Denna studie behandlar målspråksanvändningen i undervisningen av ett andra- och ett främmandespråk. Syftet med studien är att i en jämförelse analysera om lärarens metoder för målspråksanvändning som används i andraspråksklassrummet, där målspråket är det gemensamma språket, kan appliceras i främmandespråksklassrummet, där det gemensamma språket är landets officiella språk. Forskningsfrågorna som studien utgår ifrån behandlar vilken tillgång eleverna har till målspråket i klassrummet samt om det synliggörs skillnader i språkklassrummen, som påverkar möjligheten att utveckla elevernas kommunikativa förmåga. Studien baseras på klassrumsobservationer, lärarintervjuer samt elevenkäter och genomfördes i grupper vilka studerade svenska som andraspråk samt spanska som främmandespråk. Samtliga metoder visar att svenskstudenterna i högre utsträckning möter begripligt inflöde samt ges utrymme för att tala och interagera på målspråket, vilket är en förutsättning för andraspråkstillägnande. De skillnader som synliggjorts i de olika språkklassrummen är att i svenskklassrummet var lärarnas förväntningar, elevernas engagemang att interagera på målspråket samt behovet av målspråket högre än i spanskklassrummet. Ur detta resultat kan man utläsa förändringsbara faktorer som lärare kan applicera i språkundervisningen så den blir mer språkutvecklande, vilka är: vikten av att begripliggöra inflödet genom språkutvecklande strategier, att stötta eleverna i att pröva sina språkliga hypoteser, att organisera rika klassrumssamtal där eleverna får förhandla om innebörd samt att ha höga förväntningar på eleverna. Samtliga faktorer synliggörs i denna studie i andraspråksklassrummen men inte alla är synliga i främmandespråksklassrummen.

I dagens samhälle är kunskaper inom det engelska språket en förutsättning för att kunna ta till oss information och kommunicera. Läsförståelse och lässtrategier är därmed viktigt för att eleverna ska kunna utvecklas till väl fungerande medborgare. I vår litteraturöversikt undersöker vi vilka lässtrategier eleverna använder för att skapa förståelse av läsning vid engelska som andra- och främmandespråk. Även eventuell utveckling av elevernas lässtrategier undersöks, samt vilken inverkan lärarnas interventioner av lässtrategier har på elevernas förståelse. Resultaten visar att där finns ett samband mellan elevernas ålder och deras användning av lässtrategier och att lärarnas interventioner har stor betydelse för elevernas användande av lässtrategier.

This degree project shows how four language teachers teach foreign languages with focus oncommunicative competence, and how their vision of teaching correspond to their reality in the classroom. How do they motivate the students in class and are the conditions good enough tohelp the teachers reach the national goals? A teacher’s vision is formed by his or her education and experiences. However, there are a number of factors which can help or hinder a teacher to reach his or her ideal teaching. Among these factors are the curriculum, the preknowledgeof the students and available technical resources. The method used in this thesis is qualitative interviews with two Australian and two Swedish foreign language teachers. This method was chosen in order to give the interviewees the possibility to speak more freely about their vision compared to their reality. The results show that there are more similarities than differences between Sweden and Australia when we look at the teachers’ ideals. There are anumber of factors why the teachers do not reach their ideals. The findings show that it is necessary with adequate teacher training to uphold qualitative language teaching corresponding to continuously changing curriculums. Moreover, the curriculum mentions communicative language teaching more and more today, but the teachers experience difficulties when teaching and evaluating communicative competence. Another important issue is the lack of money and time for starting and maintaining international exchanges.

Syftet med denna studie är att undersöka utmaningar som nyanlända elever i grundskolan kan stå inför i den ordinarie undervisning, samt hur de kan övervinna svårigheter i engelskämnet. Studien genomfördes bland elever i grundskolan i Södermanland. Två uppsättningar data användes: En med semistrukturerade intervjuer med fem elever från högstadiet, samt klassrumsobservationer av tre olika klasser under två olika tillfällen (på förmiddag och på eftermiddag). Uppgifterna analyserades med hjälp av en kvalitativ metod och med hjälp av Vygotskijs sociokulturella teori, vilken handlar om att lärande och kognitiva språkkunskaper sker i interaktion och samspel med andra genom dialog och stöttning av kunniga personer (Vygotskij, 2001). Resultaten visade att elevernas tidigare kunskaper i engelska och bristen på ordförråd påverkar deras engagemang under lektioner. Det visade också att elevernas modersmål (L1) och andra språkkunskaper (L2) kan används som resurs för att utveckla elevernas kognitiva språkkunskaper i engelska som ett främmandespråk (L3) med stöd och hjälp av alla aktörer (lärare, studiehandledare, klasskamrater och föräldrar).

