No description available.

Syftet med detta utvecklingsinriktade arbete är att ur ett genusperspektiv eftersträva jämställdhet på fotbollsplanen. Ambitionen med arbetet är att få fler tjejer att använda fotbollsplanen. Detta kan genomföras genom att erbjuda olika lekar/aktiviteter på fotbollsplanen bara för tjejerna. Jag använde aktionsmodellen när jag planerade, agerade, observerade och reflekterade enligt Rönneman (2012). Under fem veckor genomförde jag 10 olika aktiviteter för tjejer och killar, under aktiviteterna dokumenterades det genom observationer och jag fokuserade mina observationer på tjejerna. På grund av covid-19 genomfördes bara en aktivitet med bara tjejerna. I arbetet ingick även intervjuer med tjejerna och killarna. I reflektionen reflekterar jag om tjejernas utveckling under de 10 aktiviteterna. Resultatet visar att tjejerna blommade ut och vågade ta för sig mer och att tjejerna hjälpte och stöttade varandra.

Elevers delaktighet och inflytande måste fritidslärare beakta dels för att styrdokumenten säger att elever ska ha inflytande, dels för att fritidshemmets karaktär förväntas ge inflytande med många valmöjligheter för eleverna. Vårt syfte med denna studie är att ge ökad förståelse kring hur fritidslärare uppfattar och beaktar elevernas delaktighet och inflytande i utformningen av inomhusmiljön. Studien utgår ifrån fritidslärarnas synvinkel där vi anser att de har makten att koda inomhusmiljön och visa vad som kan göras i den, med hjälp av dekorering, möblering samt tillgängligt lekmaterial. Vidare tar studien upp hur fritidslärare kartlägger elevernas idéer genom olika forum, hur fritidslärarna utformar inomhusmiljön med beaktning av elevernas inflytande samt belysa vilka svårigheter fritidslärarna ställs inför med att ge barn inflytande i utformandet av inomhusmiljön. Studien använder sig av Shiers (2001) delaktighetsstege som teoretiskt ramverk, vilket ligger till grund för analysen. Studien har utgått från sex kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med verksamma fritidslärare. Intervjuerna analyserades sedan med hjälp av en fenomenografisk analysmodell. Studiens slutsatser är att det spontana samtalet används mest frekvent vid kartläggningen av elevernas intressen samt att fritidslärare använder diverse arbetssätt med förändringar i miljön för att kunna beakta elevernas intressen och idéer, dessa analyseras grundligt med koppling till Shiers (2001) delaktighetsstege. Avslutningsvis fastslår studien att fritidslärare har svårt att införliva kravet av inflytande eftersom dåliga förutsättningar som trånga och delade lokaler samt stora barngrupper sätter käppar i hjulen för dem.

Utomhuspedagogik på fritidshemmet Outdoor education in the leisure time centre Studiens syfte är att bidra med kunskap om utbildade fritidslärares uppfattningar av fenomenet utomhuspedagogik på fritidshemmet. Genom i förväg skrivna intervjufrågor undersöks fritidslärarnas uppfattningar om utomhuspedagogikens innebörd och dess fördelar och nackdelar för att bidra till en djupare förståelse för hur utomhuspedagogiken används på fritidshemmet. Utomhuspedagogik innebär bland annat att eleverna får förstahandserfarenheter genom upplevelser i utemiljö. Studien lyfter även en del av John Deweys, Maria Montessoris och Ellen Keys teorier om lärande för att skapa en större vetenskaplig koppling till fritidshemmets praktik. Tidigare forskning i fritidshemskontext har inte hittats utan forskning från förskolan och skolan har fått användas för att visa på aktuell forskning inom undersökningsområdet. Studien är en fenomenografisk undersökning baserad på semistrukturerade intervjuer. Utifrån intervjuerna, som utfördes med fem utbildade fritidslärare från fem olika skolor, skapades tre tabeller med beskrivningskategorier: definitionen av utomhuspedagogik samt fördelar och nackdelar med utomhuspedagogik. Som resultatet visar använder fritidslärarna fem olika beskrivningskategorier när de definierar utomhuspedagogiken: lärande, aktiviteter, hälsa, elevinflytande och närmiljön och naturen. De fördelar som nämndes handlade om utemiljön, delaktighet, hälsa och lärande och nackdelarna dominerades av begränsning av väder, personalkrävande, elevernas undermåliga ytterkläder och elevgruppens motivation och organisation. I studien lyfter fritidslärarna fram verksamhetsnära exempel vilket ger en ökad förståelse för verksamheten.

Denna studie handlar om hur lärarna på fritidshemmet upplever att den fysiska inomhusmiljön påverkar elevernas kreativitet. Faktorer som personalens utbildningsnivå, intressen samt skolans ekonomiska förutsättningar är något som tagits i beaktning i studien. Syftet med studien är att belysa om och i så fall i vilken grad den fysiska inomhusmiljön påverkar elevernas kreativitet på fritidshemmet. Studien har genom semistrukturerade intervjuer antagit ett kvalitativt arbetssätt. Genomförande och analys bottnar i ett hermeneutiskt perspektiv. Resultatet av studien visar att lokalerna ofta skapar begränsningar för det kreativa och skapande arbete som pedagogerna skulle vilja genomföra på fritidshemmet. Ekonomin är något som flera anger som en bidragande orsak. Personalen på fritidshemmet ser sig ofta komma i andra hand och att skolans obligatoriska verksamhet ses som mer prioriterad.

