Syfte: Syftet med denna enkätstudie var att kartlägga hur dental implantatbehandling påverkar livskvaliteten avseende upplevd tuggförmåga, smak, talet, utseendet och munhygienvanor samt själförtroendet. Material och metod: En empirisk enkätstudie med kvantitativ ansats utfördes på tre olika tandkliniker i Stockholm under perioden feb - april 2012. Enkät med följebrev och frankerat svarskuvert sändes ut genom konsekutivt urval till 83 patienter. Fyrtio patienter varav 15 män och 25 kvinnor, med medelåldrar 66,5 år (34 – 89 år), valde att delta i studien. Analys av svaren utfördes i statistikprogrammet IBM® SPSS® 19. Resultat: Andelen deltagare som upplevde en förbättring i upplevd tuggförmåga uppgick till 42,5 %, talet och smaken upplevdes inte ha förändrats av 85,0 % efter implantatbehandling. Vad gäller utseendet upplevde 27,5 % att det hade blivit bättre och 62,5 % att det inte var någon förändring. Det var 22,5 % som upplevde att självförtroendet hade blivit bättre, medan 75,0 % av deltagarna inte upplevde en förändring i självförtroendet efter implantatbehandlingen. Majoriteten (85,0 %) av deltagarna tyckte inte att deras sociala liv hade förändrats efter behandlingen, medan 7,5 % av patienterna rapporterade att det hade blivit bättre. I resultatet kunde noteras att 17,5 % av patienterna tyckte att det var enklare/lättare att utföra munhygienen medan 75,0 % upplevde ingen förändring med att utföra munhygien efter implantatbehandlingen. Konklusion: En förbättring i oral hälsorelaterad livskvalitet avseende alla studerade faktorer kunde ses hos en del patienter efter implantatbehandling. Flertalet patienter upplever dock ingen förändring i oral hälsorelaterad livskvalitet. / Purpose: The purpose of this survey study was to identify how dental implant treatment affects quality of life regarding chewing ability, taste, speech, appearance, oral hygiene habits, and self-confidence. Materials and methods: An empirical survey study with quantitative data was performed on three different dental clinics in Stockholm during the time period Feb - April 2012. Questionnaire with a covering letter and stamped envelope was sent to a consecutive sample of 83 patients. Participants, 40 patients, 15 men and 25 women, mean age 66.5 years (34 - 89), voluntarily chose to participate in the study. Analyses of responses were performed in statistical software IBM ® SPSS ® 19. Results: The proportion of participants who experienced an improvement in perceived chewing ability was 42,5 %, speech and the taste was perceived not to have changed by 85,0 % after dental implant treatment. Regarding the appearance, 27,5 % said it had improved and 62,5 % that there was no change. There were 22,5 % who felt that their self- confidence had improved, while 75,0 % of participants did not experience a change in self- confidence after dental implant treatment. The majority (85,0 %) of participants did not think their social life had changed after treatment, while 7,5 % of patients reported that it had become better. The result could be noted that 17,5 % of patients found it simpler/ easier to perform oral hygiene while 75,0 % experienced no change in the performance of oral hygiene after dental implant treatment. Conclusion: An improvement in oral health- related quality of life for all studied factors could be observed in some patients after dental implant treatment. Most patients experience no change in oral health- related quality of life after dental implant treatment.

<p>Validerat; 20101217 (root)</p>

<p>Uppsatsens syfte var att utvärdera ett nyutvecklat formulär, BiS. Formuläret används av Ryggkirurgiska kliniken i Strängnäs för att utvärdera behandlingseffekt efter operation av patienter med ryggbesvär.</p><p>Formuläret har utvärderats med avseende på validitet och reliabilitet med hjälp av statistiska mått för ordningskonsistens och enighet.</p><p>Utifrån den statistiska bearbetningen samt saklogiska resonemang har vi dragit slutsatsen att formuläret har hög validitet och reliabilitet.</p>

