Nyanlända barns mottagande i skolan framhålls som ett bristfälligt forskningsområde (Bunar, 2015). Ämnet är av högaktuell relevans för att alla barn i svensk skola och fritidshem ska ha likvärdiga förutsättningar. Mot bakgrund av ett bristfälligt forskningsområde och barns likvärdighet, har vi motiverats till att undersöka hur det arbetas med nyanlända barn på fritidshemmet. Vi vill undersöka arbetet både ur skolledares och pedagogers perspektiv samt hur svenska som andraspråkslärares kompetens kan användas på fritidshemmet. Vi har vidare haft som syfte att undersöka nyanlända barns egna uppfattningar av fritidshemmet, samt hur makt och hierarkier framträder i barn och vuxnas samspel på fritidshemmet.Studiens teoretiska angreppssätt innefattar ett sociokulturellt och interkulturellt perspektiv, men också teorier om maktordningar, hierarkier samt sociala fält och sociala band. Studien utgick ifrån en kombination av strukturerade och semistrukturerade intervjumetoder.Sammantaget visar studien att skolledares och pedagogers idéer många gånger tenderar att stanna som tankar och inte etableras i verksamheten. Dock framhålls välutvecklad kartläggning av det nyanlända barnets kunskaper, kulturell mix bland personalen och erfarenhetsutbyten som möjliga metoder för integrering. Pedagoger i studien lyfter fram praktisk-estetiska verktyg och aktiviteter som möjliga metoder för att gynna relationsskapande och språkutveckling. Huruvida makt och hierarkier blir påtagligt mellan nyanlända barn och andra barn, kan delvis bero på pedagogers inställning till barnen, men också deras erfarenheter av nyanlända. De nyanlända barnen framhåller trivsel, kamratskap och god variation av aktiviteter på fritidshemmet.

Detta examensarbete handlar om dans i skola och förskola. Syftet är att undersöka dansen i några förskolor, skolor och fritidshem, att ta reda på hur attityden ser ut och hur dansen används. Meningen är också att arbetet ska kunna ge tankar och idéer om hur dans kan integreras i den egna undervisningen. Kunskapsbakgrunden belyser dans och rörelse ur olika perspektiv, hur pedagoger kan främja rörelse och hur man kan integrera det med andra ämnesområden. I undersökningen har jag filmat ett dansprojekt, skickat enkäter till 5 pedagoger och 5 föräldrar och 8 barn har blivit intervjuade i grupp. Svaren har jämförts med varandra och mina frågeställningar. Pedagogerna har uppfattningar kring hur de ska få in rörelse i sitt arbete och de arbetar med både fri och planerad rörelse. Barnen uppskattar rörelseaktiviteter som dans och vill gärna ha mer av det.

För att kunna besvara våra frågor har vi med hjälp av tidigare forskning fått fram att yrkesrollen har varit svårdefinierad och att genom åren har uppdraget förändrats. Fritidshemmet är en pedagogisk verksamhet som ska vara ett komplement till skolans arbete. Studien har gjorts på två fritidshem varav ett av fritidshemmen ligger i en by och den andra i en storstad. Vi har arbetat utifrån kvalitativ metod och har valt att arbeta med intervjuer och observationer för att kunna slutföra vår studie. För att besvara vår första frågeställning om fritidshemmet som plats har vi använt oss av observationer. Vi avser att betrakta fritidshemmet som institution i generaliserad bemärkelse även om studien är avgränsad kring två fritidshem. Vi har valt att intervjua tre fritidspedagoger och dokumenterat med hjälp av ljudupptagningar och anteckningar som vi har analyserat och presenterar i studien. Vi har presenterat hur de två fritidshemmen som vi har besökt ser ut. Skillnaden på de två fritidshemmen som vi observerade var storleken på fritidshemmen och även att det skiljer sig från verksamhet till verksamhet hur ett fritidshem kan se ut. De tre informanter som vi har intervjuat är nöjda och känner sig trygga i sin yrkesroll, och anser att fritidshem är ett viktigt komplement till skolan. Vi har även uppfattat att trotts detta har informanterna svårt att specificera sin roll och sitt uppdrag tydligt.

Syftet med studien har varit att undersöka i vilken utsträckning utbildade fritidspedagogers genusarbete vilar på en teoretisk grund och vilka effekter detta får på planerad verksamhet ur ett genusperspektiv. Studien utgick från en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerad intervju som metod. I studien intervjuades tre fritidspedagoger. I resultatet kan man utläsa stora genusteoretiska kunskapsbrister hos fritidspedagogerna samt en avsaknad av genusperspektiv i planerad verksamhet. Detta kan främst förklaras med bristande utbildning och fortbildning inom just genus, men också på grund av avsaknad av direktiv från rektorerna på respektive skola.

