Syftet med arbetet är att söka reda på olika metoder lärare använder i klassrumssituationer för att stödja elevernas utveckling i matematiska uttryck gällande muntlig kommunikation mellan elever och lärare. Arbetet är baserat på observationer av tre lärare i årskurs 4, 6 och 9. Insamlad information från observationerna har resulterat i tre olika lektionsstrukturer och ett antal frågemodeller. Gemensamt i samtliga lektioner är att eleverna får först diskutera och berätta innan läraren blanda sig i; läraren har använt elevernas samtal för att bygga vidare och utgår på det sättet utifrån elevernas kunskaper. Vissa lektioner har fokus legat i diskussionen och elevers presentation av sina lösningar för klassen. I andra lektioner har läraren använt en specifik didaktisk metod för att stimulera diskussionen och elevernas förståelse. Samtliga lärare uttrycker att ett mål de haft är att eleverna skall få chansen att diskutera och ge uttryck för sina tankar verbalt.

Aim and research questions The over-all aim of this study was to gain insight info how two male coaches of a specific soccer team behave in a practice environment with regards to educating the players. More specifically, the study sought to map the extent to which said behaviour matched two specific methods of learning; these being Teaching Games for Understanding (TgfU) and Enhanced Guided Discovery (EGD). Research questions: (1) Do the coaches employ the methods and guidelines, which are outlined in the educational plan provided by the soccer association? If so, what form does this application take in practice? (2) To what extent and in what ways do the coaches utilize feedback and questioning techniques in the education of players? (3) What similarities and differences in behaviour can be identified between the chosen soccer team’s two coaches? Method: The data for the study was collected through field observation. The subjects were two youth elite soccer coaches and observation of these coaches took place during five regular practice sessions on the soccer field. All data gathering and analysis were carried out using a modified version of the Coach Analysis and Intervention System (CAIS). Apart from the twenty-one original coaching behaviours of the CAIS, this specific modification also included two training forms with related training activities. These training forms are called training form and playing form. Results: The analysis showed that they utilized the teaching methods, specifically the TGfU and EGD, both when planning and executing practice sessions. The most common kinds of feedback that were used were specific positive and general positive feedback. The coaches frequently relied on questioning as an educational technique during practice, with open questions being the most commonly used type. The observations revealed several similarities and some differences in behaviour between the coaches. Conclusion: The methods that the two coaches employ when training their players correspond to the methods laid out in TGfU and EGD. Both coaches rely heavily on questioning and feedback as behavioural techniques, with open questions and specific positive feedback being among their most common teaching behaviours. The study shows that the practical behaviour of the coaches is firmly based in theories of learning and long-term athletic development. In this way, the coaches have managed to create a learning environment that is successful over time. / Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att, genom observationer av en manlig huvudtränare och en manlig assisterande tränare för ett specifikt fotbollslag, samla kunskap om hur tränarna beter sig i träningsmiljö i avseende att ut-veckla sina spelare. Syftet är även mer specifikt att undersöka om, och i så fall hur tränarnas beteenden är kopplade till inlärningsmetoderna Teaching Games for Understanding (TGfU) och Enhanced Guided Discovery (EGD). Studiens frågeställningar var: (1) Arbetar fotbollstränarna med de metoder och riktlinjer för inlärning som står skrivet i föreningens spelarutbildningsplan? Hur arbetar de i så fall? (2) Hur arbetar dessa två fotbollstränare med feedback och frågeteknik till sina spelare? (3) Finns det någon/några likheter och/eller skillnader i beteende för de två fotbollstränarna för samma lag? Metod Metoden för att samla in data till denna studie var genom observationer. Deltagarna i studien bestod av två fotbollstränare på ungdomselitnivå (U17). Observationerna av tränarna skedde i deras träningsmiljö, på fotbollsplan under fem träningstillfällen. Observationsinstrumentet som användes i studien var en modifierad version av Coach Analysis and Intervention System (CAIS). Studiens observations-instrument innehåller 21 ursprungliga tränarbeteenden. Denna modifiering av CAIS innehåller även två träningsformer med tillhörande träningsaktiviteter. Dessa träningsformer är training form och playing form. Resultat Observationerna visade att tränarna använde sig av de två inlärningsmetoderna TGfU och EGD när de strukturerade sina träningar, samt när de agerade under träningarna. Vanligast förekommande feedback som användes var specifik positiv- och generell positiv feedback. Tränarna använde sig ofta av frågeteknik under träning, den vanligaste typen av frågor var öppna frågor. Det fanns många likheter i beteende mellan tränarna, men även vissa skillnader. Slutsats Sammanfattningsvis är analysen att tränarna använder sig av metoderna för inlärning; TGfU och EGD i träningsmiljö med sina spelare. Frågeteknik i form av öppna frågor, samt specifik positiv feedback var bland de vanligast använda beteendena hos båda tränarna. Resultatet av observationerna påvisar en nära anknytning mellan tränarnas praktik och teorier kring inlärning och långsiktig idrottslig utveckling. Sålunda lyckas tränarna med tiden forma ett inlärningsklimat som är hållbart över tid.

Syftet är att undersöka hur pressande frågetyper vid polisförhör påverkar barns (3-7 år gamla) svar. Tio förhörsutskrifter i dialogform har använts. Olika kategorier av pressande frågetyper samt av svarstyper konstruerades. Resultaten visar att barn i regel är känsliga för suggestion, men det förekommer undantag. Barn ändrar ofta svar när samma fråga upprepas. / The purpose is to study how pressing questions during police interrogations influence children´s answers. Ten transcriptions of police interrogations were analyzed for children 3 - 7 years old. The results show that children as a rule are influenced by suggestions. Children often change answers when the same question is repeated.