<p>Syftet med arbetet är att belysa hur en skola bedriver undervisningen i idrott och hälsa. Undersökningen gjordes genom kvalitativa intervjuer med en rektor, en lärare och två elever i årskurs fyra respektive årskurs sex på en skola i södra Halland. Bakgrunden till arbetet är den okunskap som finns hos elever i dagens samhälle om hälsa respektive ohälsa. Under min skoltid fanns ingen undervisning om varför det är bra att vara fysisk aktiv och det bör därför belysas hur det idag kan se ut på en skola. Metoden som används är kvalitativa intervjuer med fyra personer som har olika anknytningar till skolan som ligger i södra Halland. Resultatet i undersökningen är att lärarna arbetar mycket lite med teoretisk undervisning i ämnet idrott och hälsa och lärarna hade som motivering att det saknas tid samt att de tror att eleverna skulle tröttna på ämnet om det blev både teoretisk och praktisk undervisning i ämnet. Det som var bra var att skolan använde sig av elevråd där eleverna kan påverka i hälsofrågorna. Det framkom från de två eleverna önskemål i teoretiska lektioner i ämnet idrott och hälsa samt gästföreläsare och studiebesök. Även att undervisningen ska ske i mindre grupper. Det kan dock diskuteras om det funnits bättre sätt att få fram resultatet. I efterhand är tanken att det vore bättre om det gjordes en kvantitativ undersökning med enkäter för att få en mer helhetssyn hur skolor arbetar med idrott och hälsa. Råd till skolan efter utförda intervjuer är att lyssna mer på varandra om vilka behov som finns på skolan.</p>

<p>Knäartros är ett globalt och vanligt förekommande problem som årligen kostar samhället enorma summor pengar och mycket lidande. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder relaterat till träning som behandling för att lindra smärta hos vuxna patienter med knäartros. Studien utfördes som en litteraturstudie och grundades på analysen av tio vetenskapliga artiklar. I resultatet framkommer att träning som behandlingsalternativ vid knäartros är en tidskrävande behandling. Positiva följder som reducerad smärta och stelhet uppnås först efter sex till åtta veckors träning, medan förbättring av livskvalitet visade sig tidigare. Enligt svensk medicinsk förskrivningslag har all legitimerad sjukvårdspersonal rätt att skriva ut fysisk aktivitet på recept, det här gör att sjuksköterskan initialt har en viktig roll i behandlingen. Sjuksköterskan informerar och undervisar patienten på ett individanpassat sätt för att sedan göra en uppföljning och ge feedback. Alternativ till läkemedelsbehandling borde integreras mer i grundutbildningen till sjuksköterska för att bredda studenternas tänkande. Sjuksköterskor ute i organisationen borde även få mer utbildning om alternativ till läkemedelsbehandling genom till exempel årligt återkommande utbildningar.</p>

<p>Uppsatsen behandlar några av de faktorer som påverkar högstadieelevers övergång från</p><p>grundskolan till gymnasieskolan. Undersökningen är genomförd med hjälp av intervjuer och med en enkät, intervjuerna riktades till elever och enkäten besvarades av dessas lärare. De studien undersökta ungdomarna trivs på sin skola på grund av den närhet de upplever till varandra och till sina lärare, den fysiska miljön spelar bara en underordnad roll, är en av de slutsatser uppsatsen mynnar ut i.</p>

<p>Fysisk aktivitet är idag en bristvara hos många människor och inaktiviteten har blivit ett samhällsproblem som innebär stora hälsorisker. Förutom fysiska konsekvenser för detta med sig negativa ekonomiska konsekvenser för både individ och samhälle. Sjukvården använder sig idag av en metod som ett komplement till traditionell medicinering. Metoden har fått namnet FaR – Fysisk aktivitet på Recept och den bygger på tidigare projekt och internationell erfarenhet av liknande metoder. För att patienter ska kunna träna och använda receptet finns det vissa gymverksamheter som arbetar med metoden och erbjuder patienter träning.</p><p>FaR-verksamheten innebär inte enbart träning på gym utan det kan även gälla typer av fysisk aktivitet såsom simning, promenader, cykling och stavgång med mera. Receptet är individanpassat och bara en del patienter har behov av gymträning.  </p><p>Syftet med vår uppsats var att undersöka om en ideell gymverksamhet, Friskis & Svettis, valt att erbjuda motionärer FaR med syfte att påverka verksamhetens ekonomiska resurser. Det som framkom i slutsatsen var bland annat att en gymverksamhet som arbetar med och erbjuder FaR till patienter har till en viss del som syfte att öka medlemsantalet och indirekt också öka resurserna. Syftet med uppsatsen var även att undersöka på vilka sätt FaR kan finansieras i en verksamhet. Det framkom då att FaR idag finansieras av patienterna själva och att träningskorten till en viss del subventioneras av Friskis & Svettis. Alternativ till finansiering kan vara kommunala eller statliga bidrag, men i nuläget är inte detta aktuellt.</p>