<p>Aim.</p><p>The purpose of this paper was to investigate physical activity questionnaires, and to examine studies of their reliability and validity, focusing on the variable frequency. The research questions were following:</p><p>1. What are the methods and the results of the investigated questionnaires’ validity and reproducibility studies?</p><p>2. How is the frequency of physical activity assessed and validated in different PA questionnaires?</p><p>Method.</p><p>The 16 (out of 24) first questionnaires concerning individuals from 18-69 years were selected from a collection of physical activity questionnaires. The topical International Physical Activity Questionnaire (IPAQ), both the long and the short version were also included in the investigation. Additional searches for articles were done in PubMed. Information about the design of the in total 18 questionnaires were structured in a scheme toclarify similarities and differences. How the frequency of physical activity (PA) was assessed was of particular interest. To evaluate methods and statistics the first validity and reliability study from each questionnaire’s reference list was selected and reviewed. This based on certain statistical criteria, regarding within-subject variation, test-retest, changes of mean, linear regression analysis, and criterion/construct methods for the validation.</p><p>Results.</p><p>The common approach is to compute correlation coefficients (n=18). One validity study out of 18 investigates systematic changes. No study presents results of changes of mean. In many studies, within-subject variation is calculated (n=14). Common validity measures areVO2 max (n=8), PA record (n=7), accelerometer (n=9) and to validate the questionnaire against other questionnaires (n=7). The correlation coefficient is at best r =0.30. Direct assessment of accuracy of reported frequency of PA was not measured in any study. One questionnaire assesses seasonal variations of physical activity.</p><p>Conclusions.</p><p>The accuracy of the investigated PA questionnaires is low. There are areas for improvements in the construct and administration of PA questionnaires, and the assessment of PA will need a combination of measurement instruments to cover all aspects of PA. Reliability and validity studies must focus on detecting the order effect and the systematic error of the questionnaire. Until then interpretations of reported physical activity data will be misleading. Current physical activity recommendations may have to be redesigned.</p>

År 1997 påbörjades ett världsunikt projekt, ABIS-studien (Alla Barn i Sydöstra Sverige) på Hälsouniversitetet i Linköping (Linköpings Universitet). Av alla barn som föddes under perioden 1 oktober 1997 till 1 oktober 1999 i Blekinge, Småland, Öland och Östergötland har ca 17 000 följts med jämna mellanrum över åren: barnets födelse, ettårsuppföljning, 2-3-årsuppföljning, 5-6-årsuppföljning samt åttaårsuppföljning. Barnen/familjerna har inför varje moment i studien lämnat in biologiska prover och svarat på frågeformulär. Frågeformulären innehåller frågor av varierade typ och denna uppsats tar hänsyn till de sociodemografiska variablerna samt de variabler som användes för att ”mäta” stress hos föräldrarna och i vissa fall barnen. Genom åren har antalet frågeformulär som fyllts i minskat kraftigt från 16051 till 4030 i åttaårsuppföljningen. Med hjälp av den här uppsatsen vill vi undersöka om bortfallgruppen har speciella kännetecken och om orsaken till bortfall kan förklaras. Som underlag arbetar vi med de data som registreras genom frågeformulären med startpunkt i födelseformuläret, där alla som svarat antas vara populationen och de som därefter försvinner inför kommande uppföljningar är bortfall. För att kunna angripa problemet har multidimensionell skalning, klusteranalys och logistisk regression använts. Ingen av metoderna resulterade i att vi kunde särskilja observationer i två olika grupper som överensstämde med grupperna svarande och bortfall. Därför kan vi inte heller beskriva eller förklara bortfallet utifrån de variabler som valdes, mot sociodemografiska variabler och stressvariabler. / In 1997 began a unique project, the ABIS study (All Babies in Southeast Sweden) at the Faculty of Health Sciences in Linköping (Linköping University). Of all babies born during the period 1 October 1997-1 October 1999 in the counties Blekinge, Småland, Öland and Östergötland have about 17 000 been followed-up at regular intervals over the years: at birth, after one-year, after 2-3 years, after 5-6 years and after eight years. Children/families have for each moment in the study submitted biological samples and responded to questionnaires. The questionnaires contain questions of varying types; this paper takes into account the socio-demographic variables and the variables that were used to "measure" stress with the parents and to some extent with the children. Through the years the number of participants declined sharply from 16 051 filling out the first questionnaire to 4030 at the eight-year follow-up. With this essay we will investigate if the nonresponse group has specific characteristics and if the cause of the nonresponse can be explained. As a basis we work with the data recorded by the questionnaires, with starting point at the birth in which all who responded are assumed to be the population and then the ones who leave the study into the next follow-ups constitute the nonresponse group. In order to tackle the problem, multidimensional scaling, cluster analysis, and logistic regression have been used. None of the methods however made it possible distinguish observations in two different groups that correspond with the groups of respondents and dropouts. Therefore, we cannot describe or explain the nonresponse from the variables that have been chosen, i.e. socio-demographic and stress variables.

Uppsatsens syfte var att utvärdera ett nyutvecklat formulär, BiS. Formuläret används av Ryggkirurgiska kliniken i Strängnäs för att utvärdera behandlingseffekt efter operation av patienter med ryggbesvär. Formuläret har utvärderats med avseende på validitet och reliabilitet med hjälp av statistiska mått för ordningskonsistens och enighet. Utifrån den statistiska bearbetningen samt saklogiska resonemang har vi dragit slutsatsen att formuläret har hög validitet och reliabilitet.

