Syfte Syftet med denna uppsats är att kritiskt granska och analysera två texter från två styrande maktinstanser, rörande digitalisering inom skola och fritidshem. Metod Studien är en kritisk textanalys med en diskursanalytisk ansats med socialkonstruktivism som teoretisk utgångspunkt. Vi har i denna kvalitativa studie använt oss av Faircloughs tredimensionella modell som grund för vår analys och med hjälp av modellen som analysverktyg studerat hur maktinstanserna talar om digitaliseringen av skolväsendet. Bakgrund Digitaliseringen av det svenska skolväsendet startade under 1970-talet och under 70- och 80- talet låg satsningen på att rusta upp skolorna. Detta ledde till att tekniken användes sparsamt och restriktivt, och datorerna och det pedagogiska kring dem isolerades. Under 90-talet utvecklades användningen av den digitala tekniken och digitaliseringen blev även inkluderad i läroplanen Lpo94. 2017 reviderades läroplanen Lgr11 och digitaliseringen blev erkänd och inkluderad i skolverksamheternas övergripande syftestext, i kursplaner och i fritidshemmets kapitel. Resultat Resultatet av vår analys tyder på att de båda publikationerna har ett liknande budskap när det gäller digitaliseringen av det svenska skolväsendet. I båda texterna framställs digitaliseringen som något som är avgörande för Sveriges framtid, såväl när det gäller nationens identitet, rykte, framtida arbetskraft som skolans mål och likvärdiga undervisning. Digitaliseringen kopplas i texterna till diskurser rörande demokrati, arbetsmarknad, elever, nyliberalism och förändringen av samhället där den digitala kompetensen medföljer skolväsendets digitalisering ses som en egenskap som framtiden kommer att kräva av dagens elever.

Syftet med denna undersökning har varit att studera vilka olika faktorer som kan påverka fritidspedagogers engagemang under deras yrkesliv och i så fall på vilket sätt. Arbetets teoretiska perspektiv grundas i relationell pedagogik som har varit utgångspunkten till att tolka respondenternas svar i de intervjuer som först med 15 yrkesaktiva fritidspedagoger. Arbetet grundas även i tidigare forskning och en kvalitativ metod. Resultatet av undersökningen påvisar att det finns många inre såväl som yttre faktorer som kan påverka engagemanget hos fritidspedagogerna som till exempel inre motivation, arbetsmiljö och relationer. Dessa olika faktorer kan påverka engagemanget hos fritidspedagogerna på både ett positivt och negativt sätt och innebära delar som ett givande arbete eller utbrändhet. Resultatet pekar på vikten av goda kollegiala relationer, elevgruppens storlek, samt hur möjligheten till att både självständigt och tillsammans med arbetslaget utveckla verksamheten har en viss påverkan på engagemanget hos fritidspedagogerna.

Syftet med studien är att undersöka barns identitetsskapande genom leken. Leken betyder mycket förbarns liv och den ger oss stora möjligheter att kunna studera barns beteende såväl som utveckling.Med hjälp av kvalitativa observationer på ett fritidshem med barn i årskurs ett till tre kunde vi undersökabarns identitetsskapande med George Herbert Meads teori om den signifikanta andra via deras fria lek.Meads teorier har varit en utgångspunkt för vår studie. Resultatet vi kom fram till var att barn genomderas fria lek på fritidshem skapar sin identitet utifrån andra i sin omgivning. Slutsatsen som vi har dragitfrån resultaten är att den fria leken inte endast har betydelse på individens identitetsskapande utan även individens relation till andra i sin omgivning.

Syftet med studien är att undersöka elevers och fritidslärares uppfattningar om surfplattor i den pedagogiska verksamheten i fritidshem. <ul type="disc">Hur beskriver fritidslärarna och eleverna användandet av surfplattan i fritidshemmet? Hur uppfattar och värderar fritidslärare och elever användningen av surfplattor i fritidshemmets pedagogiska verksamhet? Studien är kvalitativ och har en fenomenologisk utgångspunkt. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra elever och sex fritidslärare. Resultatet visar att eleverna och fritidslärarna uppskattar surfplattan i verksamheten. Detta framkommer i resultatet där det beskrivs att surfplattan kan användas både i ett socialt samt lärande syfte genom att eleverna kan använda den tillsammans och därmed utveckla kompisrelationer. Genom att eleverna får använda pedagogiska läroappar och spel på surfplattan så bidrar detta även till en personlig kunskapsutveckling.