<p>Forskning har visat att oro, ångest, stress och dålig sömn är åkommor som blivit allt vanligare och symptomen sjunker allt lägre ned i åldrarna. Med detta som utgångspunkt har vi valt en surveyundersökning i form av enkäter för att se vilka eventuella samband som fanns mellan gymnasiekillars självupplevda hälsobesvär och deras skattade fysiska aktivitetsnivå. I undersökningen har 96 gymnasiekillars svar behandlats för att ta del av deras upplevda hälsa och skattade fysiska aktivitetsnivå. Enligt Lpf 94 är syftet med undervisningen i Idrott och hälsa bland annat att utveckla elevernas kunskap om hur olika faktorer kan påverka det fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet. Regelbunden fysisk aktivitet kan motverka bland annat stress, oro och depression. Resultatet av undersökningen visade att det fanns samband mellan gymnasiekillars självupplevda hälsobesvär och deras skattade fysiska aktivitetsnivå. Slutsatsen med studien är att lärare i Idrott och hälsa med hjälp av resultatet kan ge sina elever en insikt i vilka positiva effekter fysisk aktivitet har på eventuella besvär med hälsan. Därmed kan de även motivera dem till en framtida regelbunden fysisk aktivitet. Studien ämnar väcka läsarens intresse för ämnet och ge en insikt i sambanden mellan självupplevda hälsobesvär och fysisk aktivitet.</p>

<p>Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner sträva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmåga samt inspirera till en aktiv fritid. Det är en viktig utgångspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsåren till stor del påverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig såväl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem är att idrottsämnet aldrig har haft så lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gälla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas märklig, när man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att främja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillägnat sig. Modellen innebär att skolans vardag ska fungera som en stödjande och hälsofrämjande miljö för fysisk, psykisk samt social hälsa. Inom Bunkelfoprojektet genomfördes en delstudie som visade positiva effekter som bättre motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer av ökad fysisk aktivitet och motorisk träning i skolan. Syftet med den här studien var att studera vilka effekter utökad fysisk aktivitet och motorikträning i skolan har för barn och om dessa effekter fått betydelse för skolklimatet. Jag har valt att använda mig av den kvalitativa forskningsmetoden där intervjun ses central för intervjupersonerna livsvärld och hur hon förhåller sig till den. Utifrån mitt syfte och min frågeställning har jag på så sätt försökt klarlägga vilka effekter den utökade fysiska aktiviteten fått för skolan. Studiens urval består av två klasslärare samt speciallärare som samtliga varit anställda vid den aktuella skolan sedan införandet av den utökade fysisk aktiviteten.Studien visade en rad positiva effekter av utökad fysisk aktivitet.</p>

<p>Jag upplever att barn och ungdomars fysik generellt sett är dålig och oroar mig för hur framtiden kommer att se ut. Jag fföljer debatten i media med stort intresse och har studerat relevant litteratur som bland annat beskriver hur vi påverkas fysiskt och psykiskt av ett liv som allt mer präglas av mekaniska hjälpmedel,tv och datorer. Utifrån litteraturen beskrivs i arbetet vilka vinster det finns med att vara fysisk aktiv, hur aktivitetsmönster ser ut för barn och ungdomar och att det finns både mentala och fysiska skillnader mellan könen.</p><p>Syftet med arbetet är att ta reda på om idrottslärare uppfattar att unga elever och ungdomars fysiska förmåga har förändrats de senaste 30 åren? Jag har valt att göra en kavalitativ undersökning där 6 idrottslärare, 2 kvinnor och 4 män som har varit yrkesverksamma i minst 30 år har blivit intervjuade. I arbetet redovisas även 16 års statistik från ett antal gymnasieklassers konditionstester.</p><p>I min undersökning har jag kommit fram till att idrottslärarna anser att det har skett en försämring av fysiken och att det framförallt beror på samhällsförändringar och attitydförändringar. Det har blivit en större skillnad mellan de aktiva och de inaktiva idag. Resultatet från statistiken visar att konditionen successivt har försämrats. Med tanke på idrottslärarnas upplevelser var försämringen förvånansvärt liten. Idrottslärarna tycker att det börjar ske en positiv förändring tack vare samhällsdebatten. Statistiken visar också på ett något positivare resultat de senaste åren särskilt hos pojkar.</p><p>Som hälsopedagog tror jag på förebyggande arbete där man jobbar med livsstilsförändringar hos familjer. När man jobbar med barn och ungdomar är det viktigt att ge dem positiva upplevelser av fysisk aktivitet. Jag tror på att ge dem upplevelser och äventyrliga aktiviteter främst för att nå de som inte är idrottsaktiva. Vi lever i ett modernt samhälle där allt fler blir överviktiga och fysiken blir sämre. Vi har tekniska hjälpmedel till i stort sett allt.</p><p>Har vi fått det för bra?</p><p> </p>

