Syfte och frågeställning Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att kartlägga och evidensgranska tidigare forskning som undersökt om fysisk aktivitet kan minska sömnbesvär. Vetenskapliga studier har granskats för att undersöka om fysisk aktivitet påverkar sömnbesvär. Målsättningen var att undersöka om det finns ett vetenskapligt stöd för att rekommendera fysisk aktivitet till personer med sömnbesvär. Frågeställning: Kan fysisk aktivitet användas för att minska sömnbesvär? Metod En systematisk litteratursökning utfördes i databaserna Pubmed, Sportdiscus och Discovery. Detta resulterade i att sex randomiserade kontrollerade studier inkluderades för en systematisk analys medan 1649 artiklar exkluderades på grund av att de inte mötte de uppsatta inklusionskriterierna. Artiklarna evidensgranskades enligt Statens Beredning för medicinsk Utvärdering (SBU 2013).  Resultat Resultatet från de sex studierna indikerar att fysisk aktivitet kan användas för att minska sömnbesvär. Interventionen av fysisk aktivitet utgjordes av olika träningsformer där det ingick aerob träning, styrketräning, yoga och Tai Chi. Efter interventionen uppmättes signifikanta skillnader av sömnvariabler i samtliga studier. I fem av sex studier såg man en signifikant ökning av total sömntid och/eller sömneffektivitet och en minskning av total sömntid i steg 1 sömn (dåsighet uppstår och personen går från vakenhet till insomning) och/eller insomningstid. Slutsats I samtliga sex studier påverkades sömnen positivt genom en intervention av fysisk aktivitet. Av samtliga studier som inkluderats i denna systematiska översikt har fem av sex studier ett bevisvärde av måttligt vetenskapligt underlag. Det innebär att det är sannolikt att ny forskning kan komma fram till nya slutsatser (SBU 2013). Denna systematiska översikt indikerar att fysisk aktivitet kan användas för att minska sömnbesvär. / Aim The purpose of this systematic literature review is to identify and examine prior scientific studies that have examined whether physical activity can be used to reduce insomnia. Scientific studies where considered together to examine whether physical activity can affect insomnia. The purpose of this literature review was to examine if there is a scientific basis for recommending physical activity to reduce insomnia. Objective: Can physical activity be used to reduce insomnia? Method A systematic literature review was performed in the databases Pubmed, Sportdiscus and Discovery. This resulted in adding six randomized control trials to the systematic analysis wile 1649 articles were excluded because they did not meet the established inclusion criteria. Evidence examination of the articles was conducted with Statens Beredning för medicinsk Utvärdering (SBU 2013). Results The results from the six studies indicate that physical activity can be used to reduce sleep disorders. The intervention of physical activity consisted of various forms of exercise, which included aerobic exercise, strength training, yoga and Tai Chi. After the intervention period significant differences were measured in sleep variables in all of the studies. Five out of six studies measured a significant increase in total sleep time and / or sleep efficiency and a reduction of time in stage 1 sleep (drowsiness occurs and the person goes from being awake to sleeping) and / or sleep time. Conclusion In All six studies sleep was positively affected through an intervention of physical activity. Of all of the included articles in this systematic review, five out of six studies had a moderately probable scientific value. This means that it is likely that new research can arrive at new conclusions (SBU 2013). This systematic review indicates that it is likely that physical activity can be used to reduce insomnia.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett ökande folkhälsoproblem och sambandet med följdsjukdomar och hälsokonsekvenser tyder på vikten av tidig prevention. Övervikt debuterar ofta i tidig ålder och har en tendens att följa med i vuxenlivet. För att uppnå tidig prevention krävs att utarbetade metoder finns att tillgå samt att effekterna av dessa utvärderas och utvecklas.   Syfte: Syftet med studien var att jämföra skillnader hos överviktiga flickor och pojkar gällande total energiomsättning och fysisk aktivitetsnivå i åldrarna 14 – 17 år samt att undersöka fördelningen och genomsnittstiden av de skattade aktivitetsnivåerna mellan könen.   Metod: En retrospektiv studie där aktivitetsdagböcker från överviktiga remitterade ungdomar på pediatriska forskningslaboratoriet på Akademiska sjukhuset i Uppsala granskades. Urvalet bestod av 35 pojkar och 24 flickor med fyra dygns komplett ifyllda aktivitetsdagböcker.   Resultat: Studiens resultat visade att det fanns en statistisk signifikant skillnad gällande total energiomsättning och fysisk aktivitetsnivå mellan pojkar och flickor. Pojkar hade en högre energiomsättning än flickorna samt att de rapporterade en högre aktivitetsnivå genom självskattning. Fler pojkar, 17 %, jämfört med flickorna, 4 %, uppnådde rekommendationerna gällande fysisk aktivitet utifrån Nordiska näringsrekommendationer samt att pojkarna rapporterade fler antal skattade siffror och längre genomsnittstid på intensitetsnivåerna 6-8.   Slutsats: Skillnader mellan könen i åldersgruppen 14 – 17 år var påvisbara gällande självskattning av fysisk aktivitet. Aktivitetsnivån var generellt låg inom båda grupperna vilket tyder på att fler insatser krävs för att främja fysisk aktivitet som behandling av övervikt och fetma hos barn och ungdomar.