Denna uppsats ämnar ge svar på och belysa olika fasetter av arbetet med HBTQ-frågor i den svenska grundskolan F-6, samt fritidshem.  De undersökningsfrågor jag valt att söka svar på fokuserar på i vilken utsträckning det arbetar med HBTQ-frågor, hur pedagoger arbetar med HBTQ-frågor och vilka utmaningar de möter. I inledningen till denna uppsats står också att finna en begreppsförklaring över en rad uttryck och begrepp som återkommer i arbetet. Detta innefattar både uttryck som används i dagligt tal och klargörande förklaringar med grund i forskningsfältet.   I bakgrunden redogörs det för hur det svenska samhället sett på HBTQ-frågor och på vilket sätt diskrimineringen av HBTQ-personer tagit sig i uttryck. Vidare går jag här igenom vad flera samtida forskare och RFSL skriver, men också vad det står i Diskrimineringslagen och skolans andra styrdokument när det kommer till frågor som rör HBTQ-personer. I denna bakgrund lyfter jag fram aspekter av HBTQ-personers plats i skolan och belyser pedagogiska val som underlättar för dessa personer gällande deras deltagande i skolan.   Min metod är till största del kvantitativ och är i huvudsak genomförd genom en enkät med 15 frågor som grundar sig på, och ämnar ge svar åt, tidigare nämnda undersökningsfrågor.   Den data som samlats in presenterats i tabellform med tillhörande analytisk genomgång av resultatet. Här framkommer det att stora delar av den tidigare forskningen också är applicerbar på den svenska skolan. Resultatet visar bl.a. att pedagoger inom grundskola och fritidshem ofta är väldigt osäkra på sina egna kunskaper om ämnet, samt att de ibland möter motstånd från kollegor, rektorer och vårdnadshavare när de velat arbeta med fokus på HBTQ-frågor. Det visar också att väldigt många pedagoger är så pass medvetna om vikten av arbetet med dessa frågor att de är villiga att genomgå ytterligare fortbildning på området. Detta till trots så framkommer det också att en beskärd del av respondenterna (29,5%) inte vet vad som står skrivet i skolans styrdokument eller diskrimineringslagen.   Avslutningsvis presenterar jag en diskussion om vikten av denna typ av pedagogiskt arbete, och här återknyter jag än en gång till den tidigare forskningen och vad den visar.

Studiens syfte är att undersöka fritidshemspersonalens attityder och uppfattningar om kränkande behandling på nätet, samt deras uppfattning om verktyg för att motverka mobbning som sker på nätet. Detta har studerats genom en kvantitativ undersökning i form av en enkät som besvarats av personal arbetande på fritidshem i Sverige, samt genom två halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med utbildade fritidslärare arbetande i olika verksamheter i samma kommun. Utifrån studiens syfte har datamaterialet analyserats och presenteras under resultatdelen. Enkätstudien och intervjustudien presenteras enskilt under resultatdelen. I resultatet fann vi samband mellan enkätstudien och intervjustudien som därefter diskuteras under följande rubriker; En otrygg arena; där informanternas uppfattning är att internet inte är en trygg plats för barn att vistas på. Hur kommer man åt problemet; där resultatet visar att större delen av informanterna inte tror att ett barn som kränks på internet berättar det för en vuxen. Att finna intresse; som visar att det kan vara en svårighet att växa upp under olika tidsperioder, då barnens internetvanor har förändrats, samt Skolans ansvar; där det menas att det bör finnas utbildning från skolans håll som ger personalen verktyg för hur ett arbete mot kränkande behandling på internet kan se ut. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02</p>

