This dissertation aims to scrutinize the fractions of the Turkish middle class, based on Bourdieu&rsquo / s theory of social, cultural, economic capitals and habitus. Distinction among the fractions was identified through lifestyles and tastes via home furnishing and decoration. A quantitative field research was conducted in two towns of Ankara, the capital city of Turkey, namely Ke&ccedil / i&ouml / ren and &Ccedil / ankaya, and the data was collected by applying a detailed questionnaire on a sample that is not representative. The data was analysed with SPSS. The outcomes of factor and multiple correspondence analyses were formulated as four fractions of the Turkish middle class: Lower/bitter, Middle/resentful, Upper/contemptuous, and Well-off/happy middle class. The structural and material conditions, social-psychological utterances of the respondents and interviewees, survey results, field notes and observations as well as insights collected from furniture/decoration magazines provided the basis for defining and naming these subcategories. This categorization is an important step for further studies of lifestyles and tastes of the fractions. Lifestyles were defined as everyday habits/routines/activities, and tastes as selections/arrangements of furniture/accessories of everyday life objects. The finding of the dissertation is that the middle class(es) in Ankara is stratified within itself and these fractions have different lifestyles and tastes of their own: The well-off/happy fraction has an &lsquo / outgoing&rsquo / lifestyle, and &lsquo / legitimate/highbrow taste&rsquo / the upper/contemptuous fraction has a &lsquo / shopping mallcentred&rsquo / lifestyle, and &lsquo / middlebrow taste&rsquo / the middle/resentful fraction has an &lsquo / emulationcentred&rsquo / lifestyle and &lsquo / popular taste&rsquo / finally, the lower/bitter fraction has a &lsquo / &lsquo / stuck to home, family and neighbors&rsquo / lifestyle and &lsquo / taste of necessity&rsquo / .

Les coutumes funéraires dans les provinces romaines reflètent les changements politiques, ethniques, économiques ou religieux survenus au cours du Haut-Empire. L'objectif de ce travail est de proposer une synthèse des pratiques funéraires au Haut-Empire en Pannonie et en Gaule lyonnaise afin qu'elle puisse servir de base solide pour de futures études et le traitement des documents inédits. A travers un bilan documentaire le plus exhaustif possible des données publiées et une analyse détaillée des informations aujourd'hui disponibles, il s'agit de mettre en évidence les tendances observables à l'échelle de la province mais aussi des particularités régionales. Cette étude, menée sur deux provinces de population autochtone majoritairement celtique, nous permet ainsi de mieux comprendre les tendances générales des pratiques funéraires dans les provinces occidentales, mais également de mettre en valeur des particularités régionales ou communautaires liées à diverses influences externes et des évolutions internes. Elle montre également la nécessité de s'intéresser à des indices parfois jugés secondaires, comme la position du mobilier ou son état, qui sont pourtant des indicateurs forts sinon plus représentatifs de ce qui était considéré par les communautés comme les moments forts des funérailles. / Funeral customs in the Roman provinces reflect political, ethnical, economical or religious changes which occurred during the Early Roman period. Their extensive study therefore allows understanding the influence of these events and the evolutions of communities. The main goal of this work is to propose a synthesis of the funerary practices of the Early Roman period in Pannonia and in Gallia Lugdunensis, so that it can serve as a solid basis for future studies and the treatment of unpublished documents. Through a documentary overview, as exhaustive as possible, of published data and a detailed analysis of the information available nowadays, it is to highlight the trends observable on the scale of the province but also regional particularities. This study, conducted in two provinces of predominantly Celtic indigenous population, helps us to understand the general trends of burial practices in the western provinces during the Early Roman Period, but it highlights also regional and local particularities, related to various external influences and internal developments. It also shows the need to focus on indices sometimes considered as secondary, as the position of the furnishings or their state, which however are more representative of what was seen by the communities as the strong moments of the funeral.

