<p>Skolan med dess tillhörande klassrum, är en arbetsmiljö som eleverna dagligen vistas i. Klassrummet med dess fysiska miljö sänder budskap till eleverna som talar om huruvida man är välkommen eller inte i miljön. Vårt känsloliv påverkas i hög grad av vad vi ser runt omkring oss, detta borde också påverka vår inlärningsförmåga. Denna fallstudie syftar till att undersöka vilka uppfattningar och åsikter som några elever och pedagoger har om den fysiska klassrumsmiljön och lärande. Detta kom till uttryck i ett så kallat fokusgruppsamtal där deltagarna fick diskutera ett givet ämne utifrån två olika collage. Vidare har vi valt att studera ämnet utifrån ett elev/barnperspektiv samt ett lärarperspektiv. Undersökningens slutsatser handlar i stort om vilka likheter och skillnader vi kunnat urskilja mellan några elevers och pedagogers uppfattningar om den fysiska klassrumsmiljön och lärande. Utifrån vår undersökning och den litteratur vi läst upplever vi, att kommunikationen mellan olika aktörer inom skolan brister, man arbetar inte aktivt för att få med elev - och lärarperspektiv. Vi har genom undersökningen kommit till insikt och fått en förståelse för hur några pedagoger och elever tänker kring den fysiska klassrumsmiljön och hur de upplever att den ska utformas.</p>

<p><strong>Multipel skleros (MS) är en kronisk sjukdom och är den främsta orsaken till rörelsehinder hos unga vuxna. Sjukdomen leder till försämrad rörelseförmåga, smärta, fatigue och sänkt livskvalitet. Symtomen försvårar de dagliga aktiviteterna och personer med MS är idag mindre fysiskt aktiva än friska personer. Syftet med studien var att belysa hur fysisk aktivitet påverkar individer med MS. Studien utfördes som en litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visade att fysisk aktivitet i stor utsträckning tolererades väl och hade en positiv inverkan hos dessa individer. Såväl en upplevd minskad fatigue som förbättrad livskvalitet sågs. Likaså påvisades en ökad hjärtfunktion, rörelseförmåga samt muskelstyrka. Dessa förändringar skulle kunna underlätta genomförandet av de dagliga aktiviteterna och samtidigt öka graden av självständighet. Sjuksköterskan bör därmed sträva efter att främja fysisk aktivitet hos personer med MS. Vidare behövs ökad kunskap och därmed fortsatt forskning avseende sjuksköterskans roll i relation till fysisk aktivitet och MS.</strong></p>

<p>År 2003 avsatte regeringen en stor summa pengar som skulle satsas på att få barn och ungdomar mer fysiskt aktiva. Denna satsning fick namnet handslaget som senare år 2007 bytte namn till Idrottslyftet. I början på höstterminen 2009 drogs ett projekt igång på Kattegattsgymnasiet i Halmstad där man i samarbete med Idrottslyftet och Hallands Idrottsförbund fick alla klasser på Elprogrammet att delta i lagidrotter och spela mot varandra. Vi har gjort en kvantitativ enkätundersökning bland dessa elever och undersökt deras åsikter om projektet och fysisk aktivitet i största allmänhet.</p><p>Idrottande och fysisk aktivitet har en rad olika positiva effekter på oss människor och i synnerlighet ungdomar. I denna undersökning framkommer det att de elever som deltagit i idrottslyftet har en mycket positiv uppfattning om projektet och deras upplevda mentala och fysiska hälsa har påverkats positivt av att delta. Det framkommer även att det råder stora skillnader i enkätsvaren om man jämför de som deltagit i Idrottslyftet med dem som inte deltagit.</p><p>Däremot framkommer det inte i denna undersökning att idrottslyftet har förändrat elevernas syn på skolämnet Idrott och Hälsa eller att projektet har lett till att de kommer att hålla på mer med fysisk aktivitet när de blir äldre.</p>

<p>Syfte</p><p>Syftet med studien var att försöka finna bakomliggande faktorer till varför elever inte vill vara med på lektionerna i ämnet Idrott och Hälsa.</p><p>Metod</p><p>Studien var kvalitativ och strävade efter att få en djupare insikt i elevers attityder och förhållningssätt till idrott. Studien utfördes i en mindre ort i södra Sverige. De intervjuade bestod av nio elever i årskurs åtta, fem pojkar och fyra flickor, alla med negativ inställning till ämnet Idrott och Hälsa. För att finna dessa elever användes enkäter som urvalsmetod. Själva intervjuerna utfördes enskilda, en och en, i ungefär i 15-20 minuter. Allt bandades och skrevs ut ordagrant för att sedan bearbetas och analyseras. Intervjufrågorna bestod av öppna frågor, utan redan givna svarsalternativ. Detta för att på bästa sätt hitta de olika orsaker som kan tänkas finnas för att inte vilja vara med på skolidrotten.</p><p>Resultat och slutsats</p><p>Orsaker till varför eleverna upplevde ämnet Idrott och Hälsa tråkigt, var bland annat att variationen på lektionernas innehåll var för litet. Eleverna upplevde sig ha ett lågt inflytande på lektionerna. Oftast är det lärarna själva som bestämmer innehållet. Lektionerna upplevdes för tävlingsbetonade samt att de dominerades av för många olika sorters bollsporter. Lärarna ansågs lägga sig på fel nivå samtidigt som kunskapskraven ansågs högre och mer betungande än i tidigare åldrar. Vissa moment på idrottslektionerna upplevdes obehagliga att utföra eftersom eleverna kände sig utsatta och utpekade av klasskamraterna. Flera av de intervjuade har svårt att se att de har någon nytta av ämnet Idrott och Hälsa, vare sig nu eller i framtiden. Resultatet av denna studie bör vara av intresse för idrottslärare såväl som andra ledare. Med en ökad förståelse för varför vissa elever inte tycker om ämnet Idrott och Hälsa är idrottsläraren bättre utrustad för att försöka aktivera de barn och ungdomar som idag inte deltar i fysisk aktivitet.</p>

