This thesis is a part of the project ― "Målrettede rehabiliteringstiltak", offering a multidisciplinary rehabilitation program, based on a salutogenic understanding of health, coping and illness. This thesis consists of two papers. The first paper provides an overview of physical activity, sense of coherence (SOC) and functional health status in individuals with chronic musculoskeletal pain. The paper builds upon health promotion through a biopsychosocial and salutogenic approach. Paper two is an empirical investigation who exploring the relationship among physical activity and sense of coherence in functional health status in individuals with chronic musculoskeletal pain. Hopefully, this thesis can provide new knowledge within factors that can help individuals with chronic / Denne masteren er en del av prosjektet "Målrettede rehabiliteringstiltak", som tilbyr et tverrfaglig rehabiliteringsprogram, basert på den salutogene forståelse av helse, mestring og sykdom. Masteren består av to artikler. Den første artikkelen gir en oversikt over fysisk aktivitet, ―opplevelsen av sammenheng‖ (OAS) og den funksjonelle helsetilstand hos personer med kronisk smerter i muskel- og skjelett systemet. Den bygger på helsefremming gjennom en biopsykososial og salutogen tilnærming. Andre artikkel er en empirisk undersøkelse som utforsker sammenhenger blant fysisk aktivitet og OAS i funksjonell helsestatus hos personer med kroniske kronisk smerter i muskel- og skjelett systemet. Forhåpentligvis kan denne oppgaven gi ny kunnskap innen faktorer som kan hjelpe personer med kroniske smerter i muskel- og skjelett systemet for å få mer forståelse for egen situasjon.

Depression är en de främsta orsakerna till psykisk ohälsa idag och trots det lidande som depression innebär söker endast hälften av de drabbade hjälp. Internetförmedlad psykologisk behandling och kunskap om dess effektivitet har vuxit sig stark och erbjuder ett sätt att nå ut till fler individer. Syftet med aktuell studie var att undersöka utvalda bakgrundsfaktorers förmåga att predicera behandlingsutfall vid internetförmedlad beteendeaktivering och internetförmedlad fysisk aktivitet vid depression. I studien inkluderades 320 deltagare och logistiska regressionsanalyser genomfördes inom respektive behandlingsgrupp. Resultatet visade att 198 deltagare genomförde eftermätning vid behandlingens slut och av de 198 uppnådde 104 deltagare klinisk signifikant förbättring mätt med PHQ-9. Därtill visade resultaten att högre upplevd livskvalité vid inledningen av behandlingen med beteendeaktivering ledde till ökad chans att uppnå kliniskt signifikant behandlingsutfall. Kön, civilstånd, utbildningsnivå, svårighetsgrad av depression, mängd fysisk aktivitet, ålder, tidigare psykologisk behandling samt tidigare eller nuvarande medicinering predicerade inte behandlingsutfall i någon av behandlingsgrupperna.

Sammanfattning   Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att se hur ryttare ser på sin egen vikt i relation till hästar och ridning. Närmare bestämt vilka tankar finns runt ryttarens egna hälsa i form av kost och fysisk aktivitet. Vidare att undersöka om det finns en skev kroppssyn och en önskan att vara smal. Följande frågeställningar hjälper till att besvara syftet. 1. Hur ser ryttare på sin egen hälsa? 2. Vilken är den främsta anledningen till att ryttare tänker på vikten? 3. Finns det skillnader mellan olika åldersgrupper?   Metod Studie genomfördes med en webbenkät på det sociala nätverket Facebook. Urvalet var vuxna som är eller har varit aktiva inom ridsporten de senaste fem åren. Studien pågick under fem dagar och enkäten delades i två stängda grupper på Facebook. Enkäten undersökte ryttarnas syn på sin egen vikt och hälsa och hur de såg på sina kroppar. Resultaten analyserades i SPSS genom deskriptiv analys, t-test och Anova.    Resultat I studien deltog 114 kvinnor och en man. Resultaten visade att 83 procent tänker på vad de äter och 64 procent tänker på sin hälsa i förhållande till ridningen. Majoriteten (64,2 %) skattade att de rör sig över 240 min per vecka vilket är över de rekommenderade 150 minuterna för fysisk aktivitet per vecka och 26,7 procent skattade att de rör sig 120-240 min per vecka. 61,6 procent utövar fysisk aktivitet utanför stallet med promenader, löpning, yoga och träna på gym de mest förekommande. Hästens välmående samt ryttarens egen prestation och utseende var de vanligaste alternativen till varför deltagarna tänker på sin vikt med koppling till ridning.   Slutsats Hästens välmående är högsta prioritering när det kommer till varför ryttare tänker på sin vikt, men till skillnad från tidigare studier så tänker deltagarna på sin egen hälsa både relaterat till prestation och till allmänt välmående. Det råder en delad känsla om hur nöjda de är med sin vikt men tanken på vikten är vanligt förekommande. Att undersökningen gjordes i Stockholm som är en storstad kan självklart spela en viktig roll i detta. / <p>Fristående kurs Idrott III</p>

