Syftet med studien är att undersöka, analysera och därmed bidra med kunskap om vilket meningsskapande som fritidshemsbarn anger kan ske på oredigerade platser utomhus kring fritidshem. Forskningsfrågorna som studien behandlar är hur fritidshemsbarns meningsskapande kan beskrivas och studeras på oredigerade platser utomhus samt vad fritidshemsbarn berättar att de gör på oredigerade platser utomhus som kan sättas i relation till deras meningsskapande. Studiens teoretiska utgångspunkter är ett sociokulturellt perspektiv och fritidshemsbarns perspektiv. En forskare som är intresserad av att försöka förstå vad som händer på ett specifikt forskningsområde kan använda metodansatsen Grounded Theory. Datamaterialet består av 17 samtalspromenader med fritidshemsbarn från fyra olika fritidshem. Fritidshemsbarnet tar två bilder på vad han/hon betraktade som en oredigerad plats. I datainsamlingen ingår också fältanteckningar från två observationer med två olika barngrupper på fritidshem. Fritidshemmen ligger i tre olika kommuner isödra delen av Sverige. Studien är ett kunskapsbidrag till den pedagogiska praktiken samt till forskningen om vad fritidshemsbarn gör på oredigeradeplatser utomhus kring fritidshem. Jag har med Grounded Theory skapat en grundad teoretisk modell över studiens resultat. Studiens resultat utifrån Grounded Theorys analys visar att fritidshemsbarns meningsskapande är både konstruktivt och utvecklande på oredigerade platser. Analysen ledde fram till kärnkategorin, Lekpräglad plats. Det innebar att oredigerade platser gav studiens fritidshemsbarn lekvärden när de utövar sina aktiviteter. Fritidshemsbarn berättar att de leker både traditionella lekar, temalekar och egna fantasifrigörande lekar. Fem underkategorier skapades som har olika egenskaper och relationer i förhållande till kärnkategorin. Underkategorierna är frigörande plats, aktiverande plats, rörelseutmanande plats, känslorik plats och plats för naturassociationer. Studiens slutsats belyser att studiens fritidshemsbarns lekvärld finns på oredigerade platser utomhus och leken kan främjas där samt att dessa platser är lek viktiga för dem. Fritidshemsbarn bör ha tillgång till oredigerade platser utomhus kring fritidshem eftersom olika platser ger olika meningserbjudanden. / <p>Masteruppsats på 15hp inom Masterprogrammet inom utbildningsvetenskapligt område med examen i Pedagogik med utomhusdidaktisk inriktning.</p>

The purpose of this study is to highlight play and learning in the lower school ages in organized and non-organized break actives. The premise is that the break is a part of the schoolday and that the school has responsibility to live up to the goals and guidelines of the curriculum even in recess. Leisuretime-pedagogy and the professional competence the pedagogs possess about games and the social relations of children are also in focus in this study. The study is a qualitative study where the empirical material consists of observations in a schoolyard environment during one week and interviews with children. The material has then been interpreted and analyzed using Lev S. Vygotsky's sociocultural perspective. The conclusions are, that the break is an opportunity for children to socialize with peers and in a playful way learn social skills of friendship, how to behave as a boy or a girl, and what works for one's age. The study also shows that children crave active adults in the schoolyard during recess and leisure-pedagogs have the skills required to support children's development by supporting the children's building of relationships and offer educational activities.

The purpose of this essay is to examine the differences between two schools in Sweden, and how they have chosen to take advantage of / work with their extended school.In this story, I describe what a period can look like at a school in Stockholm and then how it works at a school in Gothenburg. I try to investigate what makes it work, both by reviewing schedule-sacrifices and the actual meaning of the extended school teachers mission , and what it results in in each school.I will also talk to the students in each school and ask them what they think we’re doing when they’re in class, and see if there will be any differences depending on which school. The thesis method is an essay where I will start from my story and support my questions through research in the leisure-centers role in school, leadership, the role of the extended school in workplace and my own reflections. / Denna uppsats undersöker skillnaderna mellan två skolor, en i Göteborg och en i Stockholm, och om hur de har valt att ta till vara på/arbeta med sitt fritidshem. I berättelsen skildrar jag hur en period kan se ut på en skola i Stockholm och sedan hur det fungerar på en skola i Göteborg. Jag försöker att undersöka vad det är som gör att det fungerar, både genom att se över schema-uppoffringar, meningen med fritidshemslärarens uppdrag och vad det resulterar i på respektive skolor. Jag kommer även att prata med eleverna om vad dom anser att vi fritidshemslärare gör för någonting under skoldagen, för att se om dom ser på oss olika, beroende på skola och arbetssätt. Uppsatsens metod är en essä där jag kommer att utgå ifrån min berättelse och stödja mina frågeställningar genom forskning inom fritidshemmets roll i skolan, ledarskap, tolkning av uppdraget, och mina egna reflektioner.