Syftet med den här studien var att undersöka om det finns några skillnader i hur gymnasieelever ser på sin framtid när det gäller studier och arbete, och om de anser att de får sina vägledningsbehov tillgodosedda. Här jämförde jag elevernas svar utifrån om de gick högskoleförberedande eller yrkesprogram samt kön, klass och bostadsort. För att ta reda på detta gjorde jag en kvantitativ enkätundersökning med 250 gymnasieelever i årskurs 3 i en Norrlandskommun. Resultaten jag fann var att elever från högskoleförberedande program, övre klass, som bor i stad och är killar, generellt har större handlingshorisont. De vet i större utsträckning vilken utbildning de vill gå och ser sig i större utsträckning ha mycket goda möjligheter att få arbete i framtiden. Resultaten visade också att gymnasieelever har större handlingshorisont, om de har stor självkännedom och kunskap om var de kan hitta information om olika utbildningar och yrken. Nästan hälften av eleverna hade fått alla sina behov av vägledning bemötta av en studie- och yrkesvägledare. De svarade också i högre grad att de har stor självkännedom och yrkeskunskap, vilket visar på hur viktig bra studie- och yrkesvägledning är.

Syftet med denna studie är att undersöka hur verksamma lärare, elever på gymnasieskolan och Skolverket upplever vart religionsämnet är på väg, samt eventuella utmaningar med ämnet. De frågeställningar vi har utgått från är: vad anser religionslärarna är viktigt och relevant, finns det något som de hade önskat fanns med i kursplanen eller som skulle kunna tas bort? Vad anser eleverna i gymnasieskolan är relevant och viktigt innehåll i religionsundervisningen? Hur ställer sig Skolverket till kursplanen i religionskunskap, vad tycker de är viktigt och varför? Finns det något behov av att förändra innehållet? Vad är utmaningen med religionsämnet? Från studiens syfte och frågeställningar, skapades två intervjuguider, en till verksamma religionslärare och en till Skolverket samt så skapades en enkätundersökning som elever på gymnasiet fick ta del av. Resultatet har relaterats till delar av ramfaktorteorin samt till delar av sekulariseringsteorin.   Resultatet visade att samtliga lärare anser att deras största utmaning var tidsaspekten i förhållande till den omfattande kursplanen, medan Skolverket inte såg någon utmaning med ämnet. Både lärare och eleverna lyfter fram att de delar som var de mest relevanta och meningsfulla var livskunskapsfrågor, men detta moment är något som faller i skymundan då världsreligionerna tar upp mest utrymme i kursen. Slutsatsen vi kan dra utifrån vårt resultat är att både lärare och elever anser att det finns ett stort behov av att ämnet bör behandla existentiella frågor och identitetsfrågor. Skolverket anser att kursplanen behöver revideras och har kommit ut med ett nytt utkast, som samtliga lärare ställer sig positiva till.

<p>Syftet med vår studie är att öka förståelsen för de framtidsplaner och funderingar som ungdomar i gymnasiesärskolan har vad det gäller fritid, boende och arbete. Empowermentperspektivet har utgjort en teoretisk utgångspunkt för studien och hermeneutiken har inspirerat oss i analysen. Kvalitativ metod har använts i undersökningen och intervjuer genomfördes med ungdomar med lindrig/måttlig utvecklingsstörning. Resultatet visar att undersökningsgruppen i stor utsträckning har likartade tankar som ungdomar i allmänhet. Resultatet delades i fyra områden: Fritid, boende, arbete och självbestämmande. Särskoleungdomarnas tankar om självbestämmande visar på ett stort intresse för möjligheten att kunna påverka sin nuvarande och framtida livssituation. De fritidsaktiviteter som intervjupersonerna har i dag är många och av varierande slag, men oftast anpassade för denna målgrupp. Ett eget boende i framtiden är något som våra intervjupersoner ser fram emot, men önskan av boendealternativ verkar i stor utsträckning vara påverkad av föräldrarnas åsikter. Vad det gäller önskan om kommande arbete och sysselsättning är drömmarna mycket varierande. Yrkesvalet är ofta inspirerat av det arbete som ungdomarna provat på under sin praktik i gymnasiesärskolan, eller av föräldrarnas yrke.</p>

Syftet med vår studie är att öka förståelsen för de framtidsplaner och funderingar som ungdomar i gymnasiesärskolan har vad det gäller fritid, boende och arbete. Empowermentperspektivet har utgjort en teoretisk utgångspunkt för studien och hermeneutiken har inspirerat oss i analysen. Kvalitativ metod har använts i undersökningen och intervjuer genomfördes med ungdomar med lindrig/måttlig utvecklingsstörning. Resultatet visar att undersökningsgruppen i stor utsträckning har likartade tankar som ungdomar i allmänhet. Resultatet delades i fyra områden: Fritid, boende, arbete och självbestämmande. Särskoleungdomarnas tankar om självbestämmande visar på ett stort intresse för möjligheten att kunna påverka sin nuvarande och framtida livssituation. De fritidsaktiviteter som intervjupersonerna har i dag är många och av varierande slag, men oftast anpassade för denna målgrupp. Ett eget boende i framtiden är något som våra intervjupersoner ser fram emot, men önskan av boendealternativ verkar i stor utsträckning vara påverkad av föräldrarnas åsikter. Vad det gäller önskan om kommande arbete och sysselsättning är drömmarna mycket varierande. Yrkesvalet är ofta inspirerat av det arbete som ungdomarna provat på under sin praktik i gymnasiesärskolan, eller av föräldrarnas yrke.