The Swedish curriculum for the subject English in upper secondary school clearly states the English should be used“as far as possible” in the classroom. However, the possible amount of first language usage is never mentioned. Thisfact piqued our interest for investigating how much, if any, first language use is beneficial for learning a newlanguage. For this reason, we decided to pose our research questions as follows: What are the different views on theusage of the L1 in an L2 and foreign-language classroom according to the teachers and learners? What has been saidabout only target language usage from a historical and a contemporary perspective? Does the use of the L1 in asecond-language/foreign-language classroom have a positive or negative effect on the learners’ language learning?To answer these questions, we have read and analysed sixteen empirical studies. Firstly, the research shows that bothlearners and teachers prefer to use the second language/target language as much as possible. However, they alsorecognise the benefits that the first language can have. The second question we have answered using both empiricalstudies as well as theorists from second language acquisition research and sociocultural theory. Our literaturedescribes a shift in language learning and teaching, from the bilingual grammar-translation method towards a moremonolingual classroom where the first language has no place. However, the empirical studies signal a new shift insecond-language/foreign-language education, reverting back to a more bilingual approach. Finally, all studies agreethat the first language has a complementary role in the language classroom, and if used properly, it can have apositive effect on language acquisition. Through our results we argue that the first language can increase the learners’motivation, move the tasks along and create a non-threatening environment where learners can feel safe to use thetarget language. Although the first language can benefit second language learning, learners and teachers must beaware of the danger of extensive usage, as it should remain a supplement to the target language.

Alla språkinlärare, oavsett om de studerar ett nytt språk i det land där det talas (andraspråksinlärare) eller utom-lands (främmandespråksinlärare), har emellanåt problem att formulera sig och även göra sig förstådda på det nya inlärarsspråket, interimspråket, vilket utmärks av ett antal generella inlärardrag som tillfälliga lån, parafraser, generaliseringar, övergeneraliseringar, förenklingar och helfrasanvändning. Genom att analysera diverse elev-texter, skrivna av både andra- och främmandespråkselever, syftar denna uppsats till att kartlägga inlärardragens förekomst och frekvens samt utföra en jämförelseanalys mellan och inom grupperna andraspråkselever (SAS-elever) respektive främmandespråkselever (SFS-elever). Undersökningens textmaterial består av 16 texter i olika genrer och med varierande svårighetsgrad, skrivna av tretton rysktalande elever, som studerar svenska på SVA Grund (svenska som andraspråk, grundläggande kurs) i Sverige respektive har privatlektioner i svenska via Skype. Genom närläsning och analys av texterna har man kommit fram till att det finns samband mellan användningen av inlärardrag och elevernas utvecklingsnivå (språknivå) respektive uppgifternas komplexitetsgrad och inlärningsty-per (var och på vilket sätt man lär sig svenska). Resultaten visade att främmandespråkselever har större behov av inlärardrag i jämförelse med andraspråkselever och snarare tenderar att förlita sig mer på modersmålet än interim-språket. Undersökningen har även visat att förenkling, generalisering och övergeneralisering är de mest frekventa inlärardragen i de undersökta elevtexterna.

Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra interaktionen i en andraspråksklass med interaktionen i en spanska som främmandespråksklass, och att undersöka vilka olika interaktionsmodeller som kan hittas. Studien har utgått ifrån elevernas perspektiv och skiljer sig i detta avseende från tidigare forskning. Interaktion är en av de viktigaste faktorerna i klassrummet, liksom de affektiva faktorerna. Totalt deltog 16 elever och en lärare i svenska som andraspråk och 79 elever och två lärare i spanska som främmandespråk. Metoder som användes för undersökningen var observation, enkät och intervju. Resultatet visade stora skillnader i användningen av målspråket i de olika klassrummen. I främmandespråksklassrummet skedde interaktionen ofta på modersmålet svenska istället för på målspråket, medan det i svenska som andraspråk användes målspråket mer än modersmålet. Studien visade även att svenska som andraspråkseleverna hade interagerat mer på målspråket och ansåg i högre grad att klassrumsinteraktionen varit positiv för språkinlärningen. Slutligen kan konstateras att studien har visat stora individuella skillnader både vad gäller de affektiva faktorerna och interaktionen mellan lärare och elever.