<p>Under åren 1977–89 bedrev arkeologiska institutionen vid Umeå universitet en forskningsundersökning av en boplats från äldre järnålder på Genesmon i Själevad socken, norra Ångermanland. Under åren 1991–99 rekonstruerades delar av gården i Gene fornby, ett hundratal meter därifrån. Denna avhandling behandlar uppbyggnad och inredning av ett av gårdens långhus, hus II, samt den treskeppiga byggnadstypens konstruktion och funktion i en större kontext. Syftet med avhandlingen är att beskriva växelverkan mellan teori och praktik i rekonstruktion, att beskriva rekonstruktionsarbete som en föränderlig förklarings- och förståelseprocess samt att undersöka om rekonstruktion kan bidra till ökad förståelse av arkeologiska huslämningar. Efter nära 5000 års dominans i södra och mellersta Skandinavien upphör långhusen att vara det allmänna byggnadsskicket i slutet av yngre järnålder. Varför detta sker blev en viktig fråga för förståelsen av byggnadstypen.</p><p>En hermeneutisk modell används för att beskriva hur tolkningarna under rekonstruktionsarbetet kom att inverka på varandra i en serie av samverkande eller motverkande förklaringar till den arkeologiska lämningen. Utifrån arkeologiska och skriftliga källor beskrivs därefter indelning och inredning av långhuset i sju rumsfunktioner som kan benämnas bur, önd, skåle, fjös, stall, lada och eldhus. Eldens roll, hedersplatsens placering och byggnadstypens förändring i Island blev viktiga delar för att förstå byggnadens ideologiska betydelse. Genom flera experiment med uppvärmning har lösningar sökts på problem med en rökig bostadsmiljö. Erfarenheterna leder slutligen fram till ett förslag på lösning som också illustrerar hur påtagligt förebilden kom att styra tolkningsarbetet.</p><p>Rekonstruktionsarbetet ledde till resultat av olika karaktär: dels erfarenheter om konstruktion, funktion samt material - och tidsåtgång för uppförande av den specifika huslämningen hus II och dels nya generella frågor och ny kunskap som ökar förståelsen kring den treskeppiga byggnadstypen. Långsträckt form, takbärande stolpar, mitthärd och relation till kult och ideologi föreslås som karaktäristiska element för byggnadstypen över tid och rum och byggnadens relation till ideologi föreslås som en av förklaringarna till varför långhusen försvinner i samband med kristnandet. När övergången till ett nytt byggnadsskick med ramverkshus sker under vikingatidens slutskede diskuteras den politiska och kyrkliga makten som styrande till dessa genomgripande förändringar.</p> / <p>During the years of 1977-89 the Department of Archaeology at Umeå University conducted a scientific investigation of an Early Iron Age settlement at Genesmon in the parish of Själevad, northern Ångermanland. Subsequently, during the years 1991-99 parts of the farm were reconstructed at Gene Fornby, a couple of hundred meters away from the site. This thesis deals with the construction and furnishing of one of the farm’s longhouses (House II), and the wider context of the construction and function of the “three-aisled” building type. The purpose of this thesis is to describe the interaction between theory and practice in reconstruction, to describe the reconstruction process as a constantly changing process of explanation and understanding, and to investigate as to whether reconstructions can contribute to an increased understanding of archaeological house remains. At the end of the Late Iron Age, after nearly 5000 years of dominance in Southern and Central Scandinavia, the longhouse ceases to be the dominant form of construction. Understanding why this happened became an important problem in this work. </p><p>During the reconstruction work, different interpretations influenced one another in a series of positive and negative feedbacks into the explanations of the archaeological remains. A hermeneutic model is used to describe this phenomenon. From archaeological and written sources, division and furnishing of the long-houses can be described in terms of seven room functions. These can be classified as storage bur, porch önd, living room skåle, byre fjös, stable stall, barn lada and rough kitchen eldhus. In order to understand the ideological meaning of the buildings the role of the fire, the placement of the seat of honour and the change in the type of building in Iceland became important parts of this study. Numerous heating experiments have been undertaken in order to try to solve the problem of excessive smoke within the building. The experiments finally led to a possible solution that also serves to illustrate just how the model itself came to influence the process of interpretation.</p><p>The reconstruction work led to results of different character: partly data on construction, function and materials – and the time frame for the construction of House II from its archaeological remains; and partly knowledge and new theories which increase our understanding of the three-aisled building form. The elongated form, roof supporting poles, central hearth and a close association with ritual and ideology are suggested as characteristic elements for this type of construction, throughout its chronological and spatial extent. The relationship between the building and Norse ideologies is suggested as one of the explanations for the longhouse’s dissappearance with the introduction of Christianity. At the end of the Viking Age, there is a transition into a new framework based method of construction, and the political and ecclesiastical authorities are discussed as having governed these widespread changes.</p>

