<p>Sammanfattning: Bassängträning är en vanlig träningsmetod som många patienter efterfrågar. Fördelar med att träna i varmt vatten är bland annat vattnets tyngdavlastande effekt samt värmens smärtlindrande och muskelavslappnande effekt. Efterfrågan på bassängträning är ibland större än tillgången, vilket kan innebära att sjukgymnasten behöver prioritera vilka patienter som ska få tillgång till bassäng. Tydliga och jämlika rutiner och riktlinjer vid bassängträning behöver finnas. I samband med arbete för att ta fram riktlinjer vid bassängträning är det också viktigt att ha kunskap om patienternas egna upplevelser och behov för att kunna förbättra rehabiliteringen. En enkätundersökning genomfördes med syfte att beskriva hur patienterna upplever bassängträningen, vilka mål de har och hur målet med träningen bestäms samt uppnås. Syftet var också att undersöka vilka faktorer patienterna anser som viktiga för bassängträningens kvalitet. Resultaten visar att de vanligaste målen vid bassängträning är ökad rörlighet och minskad smärta. Nästan alla patienter har varit delaktiga att sätta målen och en övervägande del av patienterna anser att de till stor del uppnår målen. Positiva effekter som upplevs med bassängträningen är fysiska förbättringar och psykiskt välbefinnande. Patienterna anser att det som är viktigast för bassängträningens kvalitet är att ha bra och utbildad personal samt att få gå kontinuerligt på bassängträning.</p>

Sammanfattning: Bassängträning är en vanlig träningsmetod som många patienter efterfrågar. Fördelar med att träna i varmt vatten är bland annat vattnets tyngdavlastande effekt samt värmens smärtlindrande och muskelavslappnande effekt. Efterfrågan på bassängträning är ibland större än tillgången, vilket kan innebära att sjukgymnasten behöver prioritera vilka patienter som ska få tillgång till bassäng. Tydliga och jämlika rutiner och riktlinjer vid bassängträning behöver finnas. I samband med arbete för att ta fram riktlinjer vid bassängträning är det också viktigt att ha kunskap om patienternas egna upplevelser och behov för att kunna förbättra rehabiliteringen. En enkätundersökning genomfördes med syfte att beskriva hur patienterna upplever bassängträningen, vilka mål de har och hur målet med träningen bestäms samt uppnås. Syftet var också att undersöka vilka faktorer patienterna anser som viktiga för bassängträningens kvalitet. Resultaten visar att de vanligaste målen vid bassängträning är ökad rörlighet och minskad smärta. Nästan alla patienter har varit delaktiga att sätta målen och en övervägande del av patienterna anser att de till stor del uppnår målen. Positiva effekter som upplevs med bassängträningen är fysiska förbättringar och psykiskt välbefinnande. Patienterna anser att det som är viktigast för bassängträningens kvalitet är att ha bra och utbildad personal samt att få gå kontinuerligt på bassängträning.

Introduktion: Kvinnans kropp genomgår stora förändringar under en graviditet som till viss del kvarstår postpartum. Under denna period sker en fysiologisk återuppbyggnad av muskulatur och stödjevävnad och träning bör påbörjas så snart som möjligt efter förlossning. Fysioterapeutiskt handledd träning har positiv effekt på nyblivna mammors fysiska och psykiska välmående med en ökad fysisk aktivitetsnivå som följd. Dock upplever många kvinnor att de inte har tillräckligt hög motivation för att prioritera sin egen hälsa efter graviditet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om ett individuellt anpassat träningsprogram kunde öka bålstyrkan hos postpartum-kvinnor samt ta reda på deltagarnas upplevelser av träningsperioden. Metod: Ett informationsbrev förmedlades via sociala medier. Totalt 46 kvinnor anmälde intresse varav 14 kvinnor stämde överens med studiens inklusions- och exklusionskriterier. Ett randomiserat urval ägde rum för att begränsa antalet deltagare. Totalt åtta kvinnor deltog i studien. Individuella möten skedde före och efter träningsperioden, där deltagarna fick svara på ett frågeformulär, utföra ett styrketest samt fick en genomgång av träningsprogrammet. Träningsperioden varade i fyra veckor med fokus på styrka, kontroll och stabilitet i bålen. Resultat: Samtliga kvinnor fick en mätbar styrkeökning. Genom frågeformuläret framkom att de upplevde ökad energi, förbättrad motivation till träning samt en styrkeökning som var applicerbar i vardagen. Konklusion: Individualiserad styrketräning postpartum är effektivt och kan ge en mätbar styrkeökning på kort tid. Träningsperioden resulterade förutom styrkeökning till en upplevelse av ökad energi samt ökad motivation till träning. Deltagarna upplevde ett behov av vägledning som ej finns tillgängligt inom mödravården idag. Fler och mer omfattande studier krävs.