Denna kvalitativa undersökning är baserad på intervjuer av fem stycken fritidspedagoger, sju stycken barngrupper samt fyra observationstillfällen. Det övergripande syftet med undersökningen är att undersöka och beskriva interaktionen mellan barn och fritidspedagog med fokus på leken. Våra frågor är: Hur kan leken se ut när fritidspedagogen är med i leken? Hur förändras leken när fritidspedagogen går ur leken? Vad anser fritidspedagogen är viktigt att förmedla till barnen? Hur upplever barnen fritidspedagogens deltagande i olika lekar? Utifrån vår undersökning, relevanta teorier och litteratur har vi försökt att få svar på våra frågeställningar. Vi har kommit fram till att det finns lekar där pedagogernas närvaro är önskvärd och lekar där barnen helst vill agera själva. Utifrån fritidspedagogernas svar har vi sett en tydlig fokusering på barnens sociala kompetens. Med detta menar de att barnen ska kunna umgås socialt med andra barn och vuxna.

AbstractTitel: Entreprenörskap i fritidshem.Författare: Damian, Anca & Falih, Fatma (2014). Syftet med vår studie var att öka förståelsen för ett diffust begrepp som entreprenörskap i fritidshemmet. Detta gjorde vi genom att undersöka fritidspedagogers tolkningar av vad entreprenörskap innebär för deras arbete och för elevers lärande och utveckling i fritidshemmet. Vårt arbete utgår från tre frågeställningar: Hur tolkar fritidspedagoger uppdraget kring entreprenörskap i fritidshemmet som införts i Läroplanen 2011? Hur talar fritidspedagoger om att de implementerar entreprenörskap i fritidshemmets verksamhet för att lyckas med detta uppdrag? Vilka fördelar respektive nackdelar ser fritidspedagoger med detta arbetssätt? För att besvara dessa frågor har vi valt att utföra kvalitativa intervjuer som metod för vår undersökning. Vår undersökningsgrupp omfattas av 11 verksamma fritidspedagoger i fem olika fritidshem i Malmö stad. Undersökningsresultatet visar att begreppet entreprenörskap enbart är ett nytt begrepp som formulerats i samband med Läroplanen, Lgr 11 och att det inte är ett nytt fenomen i fritidspedagogernas uppdrag. Samtidigt associeras begreppet framförallt med företagsamhet men ändrar betydelse i utbildningssyfte. Med andra ord är begreppet tolkat av de flesta fritidspedagogerna som ett förhållningssätt som bidrar till att de arbetar problembaserat för att öka barns delaktighet och inflytande. Ansvar och kreativitet har lyfts upp som centrala begrepp för det entreprenöriella lärandet som förväntas kunna öka barns framtida möjligheter till självförsörjning och självständighet. Slutligen har en del fritidspedagoger ställt sig kritiska gentemot vinstdrivande aktiviteter, samtidigt som en del ansett att vinstdrivande aktiviteter som görs i gott syfte kan vara givande för barns fortsatta kreativitet och nyfikenhet.Nyckelord: Entreprenörskap, fritidshem, lärande.

Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka vilka orsaker som bidrar till att personal som arbetar på fritidshem upplever stress i sitt arbete. Jag har även försökt att lokalisera de utmaningar som personal på fritidshem upplever i arbetsmiljön i relation till sina arbetsvillkor. Studien baseras på tidigare forskningsstudier gällande organisationsförändringar inom skolans verksamhet samt gällande stress och utbrändhet. Det har saknats forskningsstudier inom ämnet som specifikt berör personal som arbetar på fritidshem. Istället har lärares arbetsförhållanden legat till grund för examensarbetets del om ”tidigare forskning”. En kvalitativ metod tillämpades i studien i form av tre semistrukturerade intervjuer. I intervjuerna deltog tre personer som arbetar på fritidshem, två kvinnor och en man. Intervjupersonerna har olika pedagogiska utbildningsbakgrunder och arbetslivserfarenheter. Empirin har analyserats med hjälp av organisationsteorier, krav- och kontrollmodellen samt stressteori ur olika perspektiv. Analysen visade att arbetsmiljön har stor betydelse för de anställda i en organisation. Arbetsmiljön kan påverka individers hälsa och välbefinnande. I det insamlade empiriska materialet framkommer det att orsaker till utmaningar i arbetet är många, likaså att upplevelsen av stress beror på den enskilda individens personliga egenskaper, arbetsförhållanden och erfarenheter.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka fritidspedagogers och elevers uppfattningar om hur fritidshem kan anpassas efter elever med fysisk funktionsnedsättning, samt diskutera vilken problematik som kan uppstå vid utebliven eller för liten anpassning. Undersökningen har tagit utgångspunkt i frågeställningarna: Hur kan elever med fysisk funktionsnedsättning uppleva att fritidshemmet anpassas? Vilken problematik ser fritidshemslärare vid utebliven eller för liten anpassning för elever med fysisk funktionsnedsättning på fritidshemmet? och Hur ser fritidshemslärare på att använda sig av åtgärdsprogram för elever med funktionsnedsättning, på fritidshemmet? Vi diskuterar dessutom hur fritidshemslärare skulle kunna delta mer i utformning av åtgärdsprogram.Undersökningen som vi gjort har genomförts på två olika fritidshem där uppsatsens empiri bygger på information insamlad genom intervjuer och enkäter. Utifrån uppsatsens syfte menade vi att denna metod skulle ge mest användbar information då vi ville ta reda på personers individuella och personliga upplevelser. Resultatet av undersökningen har dokumenterats genom inspelning av intervjuerna och transkriberingen. Empirin har sedan analyserats med utgångspunkt i våra frågeställningar och med hjälp av presenterad forskning samt de teoretiska perspektiv vi använt oss av, relationellt- och kategoriskt perspektiv.Uppsatsens resultat visar att pedagoger har svårigheter inte bara med att sätta ord på sin verksamhet, utan även att kunna anpassa verksamheten efter elever med fysiska funktionshinder. Gemensamt för de intervjuer vi genomfört är att pedagogerna ser eventuella problem i miljön såsom framkomlighet och tillgänglighet, men också i att man har för stora barngrupper för att kunna erbjuda elever med fysiska funktionshinder en vettig tid på fritidshemmet. Studien visar att personalens kompetens och utbildning brister på just områdena miljö och för stora barngrupper.

Syftet med studien är att undersöka om och varför pedagoger som jobbar i skolans värld använder dramapedagogik i undervisningen. Av de pedagoger som ingår i undersökningen är tre fritidspedagoger och tre lärare i årskurs ett till tre. Genomförandet skedde genom kvalitativa intervjuer på olika skolor i Skåne. Det som blev tydligt i undersökningen och som vi fann intressant var att flera av de intervjuade talade om sitt användande av dramapedagogik i faktabaserade ämnen t.ex. svenska och matematik. Samtidigt framkom det genom undersökningen att pedagogerna använde sig av dramapedagogik främst när de skulle arbeta med emotionellt baserade kunskaper så som känslor och samspel. Många av pedagogerna pratade sig varma om att använda sig av dramapedagogik för att hjälpa och träna barnen att våga saker, oavsett om det var att redovisa någonting eller våga visa sina känslor. I stort sett kände pedagogerna att de kunde använda dramapedagogik i det mesta som kan göras inom skolans värld.

Inledning Denna studie baseras på att undersöka hur fritidslärare upplever att det fria skapandet jämfört med det lärarstyrda skapandet i fritidshemmets verksamhet påverkar elevers kreativitet. Skolverket (2019) belyser att elever genom undervisning ska utveckla sin kreativitet och sin förmåga att samarbete. Undervisningen ska även ges möjlighet till att utveckla förtrogenhet med demokratiska principer, arbetssätt och processer genom delaktighet. Genom att elever ges möjlighet att genomföra olika former av skapande i fritidshemmets verksamhet, främjas deras utveckling och lärande både kreativt och demokratiskt. Syfte Studien syftar till att undersöka hur det fria skapandet jämfört med det lärarstyrda skapandet påverkar elevers kreativitet. Studien utgår från fritidslärares perspektiv. Metod Studien har genom semistrukturerade intervjuer antagit ett kvalitativt arbetssätt. Genomförande och analys bottnar i ett hermeneutiskt perspektiv. Resultat Resultatet i studien visar att elevers kreativitet påverkas både positivt och negativt av lärarstyrda samt fria skapandeaktiviteter i fritidshemmets verksamhet. Detta genom att vissa elever upplever att det är svårt att vara kreativa och därigenom påbörja en skapandeaktivitet om de inte har regler att förhålla sig till, medan andra känner att deras kreativitet begränsas av detta.