Skolan med dess tillhörande klassrum, är en arbetsmiljö som eleverna dagligen vistas i. Klassrummet med dess fysiska miljö sänder budskap till eleverna som talar om huruvida man är välkommen eller inte i miljön. Vårt känsloliv påverkas i hög grad av vad vi ser runt omkring oss, detta borde också påverka vår inlärningsförmåga. Denna fallstudie syftar till att undersöka vilka uppfattningar och åsikter som några elever och pedagoger har om den fysiska klassrumsmiljön och lärande. Detta kom till uttryck i ett så kallat fokusgruppsamtal där deltagarna fick diskutera ett givet ämne utifrån två olika collage. Vidare har vi valt att studera ämnet utifrån ett elev/barnperspektiv samt ett lärarperspektiv. Undersökningens slutsatser handlar i stort om vilka likheter och skillnader vi kunnat urskilja mellan några elevers och pedagogers uppfattningar om den fysiska klassrumsmiljön och lärande. Utifrån vår undersökning och den litteratur vi läst upplever vi, att kommunikationen mellan olika aktörer inom skolan brister, man arbetar inte aktivt för att få med elev - och lärarperspektiv. Vi har genom undersökningen kommit till insikt och fått en förståelse för hur några pedagoger och elever tänker kring den fysiska klassrumsmiljön och hur de upplever att den ska utformas.

Syfte Syftet med studien var att försöka finna bakomliggande faktorer till varför elever inte vill vara med på lektionerna i ämnet Idrott och Hälsa. Metod Studien var kvalitativ och strävade efter att få en djupare insikt i elevers attityder och förhållningssätt till idrott. Studien utfördes i en mindre ort i södra Sverige. De intervjuade bestod av nio elever i årskurs åtta, fem pojkar och fyra flickor, alla med negativ inställning till ämnet Idrott och Hälsa. För att finna dessa elever användes enkäter som urvalsmetod. Själva intervjuerna utfördes enskilda, en och en, i ungefär i 15-20 minuter. Allt bandades och skrevs ut ordagrant för att sedan bearbetas och analyseras. Intervjufrågorna bestod av öppna frågor, utan redan givna svarsalternativ. Detta för att på bästa sätt hitta de olika orsaker som kan tänkas finnas för att inte vilja vara med på skolidrotten. Resultat och slutsats Orsaker till varför eleverna upplevde ämnet Idrott och Hälsa tråkigt, var bland annat att variationen på lektionernas innehåll var för litet. Eleverna upplevde sig ha ett lågt inflytande på lektionerna. Oftast är det lärarna själva som bestämmer innehållet. Lektionerna upplevdes för tävlingsbetonade samt att de dominerades av för många olika sorters bollsporter. Lärarna ansågs lägga sig på fel nivå samtidigt som kunskapskraven ansågs högre och mer betungande än i tidigare åldrar. Vissa moment på idrottslektionerna upplevdes obehagliga att utföra eftersom eleverna kände sig utsatta och utpekade av klasskamraterna. Flera av de intervjuade har svårt att se att de har någon nytta av ämnet Idrott och Hälsa, vare sig nu eller i framtiden. Resultatet av denna studie bör vara av intresse för idrottslärare såväl som andra ledare. Med en ökad förståelse för varför vissa elever inte tycker om ämnet Idrott och Hälsa är idrottsläraren bättre utrustad för att försöka aktivera de barn och ungdomar som idag inte deltar i fysisk aktivitet.

Syftet med föreliggande studie är att analysera patienters upplevelser av fysisk aktivitet på recept (FaR) och på vilket sätt dessa upplevelser påverkar deras syn på hälsa och fysisk aktivitet. För att ta reda på syftet har en kvalitativ metod tillämpats. Sex stycken semistrukturerade intervjuer har genomförts och respondenterna består av tre kvinnor och tre män i åldrarna 57 till 73 år, som alla har eller har haft FaR. Till grund för analysen av studiens empiri har fyra teorier valts ut. Dessa teorier är: Institutionaliseringens ursprung, tillit och ontologisk trygghet, social responsivitet samt språk och kunskap i vardagslivet. Resultatet visar att upplevelsen av fysisk aktivitet (FaR) är positiv. Det visar även att denna upplevelse har påverkat synen på fysisk aktivitet och hälsa på ett positivt sätt. Den förändrade synen innebär ett bredare tänk när det gäller fysisk aktivitet och ökad insikt och medvetenhet när det gäller hälsa.

