<p>Syftet med denna kvalitativa studie är att utforska unga kvinnors upplevelser och hantering av individualisering och identitet samt deras planering inför framtiden. Fem intervjuer genomfördes bland kvinnor i åldrarna 21-26 år och det insamlade materialet analyserades med hjälp av den hermeneutiska metoden. De teoretiska utgångspunkterna hämtas främst från Beck och Beck-Gernsheims teori om individualisering, Giddens teori om självidentitet och Nowotnys teori om tid. Resultatet visar att kvinnorna uppfattar att de lever i samhälle där individualiseringen fortgår, dock upplever de att gamla sociala former finns kvar och fortsätter att påverka deras liv. För att hantera levnadsvillkoren antar kvinnorna en reflexiv självorientering och den återspeglas även vid konstruktionen av identitet och i deras framtidsplanering. Majoriteten av kvinnorna upplever att deras framtidsplanering begränsas av de osäkra samhällsvillkor som omger dem.</p>

Syftet med denna kvalitativa studie är att utforska unga kvinnors upplevelser och hantering av individualisering och identitet samt deras planering inför framtiden. Fem intervjuer genomfördes bland kvinnor i åldrarna 21-26 år och det insamlade materialet analyserades med hjälp av den hermeneutiska metoden. De teoretiska utgångspunkterna hämtas främst från Beck och Beck-Gernsheims teori om individualisering, Giddens teori om självidentitet och Nowotnys teori om tid. Resultatet visar att kvinnorna uppfattar att de lever i samhälle där individualiseringen fortgår, dock upplever de att gamla sociala former finns kvar och fortsätter att påverka deras liv. För att hantera levnadsvillkoren antar kvinnorna en reflexiv självorientering och den återspeglas även vid konstruktionen av identitet och i deras framtidsplanering. Majoriteten av kvinnorna upplever att deras framtidsplanering begränsas av de osäkra samhällsvillkor som omger dem.

I detta examensarbete har vi valt att titta närmare på den rådande pandemins påverkanpå gymnasieungdomar på restaurang- och livsmedelsprogrammet, derasstudiemotivation och framtidsplanering. Syftet är att få en förståelse för hur dessaungdomars studiemotivation och framtidsplanering präglas av pandemin. I delen omtidigare forskning går vi igenom forskning om distansundervisning, digitalisering ochövrig relevant forskning. Studier visar exempelvis att vi under 2020 kan se en tydligökning av arbetslöshet i och med pandemin. Som en följd av den osäkraarbetsmarknaden har det också skett en ökning av ansökningar till högre studier. Detråder olika uppfattningar om distansundervisningens påverkan på måendet blandungdomar. Ogynnsamma förhållanden i hemmet är något som visats kan påverka bådeinlärning och motivation. Lärandet är även något som påvisats försämrats underdistansundervisningen. I det teoretiska avsnittet lyfter vi karriärteorierna The power ofuncertainty av Gelatt &amp; Gelatt samt Careership av Hodkinson &amp; Sparkes, vilka harrelevans för hur personer kan botanisera i en snabbt föränderlig omvärld samt hurkarriärutveckling formas. Genom kvalitativa intervjuer belyser vi upplevdakonsekvenser av pandemin för gymnasieungdomar i årskurs 3 idag och inför framtiden.Vi har bearbetat det insamlade materialet från intervjuerna genom innehållsanalys. Iresultatet kan vi se att informanterna har olika uppfattning om hur pandemin harpåverkat deras nuvarande situation och framtidsplanering. Studiemotivationen är någotsom nästan samtliga informanter menar har påverkats negativt i och meddistansundervisningen, medan det råder en positiv uppfattning om framtiden förrestaurangbranschen. Något vi kan se bland våra informanter är att fem av sex har sökteller funderar på att söka sig till högre studier på grund av arbetsmarknaden ochrestaurangbranschen som för närvarande upplevs svår att ta sig in på.