Syftet med det här projektet är att redovisa ett system- och framtidsperspektiv på designprocessen och industridesignerns roll, vilket också ska resultera i en tydligare definiering och kartläggning av designprocessen samt angränsande ämnesområden. Omfattande faktainsamling gjordes därmed i form av litteraturstudier, studiebesök samt informationsökning på internet. Detta skapade sedan en god grund för kommande intervjuer. Intervjuerna genomfördes med representanter från både lärosäten och SVID samt med verksamma designers, detta i syfte att få fram olika perspektiv och synsätt på de specificerade områdena. Baserat på informationen från faktainsamlingsfasen samt intervjuerna, gjordes en kartläggning av designprocessen med en tydligare koppling till makro- och mikromiljön samt Design Management. För att tydliggöra ytterligare sammanställdes också frågeställningar som härrör till arbetsgången. Gällande Industridesignerrollen valde jag att (baserat på intervjuresultatet) visualisera en bild av tänkbara framtida fokusområden och kompetenser. Jag kan konstatera att designprocessen utvecklats till att innefatta mycket mer än ”design av produkter”. Numera talar man bl.a. om tjänstedesign, interaktionsdesign, upplevelseindustrin och hållbar utveckling, vilket gör arbetsgången än mer komplex. Detta genererar också ytterligare kompetenskrav på industridesignern, såsom beteendevetenskap, projektledning, marknadsföring samt inom miljöområdet. / The purpose of this project is to present a system- and future perspective on the design process and the role of the industrial designer, which also will result in a clearer definition and mapping of the design process and adjacent areas. Extensive research was made in form of studies in literature, visit to museum and searching information on the web. This provided a good foundation for the upcoming interviews. The interviews were carried out with representatives from universities and colleges of higher learning, representatives from SVID and industrial designers -which would provide different perspectives and point of views on the specified scope. Based on the information from the study phase and from the interviews, a mapping of the design process was made, with a clearer connection to macro- and micro environment and also Design Management. To clarify even more, I compiled applicable questions that correlate with the workflow. Regarding the role of the Industrial Designer, I decided to (based on the result from the interviews), visualize possible future areas and competencies. I can conclude that the design process has developed into something much more than “design of products”. Nowadays people often refer to service design, interaction design, creative industries and sustainable development, which make the workflow more complex. This also generates competence requirements on the industrial designer, requirements like behavioral science, project management, marketing, and environmental knowledge.

Denna studie vill ge större inblick och förståelse för individen bakom den kriminella stämpeln, samt bringa insyn i dessa individers egna tankar om sina kriminella handlingar och kampen ut ur kriminaliteten. Avsaknaden av tron på att personliga livshändelser sker utifrån egna handlanden, där personen istället agerar passivt offer i sitt liv är något som återfinns hos interner. Motsatsen till detta är personer som tror på sitt eget handlande, det vill säga internal locus of control. Denna uppsats belyser kriminellas bakgrundshistoria till uppbrottet ur den kriminella livsstilen med fokus på locus of control, vändpunkter och framtidsperspektiv. Tio personer deltog, varav åtta män och två kvinnor i enskilda semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att majoriteten förklarade sin kriminalitet med yttre faktorer. De nådde vändpunkten när rädslan för att förlora sitt liv eller sina närstående blev för stor. Nio av tio ser nu långsiktigt på sin framtid till skillnad från förr.

Bakgrund: Antibiotikaresistens är ett allt större globalt problem och ett hot mot människan och deras hälsa. Utan antibiotika kommer rutinmässiga behandlingsmetoder och ingrepp inte längre kunna utföras utan stora risker och dödligheten av bakteriella infektioner kommer öka signifikant. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans roll i att förebygga utveckling av antibiotikaresistens inom vården. Metod: En litteraturöversikt genomfördes av tio vetenskapliga artiklar. Databaserna CINAHL och PubMed användes till datainsamlingen och resultatet analyserades enligt Fribergs metod. Resultat: Utifrån dataanalysen framkom fyra teman: upprätthålla och följa riktlinjer, kommunicera och arbeta som patientförespråkare, använda uppdaterad och evidensbaserad kunskap och utbilda patienter och närstående. Slutsats: Sjuksköterskan spelar en viktig roll i förebyggandet av antibiotikaresistens. Med hänsyn till en hållbar framtid har sjuksköterskan ett ansvar för att främja hälsa hos dagens patienter samtidigt som framtida patienters hälsa inte ska äventyras. / Background: Antibiotic resistance is a growing problem globally and a threat to people and their health. Without antibiotics, routine treatment and interventions will no longer be without great risk and mortality rates from bacterial infections will increase significantly. Aim: The aim was to describe nurse’s role in preventing development of antibiotic resistance within the healthcare system. Method: A literature review of ten scientific articles was conducted. Databases CINAHL and PubMed were used for data collection and the results were analysed according to Friberg’s method. Results: Based on the data analysis, four themes emerged: maintaining and following guidelines, communicating and working as patient advocate, using updated and evidence-based knowledge, and educating patients and their families. Conclusions: The nurse plays a crucial role in preventing antibiotic resistance. Considering a sustainable future, the nurse has a responsibility to promote the health of today's patients while ensuring that the health of future patients is not compromised.