. Det är ofta ledarens synsätt och sunda förnuft som avgör hur respektive lag skall förhålla sig till alkohol gällande träning, match och resor. Slutsats Vi ser många fördelar med att arbeta med en alkoholpolicy. Det är en stor skillnad i hur Skiljebo SK som har en alkoholpolicy arbetar med alkoholfrågor jämfört med de fem föreningar som inte arbetar med en alkoholpolicy.

Syfte och frågeställningar Syftet var att ta reda på om det finns ett mönster i hur Uppsalas idrottande ungdomar konsumerar alkohol. Frågeställningar: • Följer alkoholkonsumtionen inom idrotten ett könsmönster? • Spelar den sociala tillhörigheten roll för alkoholkonsumtionen för idrottare? • Skiljer sig alkoholkonsumtionen mellan individuella idrottare och idrottare i lag? • Finns det ett samband mellan olika typer av idrotter och idrottarnas alkoholkonsumtion? Metod I arbetet användes både en kvantitativ metod via enkätsvar och en kvalitativ metod via intervjuer. Målgruppen avgränsades till aktivt idrottande ungdomar som läser idrott på gymnasiet. I de allra flesta fall gick ungdomarna i årskurs två på gymnasiet. Undersökningarna gjordes på fyra gymnasieskolor i Uppsala under lektionstid inom idrottsämnet. Resultat Idrottarna drack alkohol oftare än genomsnittet för samma åldersgrupp (17-18 års ålder). Den sociala bakgrunden hos idrottare spelade en liten roll för individens dryckesvanor. Däremot spelade könstillhörigheten en stor roll. Lagidrottarna drack alkohol i större utsträckning än individuellt aktiva och idrotter med påtagliga kampmoment var överrepresenterade då det gällde hög alkoholkonsumtion. Idrottsrörelsen var inte en vanlig inkörsport för alkoholdebutanter och få av idrottarna hade konsumerat alkohol i nära anknytning till sitt idrottande. Slutsats Det fanns tydliga mönster för idrottarnas konsumtion av alkohol. För att motarbeta alkoholkonsumtion inom idrotten är det viktigt med vuxennärvaro samt information om alkoholens idrottsligt negativa verkningar.

Syftet med undersökningen är att belysa hur två fotbollsföreningar i Västerås påverkats av amatörismens avskaffande 1967. Gideonsbergs IF (damer) och Västerås SK (herrar). Undersökningen har fokus på hur dessa föreningars organisation och budget förändrats i och med professionalismens införande i den svenska idrotten, samt hur föreningarna skaffat sponsorer. Dessutom påvisas de skillnader som funnits mellan föreningarna. Forskningsansatsen är kvalitativ och data har insamlats främst från de båda föreningarnas styrelseprotokoll men även genom en intervju med en person som varit anställd av båda föreningarna under den undersökta perioden. Resultatet blev att tydliga förändringar syntes inom båda föreningarnas budget och organisation efter amatörismens avskaffande. Omsättningen i föreningarna ökade och organisationerna effektiviserades. Likheter och skillnader mellan klubbarna redovisas även.

Syfte och frågeställningar Studiens övergripande syfte var att undersöka talangutvecklingen inom Stockholmsfotbollen med avseende på dam- och flickfotbollen. Syftet var vidare att se vad satsningarna på talangerna har resulterat i. Frågeställningar som studien utgick ifrån var: Vad gör talangerna idag? Spelar de fortfarande fotboll, och i så fall på vilken nivå? Har de slutat att spela fotboll, och i så fall varför och vid vilken ålder? Är de på något annat sätt än som spelare involverade inom fotbollen idag? Hur har deras studiegång sett ut samt hur har den påverkat fotbollskarriären? Har längden och mängden av investerad tid i fotboll påverkat fotbollskarriären? Metod Studien genomfördes med hjälp av postenkät. Enkäten skickades till en urvalsgrupp bestående av 245 individer födda från 1983 till 1989. Dessa fotbollsspelare togs vid 14-års ålder ut för att delta på det läger som kallas Bosölägret. Resultat Resultaten visade att fler än hälften av talangerna idag har slutat med fotboll. Av de 102 talanger som fortfarande spelade fotboll hade 27 av dem nått eliten. 117 spelare hade slutat och de allra flesta gjorde det mellan 16 och 18 års ålder. De huvudsakliga anledningarna till att spelarna slutade var att juniorlag splittrades, seniorfotbollen inte var lika rolig och att studierna tog alltför mycket tid. De spelare som gick på gymnasieprogram med fotbollsinriktning tenderade dock att ha fortsatt spela fotboll i större utsträckning. Slutsats Utifrån studiens resultat får Stockholms Fotbollförbund och de enskilda föreningarna, utifrån sina egna kriterier, utvärdera om den utdelning som investeringarna har gett kan anses var godkänd ur ett elitperspektiv. Att mindre än hälften av de undersökta spelarna fortfarande är aktiva idag får dock anses vara en låg siffra. Tittar man samtidigt på hur många de är som har slutat att spela fotboll samt hur få de är som, i annan roll än som spelare, engagerar sig har inte de investeringar man har gjort gett tillräcklig avkastning ur ett bredare perspektiv. / Aim The aim of this study was to look into the development of talents regarding women’s soccer in Stockholm. The aim was furthermore to see what results the investments in the talents has generated. Questions at issue were: What does the talents do today? Do they still play soccer and in that case on what level? Have they quit playing soccer and in that case why? Are they in any other way than as a player involved in the organisation of soccer today? How has their course of studies been like and have that in any way affected their careers as soccer players? Has the amount and the intensity of time invested in soccer affected their careers as soccer players? Method The data for this study was collected by a survey sent by mail to a group of 245 individuals born between the years of 1983 to 1989. These players were at the age of 14 selected to attend a special camp called “Bosölägret”. Results 27 of the 102 still active players were at the time playing for an elite club. 117 of the players had quit playing soccer and a majority of those did so between the ages of 16 to 18. The main reasons for the drop out were that their youth team was splitted and that they didn’t consider playing for the senior squad as fun as playing for the youth squad. Another reason was that school occupied too much of their time, yet those individuals who studied a programme in upper secondary school with a soccer profile tended to have continued playing soccer to a larger extent. Conclusion On the basis of the results it’s up to the federation and to the clubs, on the basis of their criterion, to evaluate if the distribution from the investments are satisfactory from an elite perspective. Still more than half of them have quit playing soccer and a very small amount of the players are today involved in the organization of soccer in any other way than as a player. If one take in account all the investments made by the federation, the clubs and the people involved, the investments haven’t given enough returns from a wider perspective.