This paper aims to investigate in what way equality can be understood from spacial planning in the shaping of activity spaces. In order to investigate this, interviews with planners who recently worked with a gender equality project within the category of "activity areas" were conducted. The studied projects have been granted the National Board of Housing, Building and Planning’s support for its work on gender equality and is therefore, by the National Board of Housing, Building and planning, considered well motivated and well thought through on their work on gender equality. The interviews took as its starting point the illustration plan of the activity area/space and from this, the respondent got to describe the space, after that the interview flowed relatively freely. The paper has a hermeneutic interpretive approach, which means to understand or interpret experiences or phenomena, in this case, how people active within spacial planning, reason about equal places. The material, the transcribed interviews, were analyzed using a qualitative content analysis in two steps. From this analysis, it emerged that gender equality can be understood in different ways. These different perceptions of the meaning of the concept makes for a gap between the projects. The different starting points for what can be considered as unequal give rise to processes that indeed touch on similar points, but still differ on essential points. These different starting points and processes in turn creates spaces that despite major differences, can both be understood and explained as equal.

Depression är ett globalt folkhälsoproblem med cirka 350 miljoner drabbade, där mindre än hälften av alla med diagnosen får behandling. Depression kan beskrivas med två huvudkriterier: nedstämdhet och minskat emotionellt engagemang. Behandlingen vid depression kan vara är antidepressiva läkemedel, ECT-behandling och olika beteendeterapier. Fysisk aktivitet har positiva effekter på stämningsläge och livskvalité. Motiverande samtal kan användas för att uppnå en beteendeförändring hos en person. Omvårdnadsteoretikerna Virginia Henderson och Dorotea Orem har teorier för hur sjuksköterskans roll vid egenvård. Syftet med studien är att undersöka om sjuksköterskan kan använda fysisk aktivitet som omvårdnadsåtgärd vid depression för att främja livskvalité och välbefinnande. Kandidatuppsatsen är en litteraturstudie med utgångspunkt i Friberg (2012). Artiklarna är hämtade från tre databaser och är både kvantitativa och kvalitativa. Totalt användes 14 artiklar. Inklusionskriterierna var publiceringsdatum mellan 2005-2015 samt ungdomar och vuxna som har en depressionsdiagnos. Fysisk aktivitet vid depression ger ett ökat välbefinnande och en bättre livskvalité. Resultatet talar för att ha en mentor som stöd vid träningen samt gruppträning gav en bättre motivation och ett förbättrat humör. För sjuksköterskor är det viktigt att stödja patienten vid egenvård. Fysisk aktivitet kan ge ett ökat empowerment eftersom patienten kan utföra aktiviten på egen hand. Sjuksköterska bör finnas med och motivera patienten till att nå uppsatta mål. För att hjälpa patienten att utvecklas är undervisning viktigt. Sjuksköterskan kan genom undervisning hjälpa patienten att bli fysisk aktiv och därigenom främja livskvalité och välbefinnande.

Syftet med studien har varit att undersöka fyra förskollärares uppfattningar om den fysiska inomhusmiljön på de förskolor där de arbetar. Våra forskningsfrågor har utgått ifrån följande tre områden: den fysiska inomhusmiljöns utformning och innehåll. Även barns delaktighet, inflytande och materialets tillgänglighet. Slutligen vilka möjligheter och begränsningar som finns i den fysiska inomhusmiljön. Forskningsfrågorna besvarades genom kvalitativa intervjuer. Vi har även använt oss av egna bilddokumentationer för att lättare kunna analysera resultatet. Resultatet har visat att de intervjuade förskollärarna har liknande uppfattningar om den fysiska inomhusmiljön. Samtliga intervjuade förskollärare anser att inomhusmiljön är en viktig del i barnens vardag på förskolan, bland annat att det är viktigt att utgå ifrån barnen intressen, samt att göra kontinuerliga förändringar imiljön. Ekonomin är en stor begränsning enligt samtliga förskollärare. Vi drar slutsatsen att miljön ska vara flexibel, innehållsrik, utmanande och trygg för barnen. Studiens förskollärare strävar ständigt efter att anpassa den fysiska inomhusmiljön efter barnen och deras behov och intressen.