Licentiatavhandling Karlskrona : Blekinge tekniska högskola, 2007.

Licentiatavhandling Karlskrona : Blekinge tekniska högskola, 2008.

Lic-avh. Karlskrona : Tekn. högsk.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

<p>Validerat; 20110405 (anonymous)</p>

Inledning: Medellivslängden ökar och idag tillhör en av fem personer gruppen äldre (60 år och uppåt). Ju äldre människor blir, desto större blir risken för sjukdom, fallolyckor och funktionsnedsättningar. Syftet med litteraturöversikten var att utreda den fysiska aktivitetens betydelse för äldre personers (60 år och uppåt) fysiska och psykiska hälsa. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt där tio vetenskapliga artiklar använts som grund till resultatet. Artiklarna analyserades, bearbetades och granskades för att nå tillförlitlighet i resultatet. Resultat: Resultatet visade att äldre personer hade fysiska fördelar, såsom ökad balansförmåga, greppstyrka, möjlighet att kunna lyfta sina barnbarn och att fortsättningsvis kunna utföra vardagliga aktiviteter, att vinna genom att utföra regelbunden fysisk aktivitet. Artiklarna styrkte även positiv påverkan för den psykiska hälsan och livskvaliteten (QoL). De fördelar äldre hade att vinna visade sig bland annat i minskad risk för ångest och depression. Diskussion: Styrke-, balans- och konditionsövningar har bevisad effekt på äldres fysiska och psykiska hälsa. Medellivslängden ökar ständigt och därmed finns en stor målgrupp som kan nå väldiga hälsovinster genom att fortsätta vara fysiskt aktiva vid äldre ålder. För att hålla samhällets äldre befolkning frisk, med en god livskvalitet föreslås en satsning på preventivt folkhälsoarbete.

Syftet med denna studie var att undersöka elevers uppfattningar och intresse för fysisk aktivitet i skolan.I dagens samhälle kan vi i media läsa larmraporter om att barn och ungas vikt ökar samtidigt som den fysiska aktiviteten minskar. Aldrig förr sägs barn tillbringat så mycket tid framför datorn som nu. Skolan har en viktig roll i att förmedla en värdegrund som eleverna sedan kan ta med sig i sin ryggsäck inför livets alla prövningar. I Sverige är dock antalet idrottstimmar få och kring detta har en del kritiska röster höjts. För studien användes en kvantitativ metod i form av en enkät. Enkäten bestod av 11 frågor som totalt 64 elever svarade på. Två olika skolor deltog i undersökningen. Eleverna gick i årskurs 3 och årskurs 6. Resultatet visade på att de tillfrågade eleverna hade en positiv inställning till ämnet idrott och hälsa i skolan, de ansåg sig själva förstå syftet med idrott och hälsa i skolan och majoriteten svarade att de ville ha fler idrottstimmar i skolan. Elevernas fritid visade i resultatet på att de oftare och under längre tid satt framför datorn under helgen än under vardagarna. Dock angav alla svarande i undersökningen att de mer eller mindre var fysiskt aktiva under fritiden.

Syftet i föreliggande studie har varit att utvärdera en mall för fysisk aktivitet för pedagoger och barn i förskolan. Vi har även valt att lyfta hur pedagogerna resonerar om sin inställning till fysisk aktivitet i relation till barns behov och miljöns uppbyggnad. Mallen för fysisk aktivitet testades på en förskola och följdes upp med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fyra pedagoger som deltog i projektet. I studien användes ett fenomenografiskt perspektiv för att tolka och bearbeta materialet och det analyserades med hjälp av Dahlberg och Fallsbergs tolkningsmetod. Det fenomenografiska perspektivet syftar mot att beskriva att en förståelse för något har sitt ursprung i tidigare erfarenheter. För att utveckla kunskapsnivån behövs en kritisk reflektion av tidigare kunskaper i relation till nya erfarenheter. Vi kunde utifrån materialet dra slutsatsen att behovet av en mall för att stimulera till fysisk aktivitet i förskolan fanns. Till viss del kunde den föreliggande mallen stimulera till mer fysisk aktivitet, då det utgjorde en bra inspirationskälla, men det kunde inte ersätta andra viktiga faktorer för att stimulera. Nyckeln i det hela handlade om att ha engagerade pedagoger för att uppmuntra till fysisk aktivitet. / The aim of this study was to evaluate a template for physical activity for pedagogues and children in preschool. We have also chosen to highlight how teachers reason about their approach to physical activity in relation to children's needs and the planning of the environment. The template for physical activity was tested in a preschool and was evaluated through semistructured interviews with four pedagogues who participated in the project. The empirical data was explained with the help of the phenomenographic perspective and analyzed through Dahlberg and Fallsbergs interpretation method. The phenomenographic perspective aims to describe that an understanding for something comes from previous experiences. To expand your knowledge you need to critically reflect upon your previous knowledge in relation to your new experiences. Based on the material we came to the conclusion that there is a need for a template for physical activity in preschool. The template could to some extent encourage to more physical activity, and was a good inspirational source, but could not replace other important factors to stimulate. The key is about having enthusiastic pedagogues to encourage to physical activity.