Under åren 1977–89 bedrev arkeologiska institutionen vid Umeå universitet en forskningsundersökning av en boplats från äldre järnålder på Genesmon i Själevad socken, norra Ångermanland. Under åren 1991–99 rekonstruerades delar av gården i Gene fornby, ett hundratal meter därifrån. Denna avhandling behandlar uppbyggnad och inredning av ett av gårdens långhus, hus II, samt den treskeppiga byggnadstypens konstruktion och funktion i en större kontext. Syftet med avhandlingen är att beskriva växelverkan mellan teori och praktik i rekonstruktion, att beskriva rekonstruktionsarbete som en föränderlig förklarings- och förståelseprocess samt att undersöka om rekonstruktion kan bidra till ökad förståelse av arkeologiska huslämningar. Efter nära 5000 års dominans i södra och mellersta Skandinavien upphör långhusen att vara det allmänna byggnadsskicket i slutet av yngre järnålder. Varför detta sker blev en viktig fråga för förståelsen av byggnadstypen. En hermeneutisk modell används för att beskriva hur tolkningarna under rekonstruktionsarbetet kom att inverka på varandra i en serie av samverkande eller motverkande förklaringar till den arkeologiska lämningen. Utifrån arkeologiska och skriftliga källor beskrivs därefter indelning och inredning av långhuset i sju rumsfunktioner som kan benämnas bur, önd, skåle, fjös, stall, lada och eldhus. Eldens roll, hedersplatsens placering och byggnadstypens förändring i Island blev viktiga delar för att förstå byggnadens ideologiska betydelse. Genom flera experiment med uppvärmning har lösningar sökts på problem med en rökig bostadsmiljö. Erfarenheterna leder slutligen fram till ett förslag på lösning som också illustrerar hur påtagligt förebilden kom att styra tolkningsarbetet. Rekonstruktionsarbetet ledde till resultat av olika karaktär: dels erfarenheter om konstruktion, funktion samt material - och tidsåtgång för uppförande av den specifika huslämningen hus II och dels nya generella frågor och ny kunskap som ökar förståelsen kring den treskeppiga byggnadstypen. Långsträckt form, takbärande stolpar, mitthärd och relation till kult och ideologi föreslås som karaktäristiska element för byggnadstypen över tid och rum och byggnadens relation till ideologi föreslås som en av förklaringarna till varför långhusen försvinner i samband med kristnandet. När övergången till ett nytt byggnadsskick med ramverkshus sker under vikingatidens slutskede diskuteras den politiska och kyrkliga makten som styrande till dessa genomgripande förändringar. / During the years of 1977-89 the Department of Archaeology at Umeå University conducted a scientific investigation of an Early Iron Age settlement at Genesmon in the parish of Själevad, northern Ångermanland. Subsequently, during the years 1991-99 parts of the farm were reconstructed at Gene Fornby, a couple of hundred meters away from the site. This thesis deals with the construction and furnishing of one of the farm’s longhouses (House II), and the wider context of the construction and function of the “three-aisled” building type. The purpose of this thesis is to describe the interaction between theory and practice in reconstruction, to describe the reconstruction process as a constantly changing process of explanation and understanding, and to investigate as to whether reconstructions can contribute to an increased understanding of archaeological house remains. At the end of the Late Iron Age, after nearly 5000 years of dominance in Southern and Central Scandinavia, the longhouse ceases to be the dominant form of construction. Understanding why this happened became an important problem in this work. During the reconstruction work, different interpretations influenced one another in a series of positive and negative feedbacks into the explanations of the archaeological remains. A hermeneutic model is used to describe this phenomenon. From archaeological and written sources, division and furnishing of the long-houses can be described in terms of seven room functions. These can be classified as storage bur, porch önd, living room skåle, byre fjös, stable stall, barn lada and rough kitchen eldhus. In order to understand the ideological meaning of the buildings the role of the fire, the placement of the seat of honour and the change in the type of building in Iceland became important parts of this study. Numerous heating experiments have been undertaken in order to try to solve the problem of excessive smoke within the building. The experiments finally led to a possible solution that also serves to illustrate just how the model itself came to influence the process of interpretation. The reconstruction work led to results of different character: partly data on construction, function and materials – and the time frame for the construction of House II from its archaeological remains; and partly knowledge and new theories which increase our understanding of the three-aisled building form. The elongated form, roof supporting poles, central hearth and a close association with ritual and ideology are suggested as characteristic elements for this type of construction, throughout its chronological and spatial extent. The relationship between the building and Norse ideologies is suggested as one of the explanations for the longhouse’s dissappearance with the introduction of Christianity. At the end of the Viking Age, there is a transition into a new framework based method of construction, and the political and ecclesiastical authorities are discussed as having governed these widespread changes.