Bakgrund: Depression är ett av det mest förekommande skälen till att människor upplever ohälsa i världen. Sjukdomen innebär en stor plåga för den drabbade med svårigheter att leva ett normalt liv. Enligt tidigare kunskap och forskning är fysisk aktivitet bra för en rad olika sjukdomstillstånd, fysiska såväl som psykiska. Som sjuksköterska är det viktigt att få ökad kunskap om nya effektiva icke-farmakologiska behandlingsmetoder som kan implementeras i omvårdnaden av deprimerade patienter. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att utforska effekten av fysisk aktivitet som omvårdnadsåtgärd vid depression. Metod: För att utforska syftet valdes att göra en litteraturstudie innehållande 12 kvantitativa artiklar. En omfattande sökning samt en bred analys tillämpades för att sammanställa det aktuella kunskapsläget. Resultat: Det sammanställda resultatet visar att olika former av fysisk aktivitet har en positiv effekt på patienter med lindrig till svår depression då det ökar välmående och lindrar sjukdomsbilden. Slutsats: Diverse träningsformer pekar på en gynnsam effekt på olika grader av depression. Fysisk aktivitet bör, enligt författarna till den aktuella litteraturöversikten, användas i större utsträckning som en icke-farmakologisk behandlingsmetod för patienter med depression. Denna slutsats är en viktig kunskap för sjuksköterskan i sitt förebyggande och lindrande omvårdnadsarbete.

No description available.

Mobbning är vanligt förekommande fenomen i svenska skolor. Det finns dock ett tunt utbud med forskning om mobbning som sker på lågstadiet. Studien bygger på kvalitativ forskning där 33 elever medverkat. Eleverna har intervjuats med syftet att ta reda på varför relationell, fysisk och verbal mobbning uppstår. Resultaten från studien har diskuterats och analyserats utifrån tidigare forskning. Tolv förklaringar har angivits varav utseende, beteende/personlighet, status och hämnd var de vanligast förekommande förklaringarna till varför mobbning uppstår bland lågstadieelever. Av resultatet framgår också att det inte finns några större skillnader på sättet att beskriva mobbning utifrån kön och ålder.

Bakgrund: Stress har blivit ett allt mer vanligt folkhälsoproblem som påverkar den psykiska hälsan. Framför växer detta folkhälsoproblem bland kvinnor och ungdomar. Orsaker till stress kan vara en icke kvalitativ sömn, för lite fysisk aktivitet eller att individer saknar copingstrategier, det vill säga metoder att hantera negativ stress. En fysioterapeut kan arbeta preventivt med basal kroppskännedom, fysisk aktivitet samt med råd och regim om påverkningsfaktorer och levnadsvanor som kan minska/öka den negativa stressen. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur studenter vid civilekonom-, civilingenjör med inriktning arkitektur-, fysioterapeut- och sjuksköterske-programmet upplevde stress och inverkande faktorer. Metod: Studien är en kvantitativ enkätundersökning gjord på två frågeformulär och egenutformade frågor. De två frågeformulären heter Higher education stress inventory och Depression, Anxiety and Stress scale. Enkäten skickades ut via mail till fyra olika utbildningar vid Luleå Tekniska Universitet. Resultat: Det finns samband mellan upplevd stress vid universitetsstudier och stress på fritiden. Det fanns ett tydligt samband mellan högre grad av stress och lägre grad av fysisk aktivitet genom alla undersökta utbildningar. Resultatet visade att sjuksköterskestudenter är de studenter som upplevde sig mest stressade och var även de som var minst fysiskt aktiva i jämförelse med studenter vid övriga utbildningar. Majoriteten av studenterna hade en god sömn, Konklusion: Universitetsstuderande upplever både stress på fritiden och studierelaterad stress. Det framkommer i resultatet att sjuksköterskestudenter var avsevärt mest stressade av de jämförda utbildningarna. En högre grad av fysisk aktivitet motverkar stress, medan sömn inte hade lika stor inverkan på stress.