Evenemangen i Sverige drabbades finansiellt, varumärkesmässigt och motivationsmässigt negativt av pandemin. Främst var det på grund av de regleringar som behövde göras för att skydda folkhälsan men mycket berodde också på de osäkerheter och den avsaknad av information som fanns kring viruset. Osäkerheten tillsammans med avsaknad av erfarenheter gjorde det svårt för evenemangsarrangörerna att agera på bästa sätt.  Varumärkesmässigt fallerade många evenemang där marknadsföring var normalt kopplad endast till när ordinarie verksamhet kunde genomföras varför kommunikationsarbetet prioriterades ner i stället för att lyftas upp. Beroende på organisation klarade sig evenemangen i kultursektorn relativt bra i och med de stora stöd som svenska samhället erbjöd. Utan dessa är risken att många mindre evenemang hade gått i konkurs. Hur avsaknaden av arrangemang har påverkat samhället i stort ekonomiskt är svårt att säga då evenemangssektorn involverar många parter och industrier. Organisationerna bakom evenemangen fick stora utmaningar kring motivationen, både bland anställda men framför allt bland ideellt engagerade när det inte längre fanns någon verksamhet att samlas kring eller rollerna och verksamheten förändrades mycket. Här saknade evenemangsarrangörerna kunskap kring exakt vilka de viktigaste motivationsfaktorerna är för engagerade inom evenemang något som hade kunnat mildra de negativa effekterna.  Evenemangen ställdes i hög grad in som svar på krisen och styrdes av externa faktorer. Som regleringar, avtal som behövde brytas innan de fick finansiella konsekvenser eller att andra aktörer gjorde det omöjligt att bedriva verksamheten. Några arrangörer byggde upp scenarion och jobbade med ambidextriöst ledarskap i syftet att kunna aktivt arbeta med nuvarande kris, lära sig längs med vägen samtidigt som framtiden planerades. Detta visade sig vara fördelaktigt även om det fanns stora svårigheter att beräkna sannolikhet enligt de omständigheter som rådde. Vi såg exempel på innovation under krisen i form av fler digitala evenemang, evenemang med sittplatser anpassade efter rådande regleringar till livesändningar som inte hade skett annars. Dessa var dock beroende av pandemins förutsättningar vilka när de inte längre rådde sänkte innovationernas värden. Några av innovationerna var fördelaktiga för arrangörerna och när väl regleringarna försvann drabbades i stället arrangören negativt av att inte kunna genomföra den verksamhet som skapats under pandemin.  Organisationerna har lärt sig mycket och det finns direkta värden att hämta från krisen för evenemangsbranschen. Inte bara i form av lärdomar för hur arrangörerna kan förbättra sina rutiner, krishantering, inkorporera digital teknik och justera det ekonomiska aspekter som biljettpris. Utan också i det att samhället har kunnat se hur viktiga evenemang är genom att de plockats bort. Detta tillsammans med vissa observationer pekar på att evenemangsbranschen kommer växa sig större efter pandemin jämfört med innan. / Festivals and other cultural events in Sweden were financially, brand-wise, and motivationally negatively affected by the pandemic. Mainly it was because of the regulations that needed to be made to protect public health, but a lot also depended on the uncertainties and the lack of information that existed around the virus. This together with a lack of experience made it difficult for the event organizers to act in the best way. In terms of branding, many events used marketing only in combination with when their events could be carried out. During the pandemic they therefore prioritized communication down instead of being lifted which would have been the correct approach. Depending on the organization, the events in the cultural sector did relatively well with the large support that society offered from the Swedish Arts Council (Kulturrådet) and furlough support. Without these, the risk is that many smaller events would have gone bankrupt. How the lack of events has affected society at large economically is difficult to say as the event sector involves so many parties and industries. The organizations behind the events faced major challenges regarding motivation, both among employees but above all among volunteers when there was no longer any activity to gather around, or the roles and activities changed a lot. Here, the event organizers lacked knowledge about exactly what the most important motivational factors are for those involved in events, something that could have mitigated the negative effects.  The events were largely canceled in response to the crisis and controlled by external factors. Such as regulations, agreements that needed to be cancelled before they had financial consequences or that other actors made it impossible to run the business. Some organizers built scenarios and worked with ambidextrous leadership in order to actively work with the current crisis while planning the future and learning along the way. This proved to be beneficial although there was great difficulty in calculating probability under the circumstances. We saw examples of innovation during the crisis in the form of more digital events, events with seating adapted to existing regulations and live broadcasts, some that would not have happened otherwise. However, these were dependent on the conditions and needs of the pandemic which, when the conditions in society change, lowers their value. Some of the innovations were beneficial for the organizers and once the regulations disappeared, the organizer was instead negatively affected by not being able to carry out the activities created during the pandemic.  The organizations have learned a lot and there are direct values to take from the crisis for the events industry. Not only in the form of lessons for how the organizers can improve their routines, crisis management, incorporate digital technology and adjust financial aspects such as ticket prices. But also, in that society has been able to see how important events are by their being removed. This together with some observations point to the event industry growing larger after the pandemic compared to before.