The aim was to study the factors that contributed to the prescription of physical activity on prescription (PaP) by the professions in primary healthcare. A qualitative method was used in the study. The sample consisted of six participants; two doctors, two physiotherapists and two district nurses in primary healthcare in Uppsala County. The data were collected with semi-structured interviews and were analyzed with a thematic approach. The results show a great variety in which type of patient that receive PaP, however people with lifestyle diseases such as diabetes, hypertension and obesity are often more represented. The factors that contribute to prescribing is: the prescriber should have time set aside in their daily schedule to be able to focus on the patient, the patient should be motivated to a lifestyle change, there should be opportunity for further education in PaP and physical activity linked to different diagnoses and  motivational interviewing (MI). Other important factors are collaboration between professions, cooperation with “Friskvårdslotsen” (the health maintenance guide). The head of the departments involvement and concern in increasing the implementation of PaP is also important. Cheaper alternatives to physical activities need to be founded for people with a strained economical situation. The conclusion is that time, education, motivation and development are the factors that contribute to prescription in their encounter with the patient.

Studien genomfördes inom ramen för det självständiga arbetet i didaktik som är relaterat till ämnesområde idrott och hälsa vid Uppsala universitet. I studien granskas 67 elever i åk 1 och 2 vid två gymnasieskolor inom olika kommuner i Mellansverige. Undersökningens syfte var att se om fysisk aktivitet inverkar på ungdomars självkänsla.   Undersökningen omfattade två enkätundersökningar där den ena var baserad på GIH:s frågeformulär Skola – idrott – hälsa, (Bilaga 2), för att se om elevernas fysiska aktivitetsvanor skiljer sig åt mellan gymnasieprogram, eller mellan kön. I undersökningen användes även Sådan är jag! – Ungdom, som i studien användes för att få fram ett resultat vad gäller elevernas fysiska självkänsla. Båda dessa mätinstrument är sedan tidigare beprövade.   Resultatet i studien visar att det finns en signifikant skillnad mellan de deltagande programmen inom undersökningsområdena idrottslig förmåga, fysisk kondition, kroppsattraktivitet, fysisk styrka, fysisk självkänsla samt global självkänsla. Där Idrottsprogrammet visade sig vara mer aktiva och skatta sin självkänsla högre än IT- programmet, däremot visade resultatet att IT-eleverna var mer stillasittande framför datorn. Resultatet visar sig överensstämma med EXSEM- modellen vars teori är att fysisk aktivitet leder till en ökad självkänsla (Lindwall 2011, s.244).   I studien framkom svaga skillnader mellan flickor och pojkar då de båda grupperna svarade ungefär likvärdigt inom de båda del undersökningarna. Pojkarna skattade sig lite högre men dock utan signifikans. I tidigare forskning har det visat sig att pojkar i större utsträckning än flickor är fysiskt aktiva samt skattar sin självkänsla högre (Raustorp 2005, s.30). Denna studie uppvisar dock ett resultat som kan ha influerats av flickornas fysiska aktivitetsvanor och pojkarnas inaktivitetsvanor som EXSEM- modellen styrker (Lindwall 2011, s.244). Studien vill dock understryka att den inte är generaliserbar i genomskärning för den Svenska befolkningen, men trots denna begränsning har resultaten i studien föranlett utvecklingsarbete för framtida forskning.

År 2003 avsatte regeringen en stor summa pengar som skulle satsas på att få barn och ungdomar mer fysiskt aktiva. Denna satsning fick namnet handslaget som senare år 2007 bytte namn till Idrottslyftet. I början på höstterminen 2009 drogs ett projekt igång på Kattegattsgymnasiet i Halmstad där man i samarbete med Idrottslyftet och Hallands Idrottsförbund fick alla klasser på Elprogrammet att delta i lagidrotter och spela mot varandra. Vi har gjort en kvantitativ enkätundersökning bland dessa elever och undersökt deras åsikter om projektet och fysisk aktivitet i största allmänhet. Idrottande och fysisk aktivitet har en rad olika positiva effekter på oss människor och i synnerlighet ungdomar. I denna undersökning framkommer det att de elever som deltagit i idrottslyftet har en mycket positiv uppfattning om projektet och deras upplevda mentala och fysiska hälsa har påverkats positivt av att delta. Det framkommer även att det råder stora skillnader i enkätsvaren om man jämför de som deltagit i Idrottslyftet med dem som inte deltagit. Däremot framkommer det inte i denna undersökning att idrottslyftet har förändrat elevernas syn på skolämnet Idrott och Hälsa eller att projektet har lett till att de kommer att hålla på mer med fysisk aktivitet när de blir äldre.