<p><!--StartFragment--><p><strong>Sammanfattning</strong><strong></strong></p><p><strong>Syfte</strong></p><p>Aaron Antonovsky, medicinsk sociolog, beskriver känsla av sammanhang, KASAM, i vilken utsträckning vi uppfattar tillvaron som begriplig, hanterbar och meningsfull. Detta menar han har stor betydelse för hur vi klarar påfrestningar i livet och därmed upprätthåller hälsa.</p><p>Studien undersöker om det finns ett samband mellan antal timmars utövande av fysisk aktivitet och grad av KASAM hos personalen på en skola. </p><p> </p><p><strong>Metod </strong></p><p>Studien gjordes som en kvantitativ fallstudie på en skola i södra Norrland. Aaron Antonovskys livsfrågeformulär (KASAM - 13) användes för att mäta personalen KASAM. Ytterligare en enkät användes där personalen fick besvara antal timmar fysisk aktivitet de utövande per vecka, sysselsättning på skolan, ålder, kön och civilstånd. Urvalet gjordes utifrån bekvämlighetsprincipen. Resultaten bearbetades med hjälp av dataprogrammet SPSS. Det externa bortfallet var mindre än 6 % och det interna bortfallet var noll.</p><p> </p><p><strong>Resultat</strong></p><p>Det fanns en stark korrelation mellan personalens grad av KASAM och antal timmar utövad fysisk aktivitet i veckan. KASAM steg med antalet timmar fysisk aktivitet. Det visade sig också att det fanns ett samband mellan personalen på skolans arbetsuppgifter och deras grad av KASAM. De som arbetade som lärare hade högre grad KASAM än den övriga personalen. Variabler som kön, ålder och civilstånd visade ingen korrelation med KASAM.</p><p> </p><p><strong>Slutsats</strong></p>Resultatet stärker Antonovskys teori om att det finns ett samband mellan strakt KASAM och god hälsa. Det finns många skäl till att utöva fysisk aktivitet, att det höjer en individs KASAM är ett av dem. <!--EndFragment--></p>

Uppsatsen behandlar några av de faktorer som påverkar högstadieelevers övergång från grundskolan till gymnasieskolan. Undersökningen är genomförd med hjälp av intervjuer och med en enkät, intervjuerna riktades till elever och enkäten besvarades av dessas lärare. De studien undersökta ungdomarna trivs på sin skola på grund av den närhet de upplever till varandra och till sina lärare, den fysiska miljön spelar bara en underordnad roll, är en av de slutsatser uppsatsen mynnar ut i.

Syftet med denna studie är att titta närmare på om det finns några skillnader mellan pojkar och flickor, barn som bor på landsbygd respektive stad i deras motivation till fysisk aktivitet. Vi har även undersökt vilka faktorer som kan ligga till grund för ett barns motivation. Alla barnen, oavsett kön och bostadsort var väldigt positiva till fysisk aktivitet och de hade alla en inre motivation till fysisk aktivitet, d.v.s. de var aktiva av eget intresse. Närmiljön var en viktig faktor i barnens val av aktiviteter. Barnen i staden tillbringade ofta sin fritid på närmiljöns lekplatser, medan barnen på landsbygden tog tillvara på den naturliga miljön i deras lek. I barnens val av aktiviteter, både på fritid och i organiserade aktiviteter såg vi vissa skillnader mellan pojkar och flickor. Pojkarna utförde typiskt manliga aktiviteter och flickorna typiskt kvinnliga. Detta tror vi beror på de attityder och förväntningar samhället och barnens omgivning har. Barnens primära omgivning påverkade även i viss grad barnens val av aktiviteter. I resultatet såg vi dessutom att skolan har stor betydelse för barnens motivation.