Introduktion Fibromyalgi är ett syndrom som betecknas av utbredd fluktuerande långvarigsmärta med andra varierande symptom. Symptomen förstärker varandra och leder vanligentill fysisk inaktivitet. Då orsaken till fibromyalgi ännu inte är fastställd används varierandemetoder som symtombehandling. Ofta utvecklas copingstrategier för att minska symtom ochfunktionsnedsättning. Som rehabilitering finns flera fysioterapeutiska behandlingsmetoder,som ofta görs i grupp. För människan är det viktigt att ingå i fungerande grupper, som kangynna rehabiliteringen. Inom detta område finns ingen funnen litteratursammanställning, tillförfattarnas kännedom, som beskriver hur grupprocessens effekt kan användas inomfysioterapi. Syfte Syftet med denna studie är att beskriva hur individer med fibromyalgipåverkas av gruppdynamik vid rehabilitering. Metod En litteratursökning i databasernaPubmed, Cinahl, Amed, Sport Discus, Medline, PsycInfo, ERIC och PsycArticlesgenomfördes. Databaserna genomsöktes med följande sökord: “Fibromyalgia ANDqualitative AND group”, “Fibromyalgia AND rehabilitation AND group AND qualitative”,“Fibromyalgia rehabilitation AND quality of life AND self-efficacy” och “FibromyalgiaAND rehabilitation AND group process”. 261 studier hittades varav elva kvalitativa studierinkluderades. Resultat Utifrån artiklarna framkom nio kategorier: samvaro med andra isamma livssituation, bli bekräftad, humor och glädje, ömsesidigt utbyte, bryta isoleringen,personlig utveckling, information, ofördelaktiga sidor och utformning av gruppinterventioner. Konklusion Gruppen visade sig vara verkningsfull i syfte att reducera isolering, känna sigsedd och förstådd samt öka tillämpning av copingstrategier. Detta tyder på att processer inomgruppen kan bidra till gemenskap och underlätta en tillvaro som är utmanande. Gruppen somverktyg genererade i ökat välmående i livssituationen för personer med fibromyalgi.

Introduktion/bakgrund: Dagens ungdomar är stillasittande stora delar av dygnet, framför allt i skolan. Rygg- och nacksmärta uppkommer på grund av dysfunktioner i rörelseapparaten, men påverkas även negativt av psykiska faktorer. Studier har visat att kvinnor har ont i större utsträckning än män. Alla elever som läser på gymnasienivå ska erhålla viss del undervisning gällande ergonomi samt hur man kan arbeta för att främja en god hälsa och arbetsmiljö. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga förekomsten av rygg- och nacksmärta hos gymnasieelever samt jämföra om det fanns någon skillnad mellan kvinnor och män. Dessutom syftade undersökningen till att ta reda på om elever tillämpar kunskap om ergonomi i sin vardag. Metod: För att besvara syftet valdes en kvantitativ kunskapsansats. Undersökningen är en enkätstudie med tvärsnittsdesign. Åtta skolor i olika kommuner kontaktades med efterfrågan av gymnasieklasser årskurs tre med god läs-och skrivförståelse i svenska. En deskriptiv analys gjordes på den insamlade datan avseende kön, ålder, upplevelse, lokalisation och skattning av smärtan. Resultat: Av 49 tillfrågade elever svarade 73% att de upplevde smärta i rygg, nacke eller i både rygg och nacke. Av kvinnorna svarade 79% att de upplevde smärta och 65% av männen. Av de elever som hade medverkat i undervisning av ergonomi angav 69% att de använde sig av kunskapen från lektionerna. Konklusion: Utbredning av rygg- och nacksmärta bland de tre inkluderade gymnasieklasserna är hög. Kvinnorna har smärta i större utbredning än männen. Många, men långt ifrån alla, av eleverna använder sig av kunskapen från lektionerna om ergonomi.

Bakgrund: Människan spenderar en stor del av sin vakna tid på sin arbetsplats. Arbetsmiljölagen har som syfte att uppnå en god arbetsmiljö samt att förebygga ohälsa och olycksfall på arbetet. Barn har samma rättigheter till en god arbetsmiljö som vuxna då skollagen omfattas av arbetsmiljölagen. Var tionde skolbarn är vänsterhänt och skrivteknik kan vara  utmanande för vänsterhänta personer. Vuxna vänsterhänta personer verkar uppleva en ökad belastning, smärta och oro när de försökte anpassa sig till den fysiska miljön. Syftet: Syftet var att undersöka hur vänsterhänta personer upplever anpassningen av den fysiska miljön. Material: Studiegruppen bestod utav 48 vänsterhänta eller ambidexta personer som gick i grundskolans årskurs 1-3 under åren 1996-2009. Metod: En tvärsnittsstudie med kvantitativ metod och elektronisk enkät användes för att besvara syftet. Resultat: Närmare hälften av deltagarna ansåg att studiesituationen var den situation där vänsterhäntheten märktes av som mest. Majoriteten av deltagarna ansåg inte att deras vänsterhänthet utgjorde någon begränsning för dem. De flesta deltagarna hade inga strategier för att minska belastningen på nacke, skuldror och axlar varken under grundskolan eller idag. Konklusion: Arbetsmaterialet i grundskolan verkade vara anpassad till vänsterhänthet i större utsträckning än undervisning av skolaktiviteter. Därför kan pedagogisk tillämpning och undervisning av aktiviteter vara en ergonomisk åtgärd som med fördel skulle kunna utvecklas i framtidens skolor.

