Syftet med uppsatsen är att synliggöra och öka kunskap om den tudelade yrkesroll som lärare mot fritidshem med läraruppdrag, i detta fall idrottslärare, ställs inför. Uppsatsen är skriven i essäform där jag, genom att beskriva faktiska exempel från mina arbetslivserfarenheter, belyser att den tudelade yrkesrollen föder en mellanposition. Den första situationen jag beskriver handlar om den irritation som skapas hos en förälder när jag inte hinner återkoppla att hennes dotter har råkat ut för en incident under idrotten, därför att planerings- och reflektionstid inte hinns med i mitt läraruppdrag. I den andra situationen belyser jag problematiken med att inte lyckas nå fram till elever som bråkar på fritidshemmet eftersom jag inte har medverkat i deras klassrum under skoldagen utan befunnit mig i idrottssalen med olika klasser. Och det sista exemplet handlar om en missnöjd pappa som vill få återkoppling kring hur hans barns dag har varit, även här för att jag inte har följt eleven under dagen.  Genom ett djupdyk i dessa exempel från min arbetslivserfarenhet reflekterar jag över hur det fritidspedagogiska uppdraget påverkas av min tudelade yrkesroll, där jag arbetar som idrottslärare på förmiddagen och i fritidshemmet på eftermiddagen. Reflektionsdelen är uppdelad i tre delar – Praktisk kunskap, Mellanpositionen och Den tredjerollen som uppstår. Vidare lyfter jag min egen självbild och hur den påverkas av detta dilemma.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i tre fritidshem upplever det inflytande de haft över utformningen av fritidshemmets inomhusmiljö samt hur de upplever att inomhusmiljön samverkar med det fritidspedagogiska uppdraget.     Studien är en kvalitativ studie där observationer av tre fritidshems inomhusmiljö samt semistrukturerade intervjuer, varav en parintervju, med fyra lärare i fritidshem har genomförts.   I resultatet framkommer att lärarna upplever ett begränsat inflytande vid utformningen av fritidshemmens lokaler, men att de har haft större möjlighet att omforma interiören. Lärarna upplever att yttre faktorer, som ekonomi, utomståendes åsikter, platsbrist och antal elever, samt bristande pedagogisk kompetens hos ansvariga över utformningen har bidragit till att inomhusmiljön inte samverkar med det fritidspedagogiska uppdraget. De upplever också en bristande kompetens hos sig själva när det kommer till lokalutformning och byggnationer. Det framkommer att lärarna upplever att det viktigaste för att inomhusmiljön ska vara ändamålsenlig och för fritidsverksamheten är att inomhusmiljön är omformningsbar, så den kan anpassas efter eleverna och deras behov. De upplever också att det är av stor vikt att fritidshemmen har tillgång till egna lokaler som inte delas med den obligatoriska skolan.