Den här studien handlar om lärandet utomhus. Studiens syfte är att studera hur pedagoger på fritidshem värderar utemiljöns betydelse för lärande i fritidshem. Studiens teoretiska utgångspunkt är ur ett didaktiskt perspektiv med ett fokus på utomhusdidaktik. Våra forskningsfrågor är: Hur uppfattar pedagogerna på fritidshemmen att de tar till vara på lärandemiljön utomhus och i vilken utsträckning arbetar pedagogerna med utevistelsen som ett formellt lärande. För att få svar på våra frågor har en kvantitativ undersökning genomförts med en enkät som har publicerats i fyra grupper för fritidshem på Facebook. Studiens resultat visar att en stor del av pedagogerna tycker att lärandet utomhus på fritidshemmet är viktigt. Mycket av elevens tid på fritidshemmet spenderas utomhus. Det är en förhållandevis liten tid av den som är ett formellt lärande trots att de flesta pedagogerna anser att de har den kompetens som erfordras och fritidshemmets närområde ger en stor möjlighet till lärande. Slutsatsen är att det formella lärandet i utemiljön inte tas till vara i den omfattningen som pedagogerna anser att de vill och har kompetens till.

Syftet med den här studien är att undersöka vad fritidspedagoger säger om hur de arbetar med integration av nyanlända elever. Detta mot bakgrunden att många människor, under de senaste decennierna, sökt sig till Sverige av olika anledningar. Arbetet har det institutionella perspektivet som teoretisk utgångspunkt, fritidshemmet som institution och de elever och personal som vistas där påverkas och förändras i takt med samhällsförändringar. Den stora invandringen påverkar samhället i allmänhet och de svenska skolorna i synnerhet. När nästan var fjärde elev i den svenska skolan talar ett annat modersmål än svenska finns det gott om utmaningar för de som verkar i skolans olika verksamheter. I den här studien har sju fritidspedagoger med lång erfarenhet från arbete i fritidshem intervjuats. Resultatet från intervjuerna presenteras i 11 kategorier. En stor del av informanternas svar handlar om hur politiska beslut har gjort arbetet med nyanlända elevers integration svår. Vidare visar resultatet att några av de intervjuade fritidspedagogerna anser att det är svårt att få till en god integration när många skolor består av en stor majoritet med utländska elever. En annan slutsats som framkommer ur resultatet är att informanterna är överens om att fritidsverksamheterna har god effekt på integrationen av de nyanlända eleverna. Detta beroende på att de under mer informella former får möjlighet att integreras i barngruppen samt får större möjlighet till språkutveckling, ofta med leken som grund. Det hade varit mycket intressant att i en vidare forskning undersöka hur skolledningar och politiker avser ge fritidspedagogerna större stöd i deras arbete för integration av nyanlända elever.

I fritidshemmets verksamhet möter lärare och pedagoger stora elevgrupper varje dag, och har till uppgift att möta både individens och gruppens behov. Syftet med denna studie är att undersöka fritidspedagogers upplevelser av hur elevgruppens storlek påverkar fritidshemmets verksamhet i relation till styrdokumenten. Studien är kvalitativ och genomfördes genom att intervjua sju verksamma fritidspedagoger i fritidshem. Resultatet visar att det utifrån styrdokumentens krav är flera faktorer som brister och att pedagogerna upplever utmaningar med att behålla kvaliteten i arbetet med stora elevgrupper i fritidshemmets verksamhet.

I detta examensarbete har fritidspersonalens praktik och medvetenhet med ett genus perspektiv studerats. Frågeställningarna handlar om hur fritidspersonal inom fritids förhåller sig till elevernas upplevda kön, hur medvetna de är om sitt förhållningssätt och hur de motiverar sina ageranden. Kvalitativa intervjuer och observationer har används som metod. Resultatet visar att det finns en stor medvetenhet kring förhållningssättet och att det är jämställt på många områden, men att det finns utvecklingsområden. Det är märkbart att fritidspersonalen är mer eller mindre medvetna om att arbetet med genus och jämställdhet är något som behöver arbetas mer med. Dock ser de inte arbetet som omöjligt, utan det finns ett intresse till förbättring.