Jag har genomfört en undersökning där jag har observerat klassrummets fysiska miljö med fokus på dess möblering och utbud av material. Genom att observera två klassrum har jag försökt få en förståelse för hur klassrummets möblering och utbud av material kan gynna elevers lärande och kunskapsinhämtning. Min undersökning är genomförd utifrån forskningsfrågorna; - Hur är klassrummet möblerat? - Vilket material erbjuds eleverna? - Hur använder sig eleverna av materialet och möbleringen? Jag har utgått från ett interaktionistiskt och ett sociokulturellt perspektiv och använt mig av begreppen aktiviteter, interaktioner och verktyg. Förutom det sociokulturella perspektivet har jag även relaterat och jämfört mina resultat till den forskning som tidigare har gjorts på samma område. Det resultat jag har analyserat och diskuterat kring grundar sig på de fältanteckningar jag skrev i samband med observationen samt fotografier från klassrummen. Under mina observationer har jag sett olika möbleringsmöjligheter som, mer eller mindre, kan bidra till ett positivt kunskapsinhämtande för eleverna. Om man jämför med vad tidigare forskare har kommit fram till om utbudet av material verkar det fortfarande inte ha hänt så mycket i de klassrum jag observerade.

Urban design handlar om den byggda miljöns utformning som är nära sammankopplad med det sociala livet på gatorna. Den urbana designen är därför viktig i utvecklingen av städer. Studien är en fallstudie som utgörs av en platsanalys av stationssamhället Markaryd. Syftet är att bidra med kunskap om hur teorier och metoder inom urban design kan användas som analysverktyg inför en vidareutveckling av mindre tätorter som Markaryd. Platsanalysen presenterar brister och kvaliteter för att belysa platsens potential i den byggda miljön. Det bakomliggande problemen handlar om att Markaryds centrumhandel gått ned, att Markaryds stationsområde uppfattas som anonymt samt att centrum behöver göras mer attraktivt. Vi grundar undersökningen i ett fokus på hur det sociala livet i centrum kan stärkas, men inkluderar även till viss del de estetiska värdena. Undersökningen kom fram till att Markaryds problem i den urbana designen befinner sig på olika nivåer. I en utzoomad skala är tätortens stadsväv spridd som ett resultat av gles och fristående bebyggelse. Centrumhandeln har också gått ned, vilket resulterar i tomma lokaler i centrum. Detta får effekter på gatulivet eftersom det blir färre funktioner i centrum. Stora delar av centrums miljö har modernistiska drag vilket bidrar till en utdaterad design där sociala aspekter inte är i fokus. Tillsammans med bristande mötesplatser i utemiljön får det konsekvensen att få människor vistas i centrum. Studien visade även att de nya tågförbindelserna kan betraktas som en del i Markaryds skifte från bruksort och kyrkby till stationssamhälle. Skiftet är avgörande för den framtida utvecklingen av den byggda miljön i centrum och runt stationsområdet. / Urban design includes the formation of the built environment, which is closely connected to the social life of the streets. Therefore urban design is important in the development of cities. The study is a case study of the railway village Markaryd. It is composed by a site analysis of the urban design of the centre of Markryd. The purpose is to contribute with knowledge of how theories and methods in urban design can be used as an analysis-tool, before a development is implemented in smaller villages like Markaryd. The site analysis presents defects and qualities to highlight the potential of the built environment. The underlying problem is Markaryd’s commercial downfall, Markaryd’s railway station is perceived as anonymous and the centre needs to become more attractive. In our study the focus lies on how the social life can be strengthened in the centre, but partly also its aesthetical values. The results of the study shows that Markaryd’s problems in the urban design lies in different levels. In a larger scale the village’s urban tissue is scattered as a result of scarce and detached buildings. The commercial downfall results in empty facilities in the center. The reduced functions has consequences on the streetlife. Large parts of the city’s environment have modernistic features which results in an outdated design that lacks social aspects. Along with the absence of meetingplaces in the outdoor public space, the results is a general lack of people in the centre. The study also shows that the new train connections have been important for Markaryd, in the shift from mill town and church village to a railway village. The shift is crucial for the future development of the built environment in the centre and around the railway station.