I en del tidigare studier så har lärare saknat svar på frågan gällande varför de använder sina utomhusmiljöer samt även presenterat en allmän okunnighet kring hur deras användande av utomhusmiljöer kan vara. Mitt syfte har varit att undersöka ifall det kan se likadant ut på fritidshem bland utbildade fritidshemspedagoger. Studiens teoretiska grund vilar på de didaktiska valen som har använts till att kunna förstå och analysera informanternas empiri. Studiens metod för att samla in empiri har varit kvalitativ i form av intervjuer där semistrukturerade frågor har använts. Intervjuerna har ägt rum på tre skolor varav två var kommunala och en var privat vilket bidrog till en möjlig breddning av materialet. Studiens resultat kan betyda att fritidshemspedagoger värdesätter sina utomhusmiljöer utifrån dess mångsidighet och möjlighet till varierade valmöjligheter i form av olika aktiviteter och dylikt. Utifrån frågeställningen gällande utomhusmiljöns användning på fritidshemmet, så verkar det rimligt att tolka pedagogerna som att de indirekt pratar om de didaktiska valen i form av den pedagogiska planeringen när det kommer till frågan varför? man ska använda utemiljön. Pedagogerna tycks mena att man som pedagog måste ha en tanke på: varför man väljer en plats, vad det är man vill lära sig och hur man ska studera lärandet. Studien lyfter att det råder en brist på intresse för användning av utemiljöer ur ett lärande syfte men även intressanta perspektiv på hur utemiljöer kan användas på fritidshemmen.

Examensarbets syfte är att undersöka hur kommunikation och samverkan kring det gemensamma uppdraget för skola och fritidshem uppfattas av de olika aktörerna i de båda verksamheterna. I examensarbetet undersöks även vilka eventuella möjligheter och hinder de olika aktörerna upplever kring sitt gemensamma uppdrag. För att besvara syftet och frågeställningarna gjordes totalt sex intervjuer med rektorer, fritidspedagoger och klasslärare. Med hjälp av begrepp från Pierre Bourdieus sociologiska teorier har vi analyserat resultatet från dessa intervjuer för att synliggöra hur kommunikation och samverkan kring det gemensamma uppdraget för skola och fritidshem uppfattas av de olika aktörerna inom de båda verksamheterna samt belysa de eventuella hinder och möjligheter de upplever i relation till detta. Resultatet och analysen av den insamlade empirin tyder på att kommunikation är en avgörande del för en fungerande samverkan mellan aktörer i de båda verksamheterna och att samverkan är en förutsättning för att arbeta för det gemensamma uppdraget, en helhet för elevernas lärande.

No description available.

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur fritidslärare talar om barn utifrån normer och tolerans. I läroplanen för grundskolan står det att skolans värdegrund och uppdrag är en likvärdig utbildning (Skolverket rev. 2017), något som vi funderat över hur det står i förhållande till hur normer och tolerans talas om av fritidslärare. Vi undersökte det genom att intervjua lärare i fritidshem och ta reda på vilka kategorier och begrepp de använder när de talar om barn. I vår analys har vi använt oss av socialkonstruktivistiska teorier om normer och tolerans av bland andra Judith Butler och Elisabet Langmann. Vi gjorde intervjuer med sex olika informanter. Det vi kom fram till i vår undersökning är att barn kategoriseras utifrån ålder, kön, etnicitet, socioekonomisk standard, intressen, diagnoser och personlighetsdrag. De normer som finns är att barnen ska ge uttryck för att de trivs, känner sig trygga, kan tala inför och fungera i grupp och de bör vara självständiga och empatiska. Beteende som att vara tillbakadragen eller aggressiv ses som problematiskt. Tolerans beskrivs som att acceptera olikheter och att ha tålamod med problematiska beteende. Lärare i fritidshem talar om inkludering i termer av att “inte placera barn i fack”.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidslärare resonerar kring motivation i fritidshemmet utifrån ett pedagogperspektiv. Vi vill belysa hur fritidslärare resonerar kring begreppet motivation och sitt arbete med att motivera elever att delta i aktiviteter i fritidshemmet. Vi utgår från frågeställningarna: Hur resonerar fritidslärare kring begreppet motivation i fritidshemmet? Hur resonerar fritidslärare kring sitt arbete med att motivera elever att delta i fritidshemmets aktiviteter? Vår studie utgår från en kvalitativ intervjumetod, där intervjufrågorna skickades till respondenterna via mail. Totalt sex respondenter ingår i studien som gjordes i Sverige. Vi har utgått ifrån fyra teoretiska begrepp; inre- yttre- och social motivation, samt relationell kompetens. Resultatet visar att fritidslärarna resonerar kring begreppet motivation utifrån att kunna förmå någon annan att prova något hen inte tror sig klara av eller vågar försöka. De lyfter även att motivation är viljan att delta, våga testa nya saker och känna en drivkraft att nå mål i livet. Fritidslärarna nämnde att de ansåg att motivation går via nyfikenhet och intressen, vilket de anser bidra till att känna glädje i vardagen. När det gäller fritidslärarnas resonemang kring sitt arbete med att motivera elever i fritidshemmets verksamhet kan vi se tre huvuddrag; att motivera eleven att delta i aktiviteter utifrån elevens inre motivation, motivation kring aktiviteten i sig själv och motivation utifrån social motivation.