Introduktion: Det finns en outtalad självklarhet att operation skulle vara en överlägsenbehandlingsmetod jämfört med enbart rehabilitering vid korsbandsskador. Det senaste årethar dock en långtidsuppföljning av Frobell et al(2015) visat att operation vid främrekorsbandsskada inte gav ett överlägset rehabiliteringsresultat jämfört med konservativbehandling. Operation medför en ökad risk för artros och dessutom en ökad vårdkostnad. Syfte: Med denna litteraturöversikt undersöka hur patientens knäfunktion förändras efterrekonstruktion av ACL för att se om detta går i linje med Frobell et al (2015) resultat. Metod: Sökning gjordes i PubMed, AMED, SveMed+, SportDiscus, Scopus och Web ofScience. Mesh-termer som användes var ”anterior cruciate ligament reconstruction” AND”rehabilitation”, avgränsat till RCT-studier. Resultat: 20 studier inkluderades. Det sammanlagda resultatet visade att patientens subjektivt upplevda funktion samt objektivtuppmätta funktion förbättrades av operationen. Konklusion: Resultatet i denna översiktvisar på att operation förbättrar knäfunktionen vid ACL-skada, fler studier krävs för attundersöka verkningsmekanismer bakom förbättringen och optimering avbehandlingsmetod.

Introduktion: Varje år drabbas en tredjedel av alla vuxna i Sverige av någon typ av ryggsmärta och chansen att någon gång drabbas under sin livstid är 80 %. Personer med ländryggssmärta har ofta dålig kontroll över ryggraden och har svårt att automatiskt aktivera muskulatur som transversus abdominis, multifiderna och obliquerna. För att kunna återfå kontroll har motorisk kontrollträning varit ett alternativ till behandling. Motorisk kontroll definieras som “förmågan att kunna reglera och styra mekanismerna som är nödvändiga för rörelse. Fysioterapeutens roll blir därför allt mer betydande då vi kan hjälpa patienter att hitta tillbaka till det korrekta rörelsemönstret som motorisk kontrollträning tillför för att kunna minska smärtan.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att jämföra om motorisk kontrollträning i jämförelse med andra behandlingsmetoder minskar smärtan hos personer med kronisk ospecifik ländryggssmärta.  Metod: För att hitta artiklar gjordes det en sökning i databaserna Pubmed, AMED, SportDiscus och CINAHL. Därefter sorterades dessa ut efter inklusions- och exklusionskriterier som resulterade i sex artiklar som användes i sammanställningen. 618 personer deltog i studierna.  Resultat: Sex artiklar ansågs relevanta till frågeställningen och hade överensstämmande inklusions - och exklusionskriterier. Träningsprogrammen utfördes i åtta veckor. Smärtskalorna som användes var VAS, NRS och NPRS. Fyra av studierna visade ett resultat där smärtreduceringen ej var signifikant när intervensionsgruppen jämfördes med kontrollgruppen. Två studier visade på signifikant smärtreducering. Konklusion: Litteratursamanställningen visar att motorisk kontrollträning inte är bättre än någon annan typ av behandlingsmetod i fyra av sex studier. Det behövs göras fler studier inom detta ämne för att kunna säkerhetsställa detta.

Introduktion/bakgrund: I dagens samhälle och världen över är fotboll en väldigt stor sport där många av de som utövar sporten är barn och ungdomar.  Det har under en längre tid varit känt att skaderisken bland unga flickor som spelar fotboll är hög. Den anatomiska strukturen som skiljer sig åt mellan pojkar och flickor kan vara en faktor till varför flickor har större risk för att ådra sig en skada. Fysioterapi grundar sig på vetenskaplig evidens och forskning om människan i ett helhetsperspektiv och handlar om att förebygga och rehabilitera. Utifrån detta utforskades tränares erfarenheter och perspektiv på fysioterapeuter i flicklag i klubbar i damallsvenskan. Syfte: Syftet med studien var att utforska och beskriva tränares erfarenheter av fysioterapeuter i ett flicklag i en klubb i damallsvenskan. Metod: Studien gjordes utifrån en kvalitativ design med en manifest kvalitativ innehållsanalys. Totalt deltog tre tränare i studien som intervjuades individuellt. Resultat: Resultatet som framkom visade sig i tre kategorier, hur det ser ut i nuläget, tränares önskan samt varför tränare anser att fysioterapeuter är viktiga i fotbollslag. Konklusion: I studien framkom det att tränare endast hade erfarenheter av fysioterapeuter i rehabiliteringssyfte. Tränarna hade dock en stark önskan att fysioterapeuten skulle vara mer tillgänglig och att denne även skulle finnas med i ett förebyggande syfte. Att fysioterapeutens arbetsinsats begränsades berodde på att ekonomiska förutsättningar saknades. Begränsningen innebar även att endast A-lagsspelare och talangfulla flickspelare prioriterades. Ytterligare studier kring damfotbollens ekonomiska förutsättningar i förhållande till tränarnas önskemål kunde vara av intresse.

<p>Validerat; 20140613 (global_studentproject_submitter)</p>