The diploma thesis is focused on a preparation of a business plan for the establishment of a new home furnishing fabrics and decorations e-shop. It examines the present market and competition state. It contains a project implementation draft including a financial budget.

The diploma thesis focuses on the analysis of real estate market in Žilina, Slovakia. The aim of the thesis is to compare the rents of flats situated in three different localities and to examine the factors determining them. The data obtained in the research are sorted out into five categories according to floor space. The findings are summarized in tables and charts, emphasizing the factors determining the rent.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken roll trender har i heminredningsföretagets marknadsföring och få en större förståelse för hur trender kan användas som ett marknadsföringsverktyg inom heminredningsmarknad. Metod: Studien bygger på en kvalitativ metod med semistrukturerade djupintervjuer och observationer. Uppsatsen är en fallstudie om heminredningsmarknaden med huvudfokus på Åhléns hemavdelning.Teori: Studien har insamlat teorier inom områdena trender, kundfokus samt marknadsföring och kommunikation.Resultat: I resultatet visade det sig att trender kan användas som ett marknadsföringsverktyg men trender är inte enbart ett verktyg. Trender är basen för hela marknadsföringen. Samtidigt används trender även i framtagandet av sortiment och är en av grunderna för heminredningskampanjer. Trender kan användas i alla kanaler beroende på vad man vill förmedla till konsumenter. / Ekonomi, teknik och design

Les produits d'ameublement domestique sont soumis à l'accélération de leur cycle de renouvellement. Ce phénomène n'est pas sans conséquences écologiques et sanitaires. Cette recherche analyse les pratiques de consommation de ces produits par les femmes, le genre le plus intéressé par l'aménagement et la décoration intérieure, dans le but d'étudier les facteurs qui sont à l'origine du désir de changement, notamment du sentiment de lassitude, les habitudes et les fréquences de renouvellement ainsi que leurs intentions en matière de préoccupation écologique. La mise en œuvre des méthodes de recherche et de traitement, issues pour l'essentiel des sciences humaines et sociales, met en lumière une catégorie de consommatrices qui résistent à la consommation des produits industrialisés et choisissent des pratiques de consommation citoyenne qui se basent essentiellement sur Je bricolage et le recyclage des produits usagés. Ces «créatifs culturels» sont à l'origine de l'émergence d'une culture éthique qui est en train de se confirmer et qui va sans doute modifier les valeurs de la société du futur. Les designers sont plus que jamais invités à se pencher de plus près sur ce nouveau profil de consommatrices dans l'idée de la production participative, du co-design. / Home furnishings are subject to an acceleration of their renewal cycle. This phenomenon has ecological and sanitary consequences. This research analyzes the consumption practices of these products by women, the gender that is most interested in interior design and decoration. It studies the factors that drive the desire for change, such as the feeling of weariness, the habits and frequencies of renewal, and women's concerns towards ecological issues. The implementation of research and treatment methods, ail coming from social sciences, highlights a category of consumers who resist to the consumption of industrialized products and choose consumption practices that are mainly based on DIY and recycling. These "cultural creatives" individuals are at the origin of the emergence of an ethical culture that is growing and that will undoubtedly modify the values that will shape the society of the future. The designers are more than ever invited to look more closely at this new profile of consumers in the idea of participative production : the co-design.