Bakgrund: Depression definieras som en ihållande förekomst av nedstämdhet som påverkar individens tankar, känslor och beteende. Risken för att kvinnor någon gång drabbas av depression är 30 %. Fysisk aktivitet minskar risken för depression genom att dämpa och hindra uppkomsten av depressiva symptom. Fysisk aktivitet på recept, FaR, är en metod som används av sjukvården för att främja fysisk aktivitet. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors erfarenheter av fysisk aktivitet vid depression. Metod: En litteraturstudie där resultatet baseras på tio vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet utgörs av huvudteman och underteman som beskriver att fysisk aktivitet påverkar kvinnors välbefinnande samt ger upphov till känslor av mening och sammanhang. Kvinnor erfar att det kan uppstå hinder för att utföra fysisk aktivitet där brist på tid och avsaknad av motivation återfinns. Slutsats: Fysisk aktivitet påverkar kvinnorna positivt fysiskt och psykiskt eftersom träningen ett sätt till möjlig självbehandling. Motivation är en av de avgörande faktorerna som finns för att kvinnorna ska kunna utföra fysisk aktivitet. Sjuksköterskan innehar en viktig roll för att kunna stödja och motivera patienten till fortsatt träning. Därav är det viktigt att sjuksköterskan har ett följsamt förhållningssätt. Sjuksköterskan upplever svårigheter att förskriva FaR då de saknar tillräckligt med kunskap.

Att vara fysisk aktiv påverka individer och samhälle positivt, det finns i dagsläget flera olika varianter med rekommendationer beroende på individen men det finns även för exempelvis olika typer av diagnoser. En av specifikationerna är FA (fysisk aktivitet) rekommenderas för äldre där de uppmuntras att hålla igång (Fyss, 2015). Dock finns det något som kallas ”open window” vilket är när immunförsvaret sägs bli tillfälligt försvagat direkt efter träning. Om det nu stämmer och äldre som redan går igenom immunosenescence vilket förkortat beskrivs som ett nedsatt immunförsvar, är ålder en faktor på hur immunförsvaret hanterar fysiologiska reaktionen av fysisk aktivitet, innebär det att vi borde tänka om kring rekommendationerna för äldre?För att undersöka detta så har en jämförelsestudie mellan unga och äldre utförts där de utsätts för måttligt ansträngande fysisk aktivitet. Arbetet fokuserar på unga friska försökspersoner och jämförs med tidigare studien (opublicerad data) resultat där liknande försök gjorts på seniorer. Under denna process har lymfocyternas reaktion på fysisk aktivitet observerats hos unga och jämförts med resultaten på äldre individer, detta utfördes på 11 individer mellan 20-30 år, genom ett 20 minuters åstrandstest och sedan 120minuters stillasittande för återhämtning. Resultatet visar en signifikant skillnad i lymfocytvärdena mellan äldre och yngre under måttligt ansträngande fysisk aktivitet.

Syftet med föreliggande studie var att identifiera lämplig aktivitetsfrekvens och aktivitetsduration för att upprätthålla en adekvat D-vitaminstatus hos postmenopausala kvinnor. Databasen PubMed har använts för litteratur- och informationssökning i syfte att söka fakta om teori, begrepp och metoder. Mesh-filter har använts för att begränsa området till fysisk aktivitet och dess effekter i terapeutiskt syfte. Sammanlagt sju artiklar, varav sex tvärsnittsstudier och en randomiserad kontroll/fallstudie valdes ut för vidare studium. Resultaten visar samband mellan D-vitaminstatus och god fysisk kondition, muskelstyrka, fall- och frakturfrekvens, bentäthet samt träningsduration, vilket även medför ökad solexponering. Tvärsittsstudierna tillåter dock inte utläsning av kausalitet, då observerade samband endast används till att förutsäga förväntad effekt av en viss parameter. Det vore lämpligt att undersöka träningens kortsiktiga effekter i form av epidemiologiska och kliniska metoder. Idag förefaller adekvat information om träningens relevans vad gäller kortsiktiga effekter på D-vitaminstatus otillräcklig för fullt ut uppnå undersökningens syfte. / The aim of this study was to investigate the frequency and duration of physical activity required to maintain adequate vitamin D status in postmenopausal women. PubMed was used as a search tool for assessing relevant information about theory, concept and methods. Mesh-filter was applied in order to narrow down the search area to physical activity and its use in a therapeutic purpose. Seven articles in total were considered relevant for evaluating the purpose of the study. Among the seven articles, six were analytical cross sectional studies and one study was a randomized control trial. The investigations present associations between vitamin D and physical function, muscle-strength, fall and fracture, BMD and duration of physical activity, which is also correlated to increased sun exposure. However, cross sectional study alone are limited in terms of their causality. The associations observed mainly predict the expected effect of a certain parameter. Based on these facts, it would be interesting to investigate the effects of physical activity on vitamin D assessing epidemiologic and clinical methods in order to acquire short-term results. Adequate information regarding the relevancy of physical activity on vitamin D status today appears inadequate to support distinct recommendations on this topic.

I den här fallstudien jämförs nybyggda förskolor och förskolor i äldre lokaler i syfte att belysa den fysiska inomhusmiljön som en förutsättning för förskolans verksamhet. Studiens syfte innefattar att synliggöra pedagogiska perspektiv och tankar som kan ligga bakom förskollärares arbete med inomhusmiljön. Datainsamling har skett genom intervjuer och observationer på fyra olika förskolor inom en kommun. Resultaten visar att förskolornas verksamheter får olika förutsättningar i förhållande till den fysiska inomhusmiljön. I äldre förskolor efterfrågades ”ateljé” och bättre insyn i olika rum. Förskolorna i äldre lokaler hade tillgång till större ytor; de nybyggda förskolorna var mer estetiskt än praktiskt byggda: ej vinkelräta väggar, få rum som saknade möjlighet att stängas av samt att hög ljudvolym tenderade att uppstå i lokalerna med öppna ytor och hög takhöjd. En slutsats som dras är att den fysiska inomhusmiljön bidrar till bättre möjligheter till barns lärande och utveckling om barngruppen är åldersindelad.