Aim. The purpose of this paper was to investigate physical activity questionnaires, and to examine studies of their reliability and validity, focusing on the variable frequency. The research questions were following: 1. What are the methods and the results of the investigated questionnaires’ validity and reproducibility studies? 2. How is the frequency of physical activity assessed and validated in different PA questionnaires? Method. The 16 (out of 24) first questionnaires concerning individuals from 18-69 years were selected from a collection of physical activity questionnaires. The topical International Physical Activity Questionnaire (IPAQ), both the long and the short version were also included in the investigation. Additional searches for articles were done in PubMed. Information about the design of the in total 18 questionnaires were structured in a scheme toclarify similarities and differences. How the frequency of physical activity (PA) was assessed was of particular interest. To evaluate methods and statistics the first validity and reliability study from each questionnaire’s reference list was selected and reviewed. This based on certain statistical criteria, regarding within-subject variation, test-retest, changes of mean, linear regression analysis, and criterion/construct methods for the validation. Results. The common approach is to compute correlation coefficients (n=18). One validity study out of 18 investigates systematic changes. No study presents results of changes of mean. In many studies, within-subject variation is calculated (n=14). Common validity measures areVO2 max (n=8), PA record (n=7), accelerometer (n=9) and to validate the questionnaire against other questionnaires (n=7). The correlation coefficient is at best r =0.30. Direct assessment of accuracy of reported frequency of PA was not measured in any study. One questionnaire assesses seasonal variations of physical activity. Conclusions. The accuracy of the investigated PA questionnaires is low. There are areas for improvements in the construct and administration of PA questionnaires, and the assessment of PA will need a combination of measurement instruments to cover all aspects of PA. Reliability and validity studies must focus on detecting the order effect and the systematic error of the questionnaire. Until then interpretations of reported physical activity data will be misleading. Current physical activity recommendations may have to be redesigned.

För att anhöriga och personer med afasi ska kunna etablera en fungerande vardag harkunskap om och förståelse för afasi visat sig viktig. I tidigare studier har anhöriga tillpersoner med afasi visat sig sakna relevant kunskap om och förståelse för afasi som debehöver för att etablera en fungerande vardag. Logopediska insatser som är riktadedirekt till anhöriga är relativt ovanliga i Sverige. Syftet med denna studie är att utifråndata från litteratur och intervjuer utforma frågor, så kallade item, som på ett tillförlitligtsätt kan mäta kunskap om och förståelse för afasi hos anhöriga till personer med afasi.Tre fokusgrupper bestående av anhöriga till personer med afasi, personer med afasi ochlogopeder användes för insamlande av intervjudata. Intervjudatan analyserades genomkvalitativ innehållsanalys. Från analysen framställdes sju kategorier med tillhörandeunderkategorier. Kategorierna låg till grund för utformningen av item. Sammanlagt har140 stycken item utformats. Dessa item var av två typer; item bestående av en 6-gradigLikert-skala och item av typen Multiple Choice. Vidare indelades item beroende påvilka svar som kan erhållas . Item med önskvärda svar( typ A) och situations- ochindividberoende item (typ B) som syftar till att ligga till grund för samtal mellananhörig till person med afasi och logoped.. De kategorier och item som studienresulterat i uppvisar samstämmighet med tidigare studier som fokuserat på anhöriga tillpersoner med afasi. Samstämmigheten tyder på att de item som inkluderas i ett framtidaformulär har möjlighet att kunna mäta av kunskap och förståelse hos anhöriga tillpersoner med afasi. För att framtagna item ska kunna resultera i det tilltänkta formuläretkrävs ytterligare validering, reliabilitetstestning och urval. / Previous studies have shown that significant others to persons with aphasia are in needof increased knowledge and understanding of aphasia. The knowledge andunderstanding for aphasia has shown to be crucial to significant others in terms ofpsychosocial well-being and to be able to establish a satisfying everyday life. PresentSpeech-language pathologist services in Sweden tend to have limited involvement ofsignificant others to persons with aphasia. This study aims to design a number ofquestions, items, which will be able to measure the knowledge and understanding ofaphasia for significant others of persons with aphasia. The items result from literaturestudies and semi-structured interviews with significant others to persons with aphasia,persons with aphasia and speech-language pathologists. Transcripts from interviews areanalyzed through content analysis. The study results in 140 items presented in sevencategories, each with a number of sub-categories. Two types of items are designed:items in the form of a 6-point Likert Scale and items in the form of Multiple Choice.The items are also divided depending on whether the answer is knowledgde-based (typeA) or to be used as material for discussion (type B). The categories and items from thisstudy are consistent with previous research. To transform the items into a completequestionnaire, further validation, testing of reliability and selection is needed.