Sammanfattning Titel: ”Tyngdlösa fotbollsklubbar - En studie om Immateriella tillgångar i Fotbolls AB” Seminariedatum: Tisdagen 22 Januari 2008 Ämne/kurs: Företagsekonomi C-uppsats, 15 p Författare: Olle Alexandersson, Peter Sandén Handledare: Per Nordström Nyckelord: Immateriella tillgångar, Fotboll, IAS 38, RR 15 Bakgrund: Den moderna fotbollens kommersiella utveckling innebär att fotbollsklubbar idag i allt större utsträckning drivs som företag. Det är i skrivande stund fyra allsvenska fotbollsklubbar som bedriver delar av verksamheten i AB. Utvecklingen i dagens företaga är att de är alltmer kunskapsinriktade. Den finansiella styrkan sitter inte längre nödvändigtvis i fysiska tillgångar, såsom maskiner och inventarier, utan består allt oftare av icke-fysiska tillgångar som patent, kontrakt och andra legala rättigheter. I de svenska fotbollsaktiebolagens balansräkningar är dock förekomsten av Immateriell tillgångar låg. Är den rådande redovisningsnormens definition av Immateriella tillgångar därmed inte applicerbar i fotbollsklubbars verksamhet eller kan det finnas andra orsaker till att de svenska fotbolls aktiebolagen inte väljer att aktiver Immateriella tillgångar i större utsträckning? Syfte: Syftet med denna uppsats är att få en djupare förståelse för hur Fotbolls AB resonerar kring Immateriella tillgångar. Vi vill skapa en diskussion kring ämnet och undersöka huruvida det skulle vara möjligt för Fotbolls AB att omvärdera sin syn på aktivering av Immateriella tillgångar. Metod: Studien utgår ifrån ett kvalitativt angreppssätt med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Med utgångspunkt i det tolkande synsättet har vi strävat efter sätta respondenten i fokus, för att därmed försöka se på problemet utifrån deras verklighetsbild. Teoretisk referensram: Studiens teoretiska referensram utgörs främst av de redovisningsstandarder som styr redovisningen i Sverige. Som komplement till dessa har vi även använt relevant facklitteratur samt vetenskapliga artiklar. Empiri: Respondenterna utgörs av revisorer och ekonomichefer som arbetar inom Fotbolls AB samt revisorer med begränsad erfarenhet av fotbollsvärlden. Vi har därmed använt oss av både respondent och informantintervjuer, vilket underlättat möjligheten att belysa problemet ur flera aspekter. Slutsatser: Studiens resultat visar att det utifrån konventionella redovisningsregler skulle vara teoretiskt möjligt för Fotbolls AB att aktivera Immateriella tillgångar i större utsträckning än idag, men att Svenska Fotbollsförbundets elitkriterier i dagsläget starkt begränsar dessa möjligheter. Studien pekar på att en ökad aktivering av olika former av Immateriella tillgångar dessutom skulle leda till en mer rättvisande bild av klubbarnas ekonomiska ställning.

Syfte: Syftet var att undersöka vad som krävs för att Gefle IF fotbolls företagspartners ska satsa en större del av sin marknadsföringsbudget på sponsring av Gefle IF fotboll och på så sätt avancera uppåt i sponsortrappan samt vad företagens syfte med sponsringen av Gefle IF fotboll är. • Vad krävs för att Gefle IF fotbolls företagspartners ska satsa en större del av sin marknadsföringsbudget på sponsring av Gefle IF fotboll och på så sätt avancera uppåt i sponsortrappan? • Vad är Gefle IF fotbolls företagspartners syfte med sponsring till föreningen? Metod: Vi har i denna uppsats använt oss av en kvalitativ metod för att samla in information. Vi har gjort intervjuer med den sponsoransvarige på respektive företag samt med Magnus Lindmark, marknadschef för Gefle IF fotboll. Vi har sedan jämfört den insamlade datan med teorin i ett analysavsnitt. Resultat & slutsats: Uppsatsen visar att de flesta företag skulle vara intresserade av att avancera i sponsortrappan på ett eller annat sätt, antingen i rena pengar eller genom andra åtgärder som ger ett mervärde till Gefle IF fotboll. Syftet med sponsring varierar hos företagen. Förslag till fortsatt forskning: Vi valde att fokusera på Gefle IF fotbolls företagspartners, det vore intressant att få en bild av hur företag ur andra sponsorgrupper ser på sin sponsring av föreningen. En annan intressant sak vore att undersöka hur sponsorarbetet kommer att se ut i och med den nya arenan. Uppsatsens bidrag: Vi hoppas att Gefle IF fotbolls marknadsavdelning ska kunna använda sig av uppsatsen som ett redskap i deras arbete med sponsorer.