Fysisk inaktivitet och stillasittande är stora hälsorisker då samhället idag blir allt mer beroende av teknologin både under fritid, inom arbetslivet och i skolan. Vårt syfte med denna studie är att undersöka om teknologin på något sätt påverkar barnens fysiska aktivitet negativt. Detta är en kvalitativ fallstudie med intervjuer och observationer som genomförts i två lågstadieklasser på två olika skolor med olika regler gällande användandet av teknologi. Ena skolan använder sig av surfplattor från och med förskoleklass medan den andra skolan inte börjar med teknologi, i form av datorer, förrän i sjundeklass. Undersökningens resultat visar att barnens fysiska aktivitet i skolmiljö inte påverkas nämnvärt av att skolorna har regler angående användandet av tekniska resurser. Utifrån våra observationer kan vi också se att det behövs mer fokus och riktlinjer på hur man kan förminska förslitningsskador från barnens dåliga hållning vid användandet av surfplatta i framtiden. Intervjuerna visar också att lärare tycker att mer ansvar bör läggas på föräldrarna än på skolorna för att få barnen mer aktiva och intresserade av en fortsatt aktiv livsstil. / Physical inactivity and sedentary are today big health risks when today's society is becoming increasingly dependent on technology both in leisure, in the workplace and at school. Our purpose with this study is to investigate whether the technology in any way affect the children's physical activity negatively. This is a qualitative case study with interviews and observations conducted on two primary school classes in two different schools with different rules and use of technology. One school uses tablets from preschool while the other school does not start with technology, in the form of computers, until the seventh grade. The results of this survey show that children’s physical activity in the school environment not is significantly affected by the schools regulations on the use of technical resources. Based on our observations, we can also see the need of more focus and guidance on how to reduce repetitive strain injuries from children's bad posture in their use of tablets. The interviews also show that teachers think that more responsibility should be placed on the parents than on schools to get kids more active and interested in an active lifestyle.

No description available.

<p>Fysisk aktivitet kan främja både fysisk och psykisk hälsa. På senare tid har uppmärksamhet ägnats åt att nå förståelse för vilka faktorer som påverkar individers fysiska aktivitet. Syftet med studien var att, bland fysiskt aktiva personer, få ökad förståelse i vilka faktorer som motiverar till fysisk aktivitet samt vilka eventuella försvårande omständigheter som finns och vad individerna gör för att överkomma dem. Åtta intervjuer genomfördes och analyserades genom induktiv tematisk analys. I enlighet med tidigare forskning och beteende- och motivationsteorier visade resultatet att det var viktigt att det var nöjesfyllt att vara fysiskt aktiv, att individerna upplevde att deras fysiska och mentala hälsa påverkades positivt samt att det var en betydelsefull social aktivitet. Försvårande omständigheter kunde vara den mörka årstiden och tidsbrist. Resultaten ger information om faktorer som kan behöva tas hänsyn till vid utformandet av interventioner för att öka individers fysiska aktivitet och välbefinnande.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att, med hjälp av Friskis & Svettis rörelseprogram Röris, undersöka om det går att upptäcka eventuella skillnader i elevers koncentration före och efter fysisk aktivitet. Under två veckor har vi observerat tio elever i årskurs fem och sex där en vecka var utan fysisk aktivitet och den andra veckan var med fysisk aktivitet. Därefter har vi under 60 minuter undervisning granskat elevernas koncentrationsnivå på skolarbetet. Resultatet visade att åtta av tio elever påverkades positivt efter fysisk aktivitet, en elev som inte påverkades alls och en elev som påverkades negativt. Utöver rörelseexperimentet och observationer har vi genomfört intervjuer med eleverna samt deras klasslärare. Intervjuerna visade att av de tio elever som deltog ansåg majoriteten att det blev lättare att koncentrera sig efter fysisk aktivitet. Även klassläraren märkte skillnader i elevernas koncentration efter fysisk aktivitet gentemot fysisk inaktivitet. I vår studie har vi använt oss av Röris, ett rörelseschema till musik, framställt av Friskis & Svettis. Detta rörelseschema är utformat så att det går att använda både utomhus och inomhus och kan även användas i klassrummet.</p>

No description available.

<p>Syftet med denna studie är att titta närmare på om det finns några skillnader mellan pojkar och flickor, barn som bor på landsbygd respektive stad i deras motivation till fysisk aktivitet. Vi har även undersökt vilka faktorer som kan ligga till grund för ett barns motivation. Alla barnen, oavsett kön och bostadsort var väldigt positiva till fysisk aktivitet och de hade alla en inre motivation till fysisk aktivitet, d.v.s. de var aktiva av eget intresse. Närmiljön var en viktig faktor i barnens val av aktiviteter. Barnen i staden tillbringade ofta sin fritid på närmiljöns lekplatser, medan barnen på landsbygden tog tillvara på den naturliga miljön i deras lek. I barnens val av aktiviteter, både på fritid och i organiserade aktiviteter såg vi vissa skillnader mellan pojkar och flickor. Pojkarna utförde typiskt manliga aktiviteter och flickorna typiskt kvinnliga. Detta tror vi beror på de attityder och förväntningar samhället och barnens omgivning har. Barnens primära omgivning påverkade även i viss grad barnens val av aktiviteter. I resultatet såg vi dessutom att skolan har stor betydelse för barnens motivation.</p>