Allt fler barn i Sverige lider av psykisk ohälsa. Det finns ett behov av bättre kunskapsunderlag för att hitta de barn som visar tidiga tecken på psykisk ohälsa. Syftet med studien var att undersöka vad personal inom förskolan har för inställning till att utföra skattning av barns sociala och känslomässiga utveckling med formulär. Tretton intervjuer genomfördes och materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det fanns en olust bland förskollärare att möta föräldrars reaktion och oro inför en eventuell bedömning. Att redovisa formulärets svar för föräldrarna kändes inte heller helt lätt. Förskollärarna ansåg att förskolan är ett bra forum för att bedöma socialt beteende och att formuläret kan resultera i en tydlig och rättvis bild av barnen. Men lärarna var också rädda för att stämpla barn. En del ansåg att bedömningar av enskilda barns utveckling är ett förlegat arbetssätt. Personalen hade delade meningar i frågan om tidsbrist skulle utgöra ett hinder för skattningsarbetet. I alla intervjuer fanns en vilja från lärarnas sida att se till barnets bästa. Slutsats: Skattning av barns beteende med hjälp av formulär i förskolan är komplext. Ett eventuellt införande av metoden ställer krav på tydlig information om metoden och syftet till såväl förskollärare som föräldrar. / An increasing number of Swedish children suffer from psychiatric disorders. There is a need for better knowledge to detect children that show early signs of psychiatric disorders. The purpose of this study was to investigate what attitude preschool staffs have to perform evaluations of children’s social and mental development using a questionnaire. A total number of thirteen interviews have been performed and the material have been analysed according to a qualitative content analysis. The results showed a discomfort amongst preschool teachers to meet the parents’ reaction and concern in relation to a possible evaluation. The preschool is considered to be a good forum when to assess children´s behaviour and the actual questionnaire is considered to be a useful tool. But the teachers were worried that they would put a label on the children. Some of the teachers believed that assessing children is an outdated way to work. There were different opinions whether lack of time is an obstacle to use the questionnaire. There was generally an intention to ensure the children´s best. Conclusion: Evaluations of the children´s behaviour using the questionnaire in preschool is a complex issue. An implementation of the method requires extensive information to preschool teachers and parents.

Sammanfattning Att undersöka en befolknings fysiska aktivitet ger beskrivande data utav dagsläget samt att resultatet fungerar som mätinstrument för hur en framtida intervention ska utformas. Syftet med denna studie var att se om något samband förelåg mellan tre olika undersökningsinstrument för fysisk aktivitet, som används för med barn med övervikt. Metod: Deltagarna mättes, vägdes, skattade sin fysiska aktivitetsnivå (frågeformulär), testade sin fysiska prestationsförmåga (sex minuters gångtest) och deras fysiska aktivitet mättes (accelerometer). Resultat: Åtta flickor, 7-13 år, med ett Body Mass Index (BMI) på 26 ± 3,7 kg/m2deltog. Majoriteten skattade sig vara fysiskt aktiva 30-60 min/dag under vardag och helg, men som grupp var skattningen signifikant lägre på helgen. Deltagarnas fysiska prestationsförmåga var signifikant lägre än det beräknade normalvärde. Barnen utförde i snitt 67 ±24 min/dag aktivitet under vardagarna och signifikant mindre aktivitet (31 ± 29,7min/dag) på helgerna. Ett signifikant samband förelåg mellan undersökningsinstrumenten för utförd fysisk aktivet under vardagarna och prestationsförmågan, där även en formel för hur sambandet kunde kalkyleras framtogs. Slutsats: Trots litet deltagarantal skulle studiens resultat tyda på att 6MGT kan användas inte bara för att bedöma prestationsförmåga utan även för beräknad utförd fysisk aktivitet under vardagarna. / Abstract Investigation physical activity in a population gives descriptive data and the result serves as a measuring instrument for how future interventions ought to be designed. The purpose of this study was to see whether any associations existed between three examination instruments for physical activity that are used with children with overweight. Method: The participants were measured, weighed, estimated their physical activity (questionnaire), testing their physical performance (six-minute walking test) and their physical activity was measured (accelerometer). Results: Eight girls, aged 7-13, body mass index of 26 ± 3.7, participated. The majority of the children estimated to be physically active for 30-60 min/day, during weekdays and weekends, but seen as a group the estimation was significantly lower on the weekend. Their physical performance showed a significantly lower value than the predicted value. The children performed on average for 67 ± 24 min / day during the week and significantly less (31 ± 29.7 min / day) on weekends. A significant association existed between performed physical activity during weekdays and the performance test. A formula for how this relationship could be calculated was designed. Conclusion: Despite low numbers of participants the result of the study could indicate that 6MWT can be used not only for assessing the performance but also to calculate the